Onsdagsrecept: Pastakuddar med bacon- och grönsakssås

Bilderna är lånade från Paolos.se

Jag saknar onsdagsrecepten, kom jag på. Så jag tror jag ska ta upp den traditionen igen, och om det är någon som hänger på skulle jag tycka det vore jättekul eftersom vi alla behöver lite inspiration då och då för vardagsmaten. Även för festmaten, men just vardagsmaten kan kännas lite samma-samma ibland.

Just nu är jag helt tokig i pastakuddar med grönsakssås, och det är inte ofta jag blir helt tokig i helfabrikat. Eller helfabrikat plus hemlagat, blir det, eftersom jag gör såsen själv. Det allra godaste är faktiskt Paolo Robertos sort, en som heter GRAN PANZEROTTI RICOTTA, SPINACI E SCORZA DI LIMONE. Så god med citronzesten som piggar upp allt. Normalt brukar jag annars inte gå på det där med kändisar som plötsligt även är mästerkockar och jag vet inte allt, men den här killen kan uppenbarligen laga mat. 

Och så ett litet recept, då rå:

Pastakuddar med bacon- och grönsakssås

1 paket Gran panzerotti eller andra fyllda pastakuddar, de man tycker bäst om
1 paket bacon, jag föredrar Icas alspånsrökta som är lite tjockare och lite godare, skuret i bitar
1-2 klyftor vitlök, finhackade
purjolök, strimlad, lagom mycket
broccoli, i lagom stora buketter plus fina skivor av grenarna, lagom mycket
1 morot, slantad eller i tärningar
sockerärtor ... eller vad man nu tycker om för grönsaker, men det är ungefär vad jag brukar ta
1-2 tsk chipotlepasta
1-2 torkade och olivoljeinlagda tomater, hackade
2 msk crème fraiche (då menar jag riktiga skedar som man äter med, rågade)
cirka 1-2 dl grädde, så att såsen blir lagom tjock/rinnig
citronzest från 1/2 citron om man vill, det piggar upp ytterligare
salt
peppar

Till servering:
ruccola
mangold
babyspenat

1. Steck baconbitarna, ös sedan i grönsakerna att steka med när baconet är nästan färdigt. Turordning efter hur lång tid de olika grönsakerna behöver för att bli lite mjuka men ändå spänstiga.
2. Rör ner vitlöken, de soltorkade tomaterna och chipotlepastan. Chipotlepasta är så gott, om man tar bara en tsk blir det smak men inte starkt, och tar man mer kan man få det hur starkt man vill. Så ta så mycket du tycker blir gott.
3. Rör ner crème fraiche och grädde så att det blir en lagom tjock sås. Salta och peppra efter behag. Riv över citronzest och rör om.
4. Låt småputtra medan pastan blir färdig.

5. Innan du har kommit så här långt bör du ha förberett pastan så att den blir klar ungefär samtidigt som grönsakssåsen. Jag tycker att Paolo Robertos tillagningssätt är det bästa: En klick smör i en stekpanna, i med pastakuddarna och sedan direkt i med 3 dl vatten som får koka bort på hög värme. Koktid enligt paketet. Då kokar de inte sönder som de annars gärna gör i en stor gryta med vatten.

6. Vänd ner pastakuddarna i såsen.
7. Lägg en massa gröna blad av ruccola, mangold, spenat eller vad du tycker är gott på tallrikarna.
8. Servera.
9. Bon appetit!

Jag har nämligen tröttnat på att göra sallad, och har börjat lägga gröna blad på tallrikarna i stället. Enkelt, mycket gott och kan varieras lika mycket som en sallad.

Onsdagsrecept: Börek

Okej, okej, okej, det är torsdag och onsdag var i går, men eftersom jag inte hann med att lägga ut onsdagsreceptet i går så gör jag det i dag i stället. Jag är numera inte lika förvirrad när det gäller vilken dag det är, som jag ofta var i Kairo.

Väntar för övrigt med spänning på Mubarks tal om en timme ...

Över till livets bröd: Börek. Börek är som en inbakt pizza, fast med tunn, tunn deg - filodeg - som blir lite frasig, inte alls brödigt som en pizza är. Och man kan fylla en börek med precis vad man än vill. I Turkiet fyller man den ofta med vit ost eller potatis. Själv fyller jag den med köttfärs, morötter och spenat.

Börek

Några blad filodeg, beroende på hur stor börek man gör.

Spenat - steks ner i lite olja eller smör.

Rårivna morötter.

Köttfärsröra - ungefär som till köttfärssås men inte så rinnig. Krydda efter smak. Själv kryddar jag med finhackad vitlök, chiliflingor (kirimizi pul biber), crema di balsamico, Worcestershire sause, ketchup, salt.

Smöra en form eller en ungsplåt och lägg på filodegen. Man kan ta dubbla lager om den är väldigt tunn. Lägg sedan på spenat, morötter och köttfärsröra i varsitt "fält".

Köttfärs, morötter och spenat på filodeg.

Vik över filodegen så att det blir ett paket - eller lägg på ett nytt lager filodeg. Pensla med smält smör och dekorera med sesamfrön eller någonting annat gott så att det blir lite snyggt. Själv hade jag inga frön, så jag tog lite chiliflingor.

Gör ett paket med hjälp av ett nytt lager filodeg.

Sätt in i ugnen i 200°C i ca 30-40 minuter tills filodegen är gyllenbrun.

Börek. Mums.

Servera med yoghurtsås. Ta gärna den turkiska yoghurten som är lite tjockare, eller en vanlig tunn om du tycker bättre om den. Finhacka vitlök och rör ner med lite salt. Innan servering kan man sedan röra ner lite olivolja så att det blir vackert, och dekorera med lite chiliflingor eller annat gott.

Yoghurtsås.

Nu måste jag följa nyheterna!

Uppdatering: Shit! Mubarak måste vara dum i huvudet - dummare än jag trodde och ondare än jag trodde. Att nedvärdera de egyptiska medborgarna på det sättet, kalla sig far för sina barn ... Att han från början till slut har jobbat för förändringar - han har haft 30 år på sig att införa demokrati och bättre liv för medborgarna! I stället har han samlat på sig 70 miljarder dollar! Och för bara tre veckor sedan var hans son Gamal kronprins av Egypten.

NU är jag OROLIG för vad som ska hända. Blir det upplopp? Hur många ska dö för friheten?

Onsdagsrecept: Rödbetssallad med halloumitärningar

Betsallad med halloumi.

I dag är det onsdag och eftersom jag lagade en så god sallad i dag på olika sorters betor, måste jag dela med mig av receptet. Jag hittade det i tidningen Buffé, men har ändrat om lite.

