onsdag 30 april 2008

Diskmaskin

Jag vill ha en diskmaskin NU!

Den diskmaskin som ingår i hyran fungerar inte. Den fastnar i programmet och står och stampar. I evighet. Jag vill inte ha den lagad, jag vill ha en ny och fräsch för jag kan tala om att den inte är så mumsig.

Detta är nu en långbänk med hyresvärden. Hon vill bara betala 2.ooo pund för en ny. Men en ny av någorlunda kvalitet kostar 3.500 - 4.000. (1 pund är cirka 1.25 SEK.) Vi kan inte gärna dela ägandeskap av en pryl med hyresvärden eftersom vi kommer att flytta en vacker dag. Då tycker jag att vi kan köpa en själva. Men maken som är något mer ekonomiskt sinnad än jag tycker att det ingår i hyran.

Långbänk.

Och det är väl egentligen inte något större problem att diska för hand. Problemet är att varmvattenberedaren är för liten för att räcka till en hel middagsdisk. Man får diska i 2-3 omgångar för att få undan allt.

Det blir lite tjatigt.

Ljudeffekter

Hahahahaha, jag tror jag skrattar ihjäl mig. Gubbsen här utanför håller på att reparera en gammal moppe och nu fick de igång tutan.

Den har EKO-EFFEKT!!!

Svenskar i utlandet

Man har många funderingar när man bor så här i utlandet. En del tankar är färgade av platsen och kulturen där man bor, en del av att vara svensk i ett annat land och åter andra är helt vardagliga och universella.

Nu i bloggandets era är det lätt att dela med sig av sina egna funderingar och lätt att ta del av andras. Som svensk i utlandet är det väldigt roligt att läsa bloggar hemifrån och ta del av det dagliga livet där hemma, och det är speciellt intressant och väldigt ofta uppmuntrande att läsa om hur andra svenskar har det i utlandet: plötslig hemlängtan, dråpliga situationer, språkliga fnurror och det där med att vara svensk.

Nu har jag uppdaterat min länklista här bredvid med intressanta länkar till svenska bloggare runt om i världen. Av någon underlig anledning är det bara svenska kvinnor i utlandet, jag har faktiskt inte hittat några svenska män! Jag vet inte om de inte bloggar, eller om jag bara inte har hittat dem. Tips mottages tacksamt!

Här är de nya länkarna:
Saltistjejen i New York
Nina i Costa Rica
Kicki i Sydney - Vardag i kängurulandet
Josephine i Belgien - Giraffen
Sophie i Florens
Millan i Bristol - A Swede in Bristol
Fröken Anki i Pennsylvania
Steps&Stories - Dominikanska republiken
Jessica i Florida
Cecilia i San Fransisco - My life in Hayes

Om det är någon av er jag har länkat till som inte vill vara med så säg till, så tar jag bort er.

Valborg

Till alla er som ska fira Valborg önskar jag en riktigt trevlig kväll!

Här ska vi inte tända några brasor, men eftersom 1:a maj är röd dag även här ska vi väl kanske äta lite extra gott och dricka ett glas vin (trots att det är vecka 18 i Grönland).

tisdag 29 april 2008

Felucca på Nilen

Gatumusikant

Vi bor mitt emot områdets lilla moské, och bredvid den har områdets vakter och trädgårdsmästare och allt vad de är sin lilla samlingsplats där de dricker te och skvallrar. "Centrum i byn" ligger alltså rakt över gatan från arbetsrummet. Mysigt tycker jag.

Just nu sitter en ensam man där och reciterar Koranen. Det är som sång och väldigt stämningsfullt.

Hemma igen

Nu är jag hemma i Kairo igen. Det är alltid skönt att komma hem igen, även om jag håller på att längta ihjäl mig efter sonen och hans familj.

Ibland när man reser hakar allt upp sig och ibland går allt som på en oljad räls. I går hade jag tur och allt gick smidigare än jag hade förväntat mig, för jag hade sett framför mig hur jobbigt allt skulle bli från att kliva upp 03.45 till att sitta i bilköer i flera timmar genom Kairo. Men det blev tvärtom.

Jag kom upp utan problem, taxin stod där den skulle, inga köer till incheckningen på Arlanda, jag blev seatad både långt fram och vid mittgången av en trevlig incheckare, hann fika och röka och handla innan planet gick i tid, gaterna i Wien låg rätt nära varandra, passkontrollen var vid gaten så inga onödiga köer, landade i tid i Kairo, och till sist var det nästan ingen trafik alls eftersom halva Kairos befolkning var hemma hos släkten i byarna pga långhelgen!

Som smort alltså!

Enda abret var väl karln på planet från Stockholm till Wien, han som satt på andra sidan mittgången - han snarkade så att INGEN i närheten kunde sova.

