Pladder

Är det detta som är ett drömjobb?

I dag har jag varit och diskuterat flyttdatum med vår snälle och hjälpsamme mr Sherif på Kontoret. Från början var det tänkt att vi skulle flytta 1 november, men eftersom vi har efterlängtade goda vänner som bara kan komma på besök under sista veckan i oktober (när barnen har ledigt från skolan), behöver vi skjuta på flytten några veckor. Han ska prata med hyresvärden, och folk här är rätt flexibla, så det ska nog gå bra. I värsta fall får vi ta dubbla hyror under en månad men vi hoppas slippa det.

Jag har tittat ganska mycket på tv via nätet den sista tiden och i morse såg jag tredje avsnittet av Den stora resan som går på SVT. Jag tycker det är lite roligt att se eftersom den ena familjen är på en ö inte långt från min pappas födelsestad Padang på Sumatra i Indonesien. Det som förundrade mig i det här avsnittet var hur pappan i familjen som är på Vanuatu i Melanesien gick och sjöng högt när han var med ute på jakt. Det fattar väl vem som helst att man måste vara tyst när man går på jakt? Har han aldrig lekt kurragömma ens en gång? För en ursprungsbefolkning är jakt inte någon fritissysselsättning, det är en fråga om att kunna äta. Då kan man väl inte gå och skråla Daggstänkta berg, fallera? Inte ens när de sa till honom att vara tyst fattade han riktigt, utan fortsatte med sina små utrop när han snavade på rötter och grenar. Jaha, det är vad jag har retat mig på i dag.

I natt kommer Maken hem från Grekland, han landar 01.45, så han är väl hemma vid tre - halv fyra i natt. Det tar lite tid att ta sig igenom alla procedurer vid ankomst eftersom alla måste ta tempen för att se så de inte har svinisen. Har man över 38°C i feber syr de in en på sjukhus i flera dagar.

Nu ska jag sluta pladdra.