Rödbetssallad med halloumitärningar

4 gulbetor

4 rödbetor

70 g babyspenat

250 g halloumiost

1 dl kamutvete

1/2 rödlök

6 småtomater av olika sorter

balsamicosirap

olivolja

flingsalt

1. Koka vetet enligt anvisningar på paketet.

2. Koka betorna nätt och jämt mjuka i lättsaltat vatten. Skala dem under rinnande kallt vatten. Skär dem i klyftor. Lägg i en bunke och blanda med, vetet, tomaterna, strimlad rödlök, olivolja och flingsalt.

3. Strö ut spenaten på ett stort fat och lägg betblandningen ovanpå.

4. Skär halloumin i 2 cm stora tärningar och stek runt om i lite olivolja tills de har fått fin färg. Strö dem över grönsakerna.

5. Ringla över balsamicosirap.

---

I morgon torsdag åker jag till Stockholm över dagen för ett möte, och kommer inte hem igen förrän sent på kvällen. Så i morgon blir det blogguppehåll här, vi ses på fredag igen!

Myrkrig och onsdagsrecept: Lammgryta i långkok

Här där vi bor nu har vi varit förskonade från diverse insekter. Okej, en och annan myra, en och annan spindel, men det kan jag leva med. Det jag inte kan leva med är myrinvasion. Och myrinvasion hade vi i morse när jag vaknade. Mitt fel, jag skulle inte ha kastat de överblivna lammbenen i soporna så där hur som helst, jag skulle ha paketerat in dem ordentligt så att de inte lockade katterna att välta hela sopkorgen och släpa runt på benen. Tur i oturen har jag i alla fall lärt mig hur man krigar bäst mot myror - i alla fall när man har katter så att man inte kan spraya runt med en massa gift. Man använder diskmedel. Dels kan man ringa in ett större gäng myror med diskmedel så att de stannar på plats och inte smiter iväg, dels kan man dutta diskmedel direkt på dem så att de inte kommer loss ur kletet. Att bara samla ihop dem med fuktigt hushållspapper går inte, de sprattlar bara iväg. Men med diskmedel kommer de ingenstans. Nackdelen är att det är lite jobbigt att få bort allt diskmedel från golven sedan, men hellre det än en massa myror som klättrar överallt.

Så här såg det ut på mina golv i morse, fast runt om i halva lägenheten.

Lammbenen ja, de var från lammgrytan jag gjorde i går. Jag blev så inspirerad av Annika som skrev om sin slow cooker härom veckan, så jag plockade fram min. Annikas är elektrisk, men min stoppar man in i ugnen, sätter på en låg temperatur och låter grytan stå där den står tills man vill äta. Helst en 6-8 timmar, och om det blir några timmar extra gör det inte så mycket eftersom köttet bara blir mörare och mörare ju längre det står.

Min "slow cooker" från Bulgarien.

Egentligen kan man bara ta det man tycker är gott och stoppa i grytan, men här är ändå ett grundrecept som du sedan kan ändra efter behag. Måtten är ungefärliga, men jag tror att det var så mycket jag hade i.

Lammgryta

Lammlägg, drygt ett ben per person - annat kött går också bra

2 lökar delade i cirka fyra klyftor per lök

2 morötter delade i lite större bitar

4-5 klyftor vitlök, hela eller bara delade

8-10 oliver

3 msk soja

1/2 dl olivolja

1 msk honung

1 msk lammkrydda - eller rosmarin och lite andra örtkryddor

salt

3-4 dl vatten

Stoppa allt i grytan. Sätt in i ugnen på 120°C och låt stå 6-8 timmar tills du har lust att äta.

Om man vill kan man sedan reda av skyn med lite grädde, det blir jättegott. Men om man ska vara rädd om kolesterolen kan man använda skyn som den är.

Onsdagsrecept: Yakiniku

Korvmoj på egyptiska.

I dag är det onsdag och nu ska jag skärpa mig och återuppliva den trevliga traditionen med onsdagsrecept, som Petra initierade för kanske ett år sedan. Nya recept behövs alltid för att liva upp vardagsmiddagarna, även om man inte följer recept slaviskt. Tyvärr har jag inget foto på dagens rätt, i stället bjuder jag på en egyptisk korvmoj. Inte för att de serverar korv från vagnen, jag är ärligt talat osäker på exakt vad för mat de säljer. Med min i grunden svenska mage törs jag inte riktigt konfrontera den egyptiska bakteriefloran när den är på topp, vilket är risken i dylika matvagnar.

Yakiniku betyder egentligen "grillat kött" och i Japan finns speciella yakniku-restauranger där man beställer in sitt färdigmarinerade kött och grillar det själv vid bordet. Min variant är säkerligen försvenskat, och väldigt enkelt att göra. Man bör kunna använda nästan vilket kött man vill, och grönsaker kan man självklart tillsätta efter smak. Jag är osäker på var jag hittade receptet, men det var säkert på nätet någonstans.

Yakiniku (4 port.)

600 g tunt skivad entrecote eller lövbiff, strimlad

5 msk soja

4 msk socker

4 msk finskuren purjolök

1 msk finhackad vitlök

1 msk rostade sesamfrön

1/2 msk färsk, riven ingefära

1/2 rivet päron

1 nypa svartpeppar

1 msk sesamolja

Blanda alla ingredienser utom sesamoljan och låt köttet marinera minst 30 minuter.

Stek köttet hastigt i sesamoljan och servera med marinaden som sås, tillsammans med ris.

Härfågeln del 9 och Onsdagsrecept Shopskasallad

Annika i Stockholm har komponerat en fågels dröm: att vara större än katten! Så himla gulligt.

Härfågeln och katten, signerad Annika.

Min Tjorva fick nästan sin dröm uppfylld i dag när härfågelns fru kom flygande och satte sig på fönsterbläcket, mitt framför nosen på Tjorvan. Jag hann tyvärr inte fånga den bilden, men härfågelns fru var i alla fall snäll och flög inte längre bort än till grannens balkong, så jag fick några bilder på henne. Jag undrar var de har barnen, för det är väl dem hon har hämtat mat till?

Härfågelns fru har hämtat mat till barnen.

Det var riktigt kallt i natt, jag vaknade och höll på att frysa ihjäl. Det slutade med långkallingar, raggsockor, morgonrock och en extra filt. Och jag överlevde. Jag vet inte exakt hur kallt det var som värst, men det var bara 13°C när jag vaknade. Inte har det blivit mycket varmare under förmiddagen heller, just nu är det bara 18. Så det är strumpor och en kofta som gäller i dag också.