Nu är jag trött så det förslår efter en innehållsrik vecka, så jag tänker bara slöa i dag och läsa ikapp mig på alla bloggar som jag inte har hunnit med under veckan.

söndag 27 april 2008

Gympatjejer

I går var jag och såg min sondotter M när hon var med på gymnastikuppvisning i Eriksdalshallen med Brommagymnasterna. Det var barn i alla åldrar från cirka 3-4 till tonårskillar som hade vunnit guldmedalj för juniorer. Temat var Vinter blir vår och både kung Bore och små kattungar uppträdde i en salig blandning.

Alla var jätteduktiga, men jag tycker faktiskt att M var duktigast i sin åldersgrupp. När hon hjular och står på händer så gör hon det koncentrerat och med grace och fladdrar inte runt som de flesta sjuåringar av naturliga skäl gör. Och så sjunger hon samtidigt med i musiken när det är låtar hon gillar ...

Jag är naturligtvis helt opartisk : )
 

lördag 26 april 2008

Fredagstema: Favorittidningar

Jag är lite sen med mitt bidrag till fredagstemat, det sista temat från Annika i US, men här kommer något litet i alla fall.

Min absoluta favorittidning är Svenska Dagbladet på nätet. Någorlunda balanserade och nyanserade nyheter, framför allt artiklar om Mellanöstern skrivna av Bitte Hammargren. Hon är insatt, intresserad och skriver bra. Dessutom har SvD Sveriges bästa korsord och man kan printa dem direkt från nätet, något som jag gör varje fredag, lördag och söndag, ibland blir det något mitt i veckan också.

Numera läser jag däremot mycket sällan damtidningar, mest beroende på att alla modeller är tonåringar och att man faktiskt inte ser hur kläderna ser ut på de flesta bilderna. Det är inte längre foton för att visa ett plagg, det är livsstilsfoton. Dessutom är jag väl inte längre så vansinnigt intresserad av mode, ska jag erkänna.

Jag borde kanske läsa Tara och en ny tidskrift som jag har hört att Adamo ger ut, men det har inte blivit av att köpa någon, än i alla fall.

Inredningstidningar är roligare, men eftersom vi inte har något eget hus utan lever zigenarliv, blir jag bara "längtig" efter något eget och evigt, och allt blir "det där ska jag komma ihåg", vilket gör att jag inte läser dem heller.

När jag sitter och väntar hos tandläkaren njuter jag däremot av att bläddra i en riktig skvallerblaska. Svensk Damtidning och Hänt i Veckan, typ. Det ska vara mycket kungafamilj och svenska kändisar. Det blir ju bara någon gång om året, men den gången är det riktigt roligt.

Mattidningar tycker jag nog mest om och de idéerna kan man ju omsätta någorlunda omgående. Jag har fem tidningssamlare proppfulla av gamla Gourmet och jag vet inte hur många Allt om Mat som ligger och skräpar. Men jag ska erkänna att det inte är dem jag vänder mig till när jag ska leta recept, då går jag ut på nätet i stället.

Det här blev bara lite kort för nu ska jag göra mig färdig att gå på sondotterns gymnastikuppvisning med Brommagymnasterna! Nästa fredagstema kommer från Desirée i Alabama, då är jag hemma igen och får bättre tid med inläggen.

Ha nu en riktigt skön vårlördag allihop!

fredag 25 april 2008

Skejtare

Hundar är också människor ... eller ... hundar kan i alla fall roa sig som människor. Den här hunden har i alla fall roligt!


Äntligen fredag

Det betyder att jag ska till tandläkaren och bli färdig där för den här gången (världens bästa tandläkare, så jag är inte rädd). Efter tandläkaren ska jag ila som ett provanställt cykelbud till Frissan (världens bästa frissa, så jag är inte orolig). Äntligen ska något bli gjort med de här trista, tunna och totalt omedgörliga stråna på huvudet. Exakt vad det ska bli har jag däremot inte den blekaste aning om, han får bestämma allt. Allt från färg till form och längd. Utom att jag inte vill ha rött.

Ännu roligare är att min kompis C (hon som lagar all den där goda maten) ska dit samtidigt, så det blir hårjunta i eftermiddag.

torsdag 24 april 2008

Körsbärsblom i Kungsan

Fotot är taget med mobilen, så bättre än så här får jag inte till det. Men det är väldigt vackert i verkligheten.

Shopping

Även jag shoppar ibland, och med tanke på att jag inte har handlat kläder sedan innan jul har jag inte ett dugg dåligt samvete. Dessutom tycker jag att ett par små tunikor/klänningar (eller vad jag ska kallade det för) från Indiska för halva reapriset (dvs 50:- styck) är rätt överkomligt. Vissa damunderkläder kostar, men det var ett par år sedan jag laddade med nytt, så det behövdes. Det ska vara den där härliga tunna knytkoftan från InWear som möjligen var lite onödig, men den kommer att vara jättebra att ha med när jag befinner mig i något område där det är mindre iögonfallande med täckta armar än bara. Lätt att bära med sig och lätt att slänga över sig.

