AC

är bra till mycket! I natt måste någon av katterna ha kommit åt remoten och satt på AC:n i köket. Resultatet var så klart att det var ganska kyligt där, med påföljd att kackerlackorna tydligen frös!!! Så de höll sig i stort sett undan!!! I stället för att döda ungefär 20 stycken medan jag kokade morgonkaffet, tog jag bara kål på en tre-fyra stycken. Helt klart en förbättring så nu får AC:n stå på i köket - dygnet runt. Och det ända tills problemet är åtgärdat för gott. Är det någon som har telefonnumret till The Terminator?

Tack Nettan!

Nettan har försökt instruera mig så att jag ska kunna lägga in en lista med bloggar och annat som jag själv läser, men det funkade inte. Möjligen eftersom jag sitter med en vanlig telefonuppkoppling, och det blir för trögt. Jag får försöka igen. Men nu börjar jag bli riktigt trött på det egyptiska företag som har lovat att förse oss med ADSL. Vi beställde det för cirka sex veckor sedan, och då lovade de att fixa det hela inom två veckor! Okej, okej, jag befinner mig inte i väloljade Turkiet längre, utan måste lära mig tålamod. Men sex veckor ...

Skrållan tycker att mattan här inne i arbetsrummet passar alldeles utmärkt som koja, så där befinner hon sig nu.

Mitt emot huset, på andra sidan gatan, har de som arbetar här i området (vakter, trädgårdsmästare med flera) en liten pausstuga eller vad man ska kalla det, så där sitter nästan alltid några och pratar. Väldigt trevligt tycker jag, det ger lite liv åt området som ju annars lätt skulle kunna kännas lite dött. En av dem har en väldigt vacker (!) ringsignal i sin mobil också, lätt orientalisk och suggestiv utan att bli fånig. Den skulle jag gärna ha, men än råder språkförbistring på hög nivå eftersom jag inte ens har börjat plugga arabiska än, så jag kan inte fråga hur man skaffar den.

Nu ska jag jobba vidare på Harem, Barbara Nadels femte bok i Istanbul-serien. Den är spännande kan jag tala om.

Röda havet

I dag har vi haft det riktigt skönt vid Röda havet i en liten semesterort som heter Ain El Sokhna. Efter två timmars bilresa rakt genom öknen kom vi fram till ett riktigt semesterparadis - dessutom i lågsäsong och med ett väder som påminner om en perfekt högsommardag i Sverige. Mjuk fin sand och ett blått hav med klart vatten. Vad mer kan man önska sig. Ja, förstås, det ska vara att fånga krabbor och annat smått och gott, men det fick andras barn sköta om. Själva lade vi oss och njöt efter badet, och sedan gick vi upp till en liten fiskrestaurang med jättegod mat och fina fiskar. Själv tog jag grillade jätteräkor.

Öknen är fascinerande, sten och sand skiftar färg varefter man åker, allt från vitt, gråvitt, beige, gult, rött till svart. Och eftersom det regnade (!!!) häromdagen fanns det små gröna buskar lite här och var.

Men nu är det slut på nöjena, i morgon ska jag jobba vidare på andra delen av Barbara Nadels deckare som utspelar sig i London under andra världskriget. Den kommer att heta Sorgens arv och kommer ut lagom till julhandeln.

Stockholm

Jag kan tala om att vädret är bättre i Kairo än det är i Stockholm. Men telefonerna funkar bättre i Stockholm än i Kairo. Suck. Innan vi flyttade in i huset hyrde Kenyas ambassad huset och där bodde förmodligen hela personalen på beskickningen. Men de drog utan att betala den sista telefonräkningen, så nu är linjen avstängd och vi har ingen telefon! Nå, jag hoppas att de betalar när vi påminner dem så att vi får linjen åter. Hur ska jag annars komma ut på nätet???

I dag har jag i alla fall gått igenom alla saker pappa lämnade efter sig. Ingen rolig syssla. Det är så lite som återstår av en persons liv när den går bort. Men det är väl så det är.

Just nu längtar jag till söndag när jag ska träffa mina fantastiskt underbara barnbarn som min fantastiskt underabara son och hans fantastiskt underbara fru har åstadkommit. DET ska bli roligt.