I kväll kommer Maken hem, men han är förberedd på att skåpet (se inlägget nedan) inte ser ut som när han såg det sist. Ingen chock att vänta alltså. Han är nog bara mest bekymrad för om man verkligen ska använda varmluftspickadolla, om man inte ska sandpappra allt ändå. Och när det gäller dörrarnas speglar har han nog rätt, dem får man nog sandpappra eftersom träet är rätt tunt där, men stommen är rejäl och bra.

Jag lovade för någon vecka sedan att jag skulle dela med mig av receptet till Shopskasallad, den maträtt från Bulgarien som vi verkligen tyckte riktigt mycket om. Här kommer det:

Shopskasallad

2 - 3 tomater

1 gurka

1 lök

1 paprika

persilja

vit fårost, typ fetaost

dressing:

3 msk olivolja

1 msk vinäger

salt och peppar

Skär grönsakerna i kuber, cirka 1 cm stora. Blanda ihop och lägg upp som en liten kulle på ett fat. Rör ihop dressingen och häll över grönsakerna. Riv fårosten grovt och täck grönsakerna med den rivna osten, gärna ett ganska rejält lager.

Lätt som en plätt!

Onsdagsrecept: Djävulskyckling

Lime.

Killen som hjälpte mig att uppgradera min dator och bytte operativsystemet gjorde ett alldeles utmärkt jobb. Men han glömde tala om att jag inte längre behöver ange något lösenord för att installera ett program eller uppgradera någonting via nätet. Så i dag när jag skulle installera WordFinder (engelsk-svenskt lexikon) och det inte gick, ja då blev jag tvungen att packa ner datorn och åka in för att få hjälp. Jag hade kunnat ringa, jag vet, men jag kan inte alla datorord och jag var osäker på om a) den som svarade kunde tillräckligt med engelska för att koppla mig till rätt person och om b) rätt person kunde tillräckligt mycket engelska för att instruera mig i någonting jag trodde var krångligt och c) om jag skulle begripa alla datorord.

Nu visade det sig som sagt vara så enkelt att jag bara behöver trycka OK utan att skriva in något eller ändra något i någon grundinställning långt bak i säkerhet och nyckelring och ..., men i alla fall. Säkra före det osäkra och jag fick mig en liten tur in till stan.

På vägen in såg vi en personbil som hade lyckats med konststycket att köra upp och fastna på mittbarriären av betong som är cirka, drygt 30 cm hög. Inte vet jag hur de hade burit sig åt, men det stod en massa människor där och ingen verkade skadad. Dessutom var det alldeles i närheten av en trafikpoliskur, så de fick hjälp.

Nu är det onsdag, och det var evigheter sedan jag delade med mig av ett onsdagsrecept. Dessutom vet jag att jag har lovat att lägga ut diverse recept som jag nu har glömt vilka recept det var. Snälla, om jag har lovat dig något specifikt recept, vill du vara snäll och påminna mig?

I dag ska ni i alla fall få recept på en riktigt god kyckling som jag hittade på Tasteline men tydligen är skapat av SvD.

Djävulskyckling 4 personer

1 kyckling ca 1,5 kg (eller kycklingdelar, det brukar jag använda)

1 dl olivolja

0,5 dl pressad citronsaft

3 vitlöksklyftor, hackade

1 röd chilifrukt, (urkärnad) och hackad

2 charlottenlökar (jag använder alltid vanlig lök)

3 msk persilja, hackad

50 g rumsvarmt smör

flingsalt

nymald svartpeppar

1. Dela kycklingen längs bröstbenet så det blir två halvor. Lägg dem i en form.

2. Blanda olivolja, pressad citron, vitlök och chili med 2 tsk flingsalt och generöst med nymald svartpeppar. Häll marinaden över kycklingen och gnid in den. Täck över med plastfolie. Låt marinera i kylen minst en timme eller helst över natten. Vänd då och då.

3. Blanda hackad lök och persilja med smöret och en nypa salt.

4. Sätt ugnen på 250°C grill och ställ in kycklingen under grillelementet med skinnsidan upp. Grilla tills skinnet fått lite färg och blivit krispigt. Vänd och grilla undersidan lika länge. (Jag har ingen grill i min ugn och det går lika bra utan det här momentet även om det säkert blir godare och snyggare med.)

5. Sänk värmen till 175°C. Gnid in det smaksatta smöret runt kycklingen, salta och peppra och placera den mitt i ugnen. Stek ca 50 minuter tills klar vätska rinner ut när du skär ett snitt i lårets tjockaste del. Innertemperaturen ska vara 82°C.

Onsdagsrecept: Tabouleh

Boganvilla.

För de flesta av mina kompisar betyder lunchträff att man ses någon gång mellan 11 och 14 för att äta mat mitt på dagen. I dag ska jag dock på en lunchträff där jag ska hämta min kompis vid 15 för att sedan åka och äta lunch. För mig brukar det vara ungefär då jag börjar fundera på vad jag ska laga till middag. Så jag antar att dagens träff blir en munch - middag och lunch kombinerat.

Vi ska gå till en egyptisk restaurang som heter Abou El-Sid och som har öppnat i vårt lokala köpcentrum. Jag har tidigare bara varit på deras klassiska restaurang inne i stan, men vad jag har sett utifrån är den här restaurangen minst lika fin. Enligt legenden (som går att läsa på hemsidan som du kommer till om du klickar på länken) fanns det en gång för länge sedan en fattig man i Kairo som var känd för sin vänlighet och sin generositet, Abou El-Sid. Ryktet om Abou El-Sids goda mat nådde sultanens öron och en dag klädde han ut sig till luffare och gick till Abou El-Sids hus där han bad att få ett mål mat. Maten var så god att sultanen blev kvar i två dagar. När han kom tillbaka till sitt palats skickade han genast efter Abou El-Sid och anställde honom som kock. Men Abou El-Sid trivdes inte, han längtade hem och bad sultanen att han skulle bli frisläppt. Sultanen vägrade och till slut rymde Abou El-Sid. Väl hemma skrev han ner sina hemliga recept i en stor bok som han sedan gömde i sitt hus. När ägaren till den nuvarande restaurangen hörde historien letade han reda på Abou El-Sids hus och fann kokboken, och öppnade sedan en restaurang i Abou El-Sids ära.

Tro't den som vill.

En sak jag definitivt ska beställa är tabouleh. En ganska enkel sallad med persilja som bas. Det är inte direkt någonting man äter som ensamrätt, men som tillbehör och på ett buffébord passar den perfekt. Det finns olika sätt att göra tabouleh, men jag tycker att det det ska vara en finhackad sallad och bulgurvetet ska inte dominera. Jag hittade ett bra recept hos kopandafoods.com

Tabouleh

1 dl kokt kall bulgur (koka enligt anvisningar på paketet)

5 dl finhackad bladpersilja

1/2 dl finhackad mynta (kan uteslutas)

2 tomater, hackade i små bitar

1 finhackad (röd)lök

Dressing

1/2 dl pressad citron

1/2 dl olivolja

salt, peppar

Blanda dressingen och rör ihop den med bulgurn. Se till att röra bort eventuella klumpar. Blanda sedan i övriga ingredienser.

Det ska vi fira och Onsdagsrecept: Egg soldiers

Nä, det är inte alls onsdag i dag, det är tisdag! Nu är jag så där dagvill igen. Men det är lätt att bli det när arbetsveckan börjar på söndagen och det i dag är tredje arbetsdagen, vilket sitter i ryggmärgen att det är på onsdagar den infaller. Jaha, men nu hade jag tänkt ut allt så himla fiffigt så nu får det bli onsdagsrecept på tisdagen i alla fall.

Det är nämligen stor helgdag här i Egypten i dag, det är Arméns dag. Och hur sjutton firar man det om man inte är vare sig hågad eller bjuden att gå och titta på soldater som marscherar fram och tillbaka och stolt visar upp kanoner och andra mordverktyg? Jo, då kan man göra Egg soldiers till lunch.

Egg soldiers.

Jag skulle vilja påstå att det är en rätt som knappt ens behöver ett recept, men här kommer receptet i alla fall:

Egg soldiers (1 person)

1 ägg

vatten

1 brödskiva

lite smör

salt

Koka ägget i tre minuter - gulan ska vara rinnig.

Rosta brödskivan.

Bre lite smör på brödskivan.

Skär brödskivan i avlånga "pinnar", cirka 1,5-2 cm breda.

Doppa brödpinnarna i äggulan, salta och ät.

Och här kan man se en instruktionsfilm från Videojug.com om man tycker det är svårt:

Första gången jag hörde talas om Egg soldiers var hos Petchie, men hos henne heter de Oeuf à la coque.

Man kan också göra som Nigella och byta ut brödet mot färsk grön sparris som man kokar i cirka fem minuter tills de är mjuka men ändå fasta. Eller så kan man använda sin egen smak och fantasi och doppa vad man än tycker är gott.

En annan sak som jag verkligen tycker är värd att fira är att Egyptens högste religiöst rättslärde man, shejk Mohamed Tantawi vid Al-Azhar University (läs mer om Al-Azhar och mitt besök här), har gått ut och sagt att den heltäckande slöjan som döljer kvinnans ansikte inte har med islam att göra. Läs mer om det i Bitte Hammargrens blogg på SvD med länkar till fler källor. Om jag har förstått saken rätt, blev profeten Muhammeds fru Aysha utsatt för skvaller och förtal när hon hade dröjt sig kvar på någon plats alldeles ensam. Det var under den tid när Muhammed fortfarande bara hade en liten grupp anhängare och befann sig i ett politiskt väldigt känsligt läge - han bad alltså sina fruar använda slöja och dölja sin identitet av politiska skäl, inte religiösa.

Att människor som lever i och nära en stor öken i övrigt använder slöjor och sjalar för att skydda sig från sanden är kanske inte så konstigt, det gör både män och kvinnor än i dag.

Onsdagsrecept: Nyttig och god potatissallad och Mullbärsfikondressing

Potatissallad

Det var länge sedan det kom något onsdagsrecept från Kairo, så det är kanske dags för det.

Min kompis C i Stockholm lärde mig göra en vansinnigt god potatissallad som dessutom är väldans nyttig. En oslagbar kombination tycker jag. Och receptet är så enkelt det någonsin kan bli: Man tager vad man haver och tycker om.

Okej, jag vet att det inte alltid är så lätt att laga mat, så jag ska försöka specificera det jag gjorde till middag i går, även om ni själva får hitta på mängderna så att det blir lagom mycket för det antal personer som ska äta och så att det blir lagom blandning så som ni tycker om.

Och potatisarna ska inte dominera som den brukar göra i klassiska potatissallader, utan vara en ingrediens bland de övriga. Det är speciellt bra för dem som äter nästan GI-kost. Tror jag. Jag är inte så bra på det där. Men måltiden består då inte till största delen av potatis, utan man äter sig främst mätt på grönsakerna. Så det blir ju nyttigt.

Potatissallad

Kokta och tärnade, något avsvalnade eller kalla potatisar

Skurna salladsblad

Ruccolasallad

Riven morot

Svarta bönor (jag brukar oftast använda röda bönor eller kikärtor)

Skivad rödlök

Tärnade tomater

Rostade pinjenötter

Jag brukar tärna potatisarna innan jag kokar dem, det är lättare och det blir kortare koktid på så sätt.

Blanda allt precis som vanligt till en sallad. Häll på den dressing du tycker om.

Servera till en köttbit, fisk eller kyckling. Eller ät utan kött, som vi bör spara in på för klimatets skull.

Jag har hittat en lite ovanlig produkt här, nämligen sycamoresirap, eller sycamore fig (ficus sycomorus), på svenska mullbärsfikon. Alltså sirap av mullbärsfikon. Jag vet inte om man kan hitta det någon annanstans, men smaken är lite åt det söta hållet - fast absolut inte söt - och lite fruktig. Så jag har börjat göra följande dressing:

Mullbärsfikondressing

Olivolja

En liten skvätt sirap av mullbärsfikon

Soja

Vit balsamvinäger

Några nypor torkade örter

Om man ska vara duktig så blandar man allt i ett glas innan man häller det över salladen, men så duktig brukar inte jag vara. Jag brukar skvätta det rakt över salladen direkt.

Onsdagsrecept: Hallonglass

Hallonglass. Fotot lånat från www.fotoakuten.se

Jag lovade att dela med mig av receptet på hallonglassen som jag gjorde i fredags. Det här receptet förutsätter glassmaskin, men man kanske kan göra det genom att gå och röra runt i smeten med jämna mellanrum när den står i frysen också, det vet jag inte. En glassmaskin är i alla fall väl investerade pengar om man äter mycket glass, för det är så pass enkelt att göra och det blir ju så mycket godare än "köpeglass".

Receptet är hämtat ur receptboken som följde med glassmaskinen, och heter Recept - Glass & Sorbet från Philips

Hallonglass

250 g hallon, färska eller osockrade frysta

1,5 dl strösocker

2 äggulor

2 msk citronsaft

2 dl mjölk

1,5 dl vispgrädde

Rensa de färska bären eller låt de djupfrysta tina. Mosa dem väl i en matberedare eller mixer om du vill ha dem finfördelade, annars går det bra att göra det för hand.

2 äggulor vispas med sockret (äggulorna kan uteslutas, men det ger en krämigare glass - gå i så fall direkt vidare till nästa steg).

Blanda alla ingredienser till en slät, luftig smet. Starta glassmaskinen och häll i blandningen.

Hur själva glassmaskinen fungerar går jag inte in på här, om du redan har en så vet du, och om du går och köper en så följer instruktioner med i köpet.

Hoppas det blir gott!

PS. jag har även lovat recept på pannacotta, men jag väntar med det tills Petra är tillbaka i bloggvärlden igen efter semestern, eftersom det är hon som har frågat efter det.

Onsdagsrecept: Mariannes färgglada laxpasta

Det här är säkerligen inte någon kulinarisk innovation, men i går hittade jag faktiskt på ett alldeles eget recept, utan att kika i någon kokbok eller använda gamla vanliga tricks. Så därför döper jag helt fräckt rätten efter mig själv, även om det är någonting som någon gammal köksräv har lagat sedan barnsben.

Näringsmässigt sett är det väl ingenting för den som håller på med GI-diet eller liknande som förbjuder det ena med det andra, men för oss som äter vanlig men nyttig mat tror jag det är en höjdare med nyttiga fetter och grönsaker.

Jag är inte så bra på det där med måttangivelser men jag gör mitt bästa även om du måste läsa receptet och ha måttet "på en höft" i huvudet, och kryddningen kan självklart bytas ut till någonting annat, bara det är någonting man tycker om.

Mariannes färgglada laxpasta (2 pers.)

2 portionsbitar lax

lagom mycket spagetti för två

2 små eller 1 stor rödbeta

1 morot

gräslök

2 stora klyftor vitlök

1 tsk torkade chiliflingor eller sambal oelek

salt

ca 1 dl olivolja

- Koka spagettin enligt anvisningar på paketet.

- Sjud laxen tills den är genomkokt. Ta bort ev skinn.

- Gör tunna flagor eller remsor av rödbetan och moroten med hjälp av potatisskalaren.

- Hacka vitlöken lite grövre än finhackat.

- Hetta upp olivoljan i en stekpanna. Tillsätt salt, chiliflingorna och vitlöken. Tillsätt sedan rödbetsremsorna. Stek/fritera någon minut innan även morotsremsorna får åka i. Låt det hela puttra någon minut, grönsakerna ska bara bli lite mjukare än i rått tillstånd men inte mosiga.

- Häll upp spagettin i en skål.

- Dela laxen i lagom stora tuggvänliga bitar och lägg dem tillsammans med spagettin.

- Häll över olivoljan tillsammans med grönsakerna.

- Rör om så att allt blandas.

- Strö över gräslöken.

Smaklig måltid!

Resterna är riktigt goda som kall pastasallad dagen efter, kan jag intyga.

Gräslök, undrar nu någon, finns det i Egypten eller är hon så duktig att hon odlar sina egna kryddgrönsaker? Nej, så duktig är jag inte, gräslök är faktiskt en av de örter (räknas det som ört eller krydda, förresten?) som finns nästan jämt. Gräslök, färsk rosmarin och timjan kan jag nästan alltid hitta i butiken. Småsaker som gör mig lycklig!

Onsdagsrecept: Svalka och koffein i ett

Ett glas kallt kaffe svalkar i hettan.

Det var evigheter sedan jag la ut ett onsdagsrecept, så nu mjukstartar jag med en riktigt enkel grej: Frappé eller kallt kaffe eller vad man nu vill kalla det. Egentligen ska det väl göras med riktig espresso bryggt på en fin sorts bönor, men om man är lat (som jag) eller inte har en espressomaskin, går det alldeles utmärkt att göra det på snabbkaffe. Det är egentligen det enda snabbkaffe duger till tycker jag, att göra kallt kaffe av.

Frappé - Kallt kaffe

Ett par teskedar (eller hur starkt man nu vill ha det) snabbkaffe

3-4 dl kall lättmjölk (eller vilken sorts mjölk man nu gillar och mängd beroende på hur stort glas man nu har)

socker om man vill ha det i sitt kaffe

Mixa med en stavmixer eller i en vanlig mixer. Häll upp i ett glas. Känn livsandarna återvända i hettan.

Sedan kan man alltid skeda i lite vaniljglass, men så här en vanlig onsdagseftermiddag när man bara tar paus i förberedelserna inför middagen duger det alldeles utmärkt utan glass. Och precis som med allt annat kaffe kan man smaksätta med karamell och annat vad man tycker om, men jag föredrar "rent" kaffe.

I kväll får vi besök av några av il-Makes kollegor, en kille från Turkiet och en tjej från Rumänien. Turken känner jag sedan vår tid i Istanbul, men den rumänska flickan har jag aldrig träffat. Trevligt ska det bli och jag har förberett genom att lägga kyckling i marinad, satt en potatissallad i kylen och gjort hallonpannacotta som också står i kylen. Bara lite sallad kvar, sedan är min insats klar. Grillandet hör som bekant till det manliga släktet här på vår jord och det lämnar jag så gärna över och får i stället möjlighet att sätta mig och prata med gästerna. Inte alls fel!

Samtidigt är det lite cirkus med hantverkare igen. De är jättetrevliga och kommer som de ska och gör vad de ska, men det blir ändå lite stökigt och bökigt. Varmvattenberedaren är nu inte längre livsfarlig eftersom rören är bytta och jag riskerar inte att bli skållad som med de gamla som höll på att spricka. Bara AC:n i tv-rummet kvar, de kunde inte göra klart i dag eftersom de behövde skaffa någon reservdel. Det ska bli vansinnigt skönt när den funkar igen, för det är den som svalkar in i arbetsrummet där jag sitter. Den som finns här inne blåser mig rakt i nacken, så det är inte så jätteskönt att ha den på.

Nej, nu ska jag sluta svamla för i dag.

Ha en skön onsdag allihop!

Onsdagsrecept: Latmanslimpa

Inte kunde jag motstå att köpa Nigella Lawsons kokbok Nigella Express när den låg där i affärens hylla. Det där med Express tycker jag är väldigt bra, god mat utan att behöva slita och släpa i köket. Gissa sedan hur glad jag blev när hon har med världens enklaste sätt att baka bröd - rör ihop, lägg i en form och sätt in i ugnen. Inget knådande, jäsande, passande.

Här i landet är det inte lätt att få tag i annat än vitt bröd. Det finns, men då måste man åka till något litet bageri på andra sidan stan, eller köpa ett formbröd som visserligen är lite mörkt men som fortfarande är lika skumgummiaktigt som det vita. Grovbröd med hela korn i är någonting vi längtar efter men som när man läser recepten ofta känns lite omständliga.

Men här är alltså ett recept på ett bröd som inte är svårare än att man häller ingredienserna i en bunke och rör om, smörar en form och häller i smeten och sedan sätter man formen i ugnen. Kan det bli lättare? Så även du som inte kan baka, som inte tycker om att baka, även du kan baka det här brödet, jag lovar!

Nigellas latmansbröd

200 g sockerfri havremüsli (det hade jag inte så klart, så jag tog havregryn, linfrön, rågkross och solrosfrön och blandade ihop i lite "lagom" mängder)

5,5 dl lantvetemjöl (det hade jag inte heller, men tog dinkelmjöl som jag köpte i Sverige. Vetemjöl går nog också bra.)

6 g (ett paket) torrjäst

2 tsk flingsalt eller 1 tsk vanligt salt

2,5 dl mellanmjölk (jag använde vanlig fetmjölk)

2,5 dl vatten

1. Blanda samman de torra ingredienserna i en bunke. Häll i mjölk och vatten och rör om. Det ser ut som en tjock gröt.

2. Häll degen i en smörad avlång bakform som rymmer 1,5 liter.

3. Ställ formen i kall ugn. Sätt ugnen på 110°C och låt den stå där i 45 minuter.

4. Efter 45 minuter höjer du värmen till 180°C och låter brödet grädda i ytterligare en timme. Vid det laget är brödet gyllene och genomgräddat.

5. Ta ut brödet ur formen. Trots att det är kompakt låter det ihåligt när du knackar i botten. Annars kan du ställa in brödet i ugnen utan form i några minuter till om du tycker det behövs.

6. Lägg brödet på ett galler och låt det svalna.

7. Ät och njut!

Onsdagsrecept: Kylskåpskaka

Jag har inget foto på kakan, så ni får hålla tillgodo med en bild av en väv under arbete. Från mitt besök på Wissa Wassef Art Center.

Uppdatering: Tack vare Ninni har jag nu fått nys om Birger Forsberg och Hedesundavävarna. Birger Forsberg är en svensk konstnär som inspirerades av mr Ramses Wissa Wassef och hans konstnärscentrum här utanför Kairo, åkte hem och grundade Skaparbyn. Här finns en artikel, och här finns en annan. Världen är bra liten ...

Onsdag i dag och jag har piggnat till lite från de senaste dagarnas förkylning eller vad det är. Fortfarande rätt trött, så jag tar det lugnt men måste ändå göra vissa saker. Packa inför Sverigeresan till exempel, vilket inte är det lättaste när man ska hålla vikten nere samtidigt som man ska ha tillräckligt med kläder för att hålla sig ren och fräsch och varm. Och jag måste också göra i ordning allt för morgondagens utflykt till en antroposofisk farm här utanför Kairo där de odlar biodynamiska grönsaker, förser bygden med sjukvård och ger barnen skolutbildning. Jag får berätta mer om det när jag har varit där och vet lite mer.

Hoppas nu att ni andra som också har varit sjuka är lite piggare i dag.

Eftersom det är onsdag ska jag passa på att dela med mig av kylskåpskakan som jag skrev om häromdagen. Den är hämtad ur Nigellas kokbok Nigella bites.

Eftersom jag inte hade tillgång till mörk rom gjorde jag den med motsvarande mängd färskpressad apelsinjuice plus rivet apelsinskal. Men jag tror att det blir ännu godare med mörk rom, så det rekommenderar jag.

Det är en ganska maffig kaka, och man lättar med fördel upp den genom att servera den med lite frukt, till exempel skivade apelsiner, och kanske lite crème fraiche eller gräddfil. Glass hade jag till, det var gott.

Kylskåpskaka (10-12 skivor)
500 g sötad kastanjepuré
175 g rumstempererat smör (använd nu inte margarin, det blir inte lika gott)
300 g god mörk choklad, minst 70% cacaohalt
3 msk mörk rom

Rör kastanjepurén mjuk i en skål.
Blanda i smöret och rör allt till en välblandad smet.
Smält chokladen i vattenbad* och låt den sedan svalna något.
Rör ner den smälta chokladen i smeten med kastanjepuré och smör.
Rör ner romen.

Täck botten och kanter på en avlång brödform med plastfilm och se till så att det finns gott om plastfilm som hänger utanför kanterna.
Häll i hälften av chokladsmeten i formen och se till att den kommer ut ordentligt i alla hörn och kanter. Häll sedan i resten av smeten.
Täck med den överhängande plastfilmen och ställ in i kylskåpet i minst 4 timmar, gärna en dag innan den ska serveras.

Ta inte fram kakan ur kylen förrän direkt innan den ska serveras. Då packar du bara ut den ur plasten och skär upp den i lagom stora skivor.

Snacka om miljövänlig kaka, du behöver inte ens titta åt ugnen eller diska formen efteråt. Dessutom är den ju bra för glutenallergiker eftersom den inte innehåller något mjöl.



* Jag brukar ta en stekpanna med höga kanter som jag häller vatten i, sedan en kastrull som jag ställer i vattnet som jag sedan värmer på spisen. Chokladen smälter ganska fort, det finns handtag på alla grejor så man inte kladdar och bränner sig, och man har koll vilket man inte har om man smälter i mikron.

Onsdagsrecept: Mozzarella in Carozza

Onsdag betyder onsdagsrecept. Och ett snabbt men gott mellanmål, eller varför inte enkel snabbmiddag om man lägger till en sallad, är ju aldrig fel. Jag hittade en supergod mozzarellasmörgås Mozzarella in Carozza i Nigellas kokbok Nigella bites som jag nu har gjort flera gånger och som man enkelt kan variera med olika kryddningar eller andra inslag. Nigellas hemsida hittar du här.

Nigella skriver att den här rätten naturligtvis blir bäst med fint italienskt bondbröd eller liknande, men att det duger alldeles utmärkt med "plastbröd", det vill säga vanligt vitt färdigskivat formbröd som de flesta med barn i hushållet har hemma. Dessutom menar hon att det inte lönar sig att köpa den dyraste fina buffelmozzarellan till den här smörgåsen, utan vanlig billig komozzarella duger alldeles utmärkt eftersom buffelmozzarellan är lite för rinnig och den vanliga mozzarellan smälter alldeles perfekt.

Mozzarella in Carrozza (2 pers)

6 skivor vitt bröd med bortskurna kanter

1 boll mozzarella som skärs i ungefär halvcentimeters skivor och sedan i stavar

1,25 dl helfet mjölk

3 rågade matskedar vetemjöl (bästa är italienskt 00-mjöl, men det vet jag inte vad det är)

1 ägg

salt och peppar

olivolja att steka i

Fördela mozzarellan på tre av brödskivorna men lämna en liten marginal i kanterna ostfria, gör sedan dubbelmackor. Pressa ihop kanterna med fingrarna för att stänga in osten (en av fördelarna med "plastbröd" är att det är lätt att klämma ihop skivorna). Häll mjölken i en skål, mjöl i en annan och vispa upp ägget lätt med salt och peppar i en tredje skål. Värm oljan på medelvärme i en stekpanna. Doppa smörgåsarna snabbt i mjölken (inte för ordentligt för då blir de bara en kladdig sörja), sedan i mjölet och sist i ägget så att de täcks. Stek i oljan tills de har fått en gyllene yta och osten har smält inuti. Lägg dem sedan på hushållspapper för att rinna av. Dela till trekanter och ät.

Om man vill sätta lite sprätt på de här smörgåsarna kan man krydda med lite chili, basilika, en skiva salami eller vad man nu känner för. Låt fantasin flöda.

Nu blev jag hungrig.

Onsdagsrecept: Chocolate chips och kokostoppar

Onsdag i dag, en dag jag har ägnat åt att läsa ikapp på en hel del bloggar. Men nu är det hög tid att lägga ut ett onsdagsrecept, annars hinner det väl bli torsdagsrecept. Jag tänkte fortsätta på småkakstemat eftersom det är det som sysselsätter min lilla hjärna de här dagarna. Förra veckan fick ni recept på hallongrottor och kolakakor. Dessutom har jag nu bakat marmorerade kakor som var alldeles för krångliga, havrekakor som blev goda men ändå inte så bra eftersom havregrynen är mycket grövre här än i Sverige, kardemummakaka, kokostoppar och chocolate chips. Alla kakor blev väldigt goda, men det är å andra sidan svårt att misslyckas med smör, socker, ägg och choklad.

Chocolate chips cookies (från arla.se)
De här är snabba och lätta, just vad jag är ute efter. Det blir 18 stycken enligt receptet, men jag fick cirka 35 stycken eftersom jag gjorde dem mindre. En kaka som den här ska vara en munsbit, inte en måltid.

100 g smör
1 dl strösocker
½ dl farinsocker
1 ägg
2 dl vetemjöl
½ tsk bikarbonat
½ tsk salt
½ tsk vaniljsocker
100 g mörk choklad – ju bättre choklad dess godare kakor

Stora klumpar av chokladen blir gott.

Sätt ugnen på 200°C. Smält smöret långsamt i en kastrull, ta det från värmen så fort det har smält och låt det svalna. Om smöret är för varmt smälter chokladen ut i smeten.

Hacka chokladen grovt. Rör ner socker, farinsocker och ägg i kastrullen med smält smör. Blanda bikarbonat, salt och vaniljsocker i mjölet och rör sedan ner det i smörsmeten. Rör till sist ner chokladen.

Klicka ut degen på en plåt med bakplåtspapper, men lägg dem inte för tätt eftersom de flyter ut under gräddningen. Enligt grundreceptet blir det lagom med cirka 9 kakor per plåt, men jag fick plats med cirka 15 stycken per plåt eftersom jag gjorde dem mindre.

Grädda mitt i ugnen cirka 10 minuter (kortare tid om du också gör mindre kakor). Låt kakorna svalna på plåten.

Gyllene godis.

Kokostoppar (från arla.se)
Även de här är jättelätta, bara att röra ihop, klicka (och klicka kan vi i datoråldern), grädda och ät. Det blir 15-30 stycken av den här smeten, jag gjorde små och fick därmed fler. Perfekta för glutenallergiker och gör man dem själv är man absolut säker på att det inte finns något mjöl i.

50 g smör
2 medelstora ägg
1 dl strösocker
200 g kokosflingor
rivet skal av 1 lime eller ½ citron

Ser nästan mer ut som en påskkyckling än en blivande kokostopp.

Sätt ugnen på 175°C. Smält smöret. Rör ihop ägg och socker i en skål. Tillsätt kokosflingor, limeskal och smör. Rör ihop till en smet. Låt stå drygt 10 minuter så sväller kokosflingorna och det blir lättare att få till toppiga kakor.

Klicka ut smeten på en plåt med bakplåtspapper (vad vore livet utan sådant papper?) och forma till toppar med hjälp av två skedar. Grädda mitt i ugnen cirka 15 minuter för stora och cirka 10 minuter för små toppar tills de är gyllene.

Svårt att låta bli att smaka.

Om man tycker om choklad kan man med fördel doppa dem i smält choklad. Låt dem kallna först. Även här gäller att bättre choklad ger godare kakor. Jag tycker det är lättare att smälta chokladen i vattenbad än i mikron, då håller sig chokladen mjuk och fin om man låter skålen stå kvar i vattenbadet tills man är klar. Och så har man koll under hela smältprocessen. Men det är ju en smaksak vilket man tycker är bäst.

Ett berg av kokos och choklad.

Onsdagsrecept: Kolakakor och hallongrottor

I dag är det onsdag (jo, jag håller reda på dagen i dag) och dags för onsdagsrecept. Det har ju varit lite vilande över alla helger, men nu är det hög tid att dra igång det igen. Jag har bara så dålig koll på vilka som är med - säg till hos mig eller Petra så kan vi göra en lista med länkar precis som för fredagstemat, det blir lättare att hitta alla recept då.

Eftersom jag planerar inför min kära (jag har verkligen haft tur) svärmors 80-årsdag tänkte jag dela med mig av lite kakor som jag har provbakat. Det duger ju inte att stå där i sista minuten med mängder som ska bakas och upptäcka att det inte var så gott eller att det var för krångligt. Så i dag har jag bakat kolakakor, hallongrottor och marmorerade småkakor. De marmorerade småkakorna är nu strukna från listan, för det var för krångligt. Just nu ligger degrullarna i kylen och ska ligga kvar några timmar till eller till i morgon när de ska gräddas, bara en sån sak. Nej, jag får snoka reda på någon annan sort. Tips mottages tacksamt.

Kolakakor och hallongrottor var däremot enormt lätt och blev så gott, så gott. Båda recepten kommer ur boken Hur du lyckas i köket av okänd författare men utgiven av Milda. Jag använder dock inte margarin i vare sig bak eller matlagning, det blir mycket godare och nyttigare med naturliga råvaror tycker jag och margarin kan knappast kallas naturlig råvara.

De här två recepten är så enkla att ett barn kan baka.

Smör och socker.

Kolakakor (ca 40 stycken)

100 g smör, rumstempererat

1 dl strösocker

1 msk vaniljsocker

1 msk ljus sirap

2,5 dl vetemjöl

1 tsk bakpulver

Sätt ugnen på 175°C (347°F enligt min omräkningstabell).

Rör rumstempererat smör och socker poröst i en skål för hand eller med elvispens vispkrokar.

Tillsätt vaniljsocker, sirap och mjöl blandat med bakpulver.

Arbeta snabbt ihop till en deg.

Dela degen i 3 delar och rulla ut bitarna i ca 40 cm långa stänger.

Lägg längderna på en plåt med bakplåtspapper och platta ut dem lite.

Grädda i mitten av ugnen ca 15 minuter, tills de är ljusbruna.

Skär längderna i sneda bitar ca 2 cm medan de är varma.

Låt kakorna svalna på plåten.

Kolakakorna under utplattning. De breder ut sig en del under gräddningen. Och ja, jag fick till fyra längder i stället för tre och det blev 60 kakor. Passa på för det går snabbt från perfekt gräddade till brända. 

Kolakakor.

Hallongrottor (24 stycken)

125 g rumstempererat smör

3/4 dl strösocker

2 dl vetemjöl

1/2 dl potatismjöl

2 tsk vaniljsocker

1 tsk bakpulver

Fyllning: 1/2 dl fast hallonsylt (det hade inte jag, tog i stället fryst hallonpuré)

Dekoration: florsocker

Sätt ugnen på 200°C (392°F)

Rör rumstempererat smör och socker poröst.

Blanda ihop vetemjöl, potatismjöl, vaniljsocker och bakpulver. Rör ner det i smörblandningen och arbeta ihop till en deg.

Forma degen till en längd och skär den i 24 bitar. Rulla bitarna till kulor och lägg dem i små pappersformar. (Det gjorde inte jag för degen var för kladdig. I stället tog jag små degbitar och rullade till bollar direkt. Precis som när man gör köttbullar.)

Gör en fördjupning i varje boll och lägg i en syltklick. Ställ formarna på en plåt om du inte redan har gjort det.

Grädda i mitten av ugnen ca 10-12 minuter.

Sikta över florsocker när kakorna har kallnat.

Hallongrottor i vardande.

Hallongrottor på väg in i ugnen. Jag tog en liten mockasked och gjorde grop med, det blev lagom stor grop. Och jag tar alltid dubbla formar, för jag har varit med om att muffins etc trycker ut formen så att det blir en utrunnen kaka i stället för att hålla formen.

Hallongrotta.

Onsdagsrecept: Kikärtsbiffar

Jippi, jippi jey! Jag kommer ihåg att det är onsdag och dags för onsdagsrecept! Inte illa va?

Jag skrev att jag gjorde kikärtsbiffar den dagen de slaktade en ko här utanför den lilla moskén tvärs över gatan, och Musikanta bad om receptet. Det delar jag så gärna med mig av, även om det inte blir något fotografi i dag. Kamerabatteriet är på semester i Sverige för att få nya kompisar från fotoaffären, så jag kan helt enkelt inte ta några foton just nu (och jag har inga kikärtsbiffar att fotografera heller).

Kikärtsbiffar

1 burk färdigkokta kikärtor
1 ägg
1 msk vetemjöl (eller annat bindemedel)
½ morot, finriven
½ lök, hackad
1 handfull persilja, hackad
2 vitlöksklyftor, hackade
1 tsk sambal oelek eller någon annan krydda man tycker om
salt och pepper

Skölj kikärtorna och låt dem rinna av. Mixa dem sedan med en stavmixer.

Blanda alla ingredienser till en smet.

Stek som biffar i smör några minuter per sida, eller fritera dem lätt i olja.

Onsdagsrecept: Fläskfilégryta med banan - samt en växt

Tack Petra för påminnelsen om att det är onsdag i dag! Jag har ju en viss förmåga att blanda ihop dagarna som ni kanske har märkt ibland. Men i dag har jag faktiskt vetat om det hela dagen och funderat på vilket recept jag ska lägga ut. Ibland är jag duktig också : D

Men först tänkte jag visa en växt som jag hittade under fotopromenaden på ön Qurseya i går. Jag vet för en gångs skull vad det är för växt, men jag hade aldrig sett det här vare sig IRL eller på foto tidigare. Vet ni vad det är? Som ledtråd kan jag ju säga att resultatet hamnar i fruktkorgen, en i moderna tider vanlig frukt även uppe i kalla Norden.

De här fotona är inte tagna med makroobjektiv, knoppen

(eller vad man ska kalla det) är jättestor. Som en liten melon ungefär.

Här med ett kronblad.

Kronblad som har fallit till marken.

Eftersom maken är genomförkyld hade jag någonting att skylla på för att kunna beställa hem lite sushi till middag - jag tänkte att wasabin skulle hjälpa till att rensa lite. Men han hade för ont i huvudet när han kom hem och gick raka vägen till sängen och la sig. Hoppas han kan få i sig lite om en stund.

Så jag har inte lagat mitt eget onsdagsrecept i dag. Det är stört omöjligt eftersom jag inte får tag i någon fläskfilé. Det här är i alla fall en av mina favoriträtter ända sedan jag var liten. Alltid när mamma frågade vad jag önskade mig till middag svarade jag antingen lövbiff med vitlökssmör eller fläskfilé med bananer.

Fläskfilé med banan och curry (4 port)

400 g fläskfilé
smör

1 tsk torkad salvia
2 bananer
1 tsk curry
3 dl vispgrädde

salt och peppar

Gör så här:

Skär filén i ca 2 cm tjocka skivor.
Platta ut dem lite med handen och bryn skivorna i smör i en stekpanna. Krydda med salt, peppar och salvia.
Skär bananerna i skivor.
Lägg dem i pannan.
Strö över curry och häll i grädde.
Rör om.
Låt koka i 2-3 minuter.
Servera med kokt ris, sallad och gärna lite mango chutney.

Om man vill flerdubbla receptet lägger man brynt kött och bananskivor i en ugnssäker form, häller över currygrädde och värmer i ugn vid ca 225°C i ca 15 min.

Fler onsdagsrecept hittar du hos: Petra, Desirée, Millan, Anki, Jenny och Mia. Säg till om du också har lusta att vara med på onsdagsreceptet så vi får in dig på listan! Öppet för alla!