Sen att jag alltid, säger alltid, går på säljtrick när det handlar om hudvårdsprodukter är en annan historia. Men jag behövde en ny kräm. Den gamla var slut. Och den här ska vara bra för att jämna ut smårynkor så de inte syns så bra ...

onsdag 23 april 2008

Nyckel

När man ska in i ett bankfack är det rätt smart att se till att ha rätt nyckel med sig ...

tisdag 22 april 2008

Matval

Couscous, falafel och olika sorters meze går bort när jag väljer på en meny i Stockholm. Sånt kan jag äta sedan. Nu vill jag äta griskött, svenska fiskar och Toast Skagen. Och sånt.

I dag blev det rödtunga med pepparrot och mandelpotatis.

måndag 21 april 2008

Artig = gammal dam?

Jag ringer till min kompis på jobbet:

- Ja, hej, mitt namn är Marianne A, jag söker XX.
- Öheh ...

- Ja, det är XX.
- Hej, det är Marianne.
- Jaså, K sa att det var en gammal dam.

Slutsatser:
Om man vill framstå som ung ska man säga något i stil med:
- Få snacka me' XX.

Gamla damer är trevliga.

söndag 20 april 2008

Världens bästa helg

Har tillbringat helgen med sonen och hans familj. Det är inte illa att ha världens bästa son, världens bästa sonhustru, och världens bästa barnbarn! I dag har vi hjälpts åt att kratta i trädgården, rensat rabatter, tittat på tussilago, vitsippor, blåsippor och blommande sälg. M 7 år har visat hur duktig hon är på att hjula och stå på händer och hon sjunger bättre än Amy Diamond. D 11 år har visat hur duktig han är på Mountainbike, han hoppar över gupp och flyger genom luften över olika ramper så man blir alldeles nervös, men han grejar det lätt som en plätt!

Tycker ni att jag skryter? Då har ni helt rätt, det gör jag!

För jag är världens stoltaste farmor!

lördag 19 april 2008

Kompisar

Karamellkungen och jag är nu bästa kompisar. Han följde mig på min resa in till stan från Arlanda och han har hållit mig sällskap nu på morgonen. Bara nyttigheter får jag av honom:

Rabarberstänger - rabarber innehåller c-vitamin
Rosa skumsvampar - svamp tillhör grönsakerna i kostcirkeln
Salta fiskar - fisk blir man smart av
Geleskogsbär - bär är också fulla av c-vitamin

fredag 18 april 2008

Packad och klar

Nu börjar det bli dags att åka till flygplatsen. Ute i väldigt god tid eftersom man aldrig vet hur trafiken tänker uppföra sig och hur incheckningsköerna tänker vara organiserade. Dessutom ska man röntga väskorna innan man kommer in i incheckningshallen, och om man råkar gå genom fel port får man gå ut igen om göra om det. Trots att alla portar leder in i samma hall ...

Jag har upptäckt att jag har resfeber. 180°.

Men snart får jag flanera genom Stockholms gator. Och träffa mina barnbarn!

Lägger inte ner bloggandet helt under Sverigeresan, men det kanske inte blir så regelbundet. Read ya' later!

torsdag 17 april 2008

Gull-galning

Så fort jag har duschat kommer katten Stina och ska gulla i hundraåttio. Hon är helt vild och svansar runt, runt och jamar högt, skriker nästan. Ibland blir det så mysigt att hon bara måste smaka lite på ens ben också och nafsar efter en. Det gör inte ont, kittlar mest.

Detta alltså när man är nyduschad.

Baby-washing

I dag har jag varit på Baby-washing. Det är ett projekt som kan liknas vid en Barnavårdscentral dit mindre bemedlade nyblivna mödrar får komma med sina barn för att väga, bada och få sina små allmänt omskötta. Vid behov får de också träffa en läkare och de mödrar som behöver undervisning i hygien får hjälp med det. Barnen får komma fyra gånger med en veckas mellanrum, och varje gång får de olika kläder och sista gången en filt. Ibland när någon har donerat babykläder, leksaker eller något annat mödrarna kan ha nytta av till sina barn får de en extra present med sig hem.

Här väntar tjugo stycken mödrar med sina små gryn.

I dag var det tjugo mödrar med tjugoen barn, ett tvillingpar alltså. Nästan alla barn var friska och glada, även om det var en del som protesterade ganska högljutt. En liten pojke som jag badade var tyvärr febrig och väldigt slö, så han fick gå till doktorn efter badet. Jag vet inte hur det gick, men jag hoppas att han blir frisk och kry snart.

Passar på att sova lite innan badet.

Det här lilla charmtrollet fick jag bada. Hon hade
jättestora fina ögon och skrattade mest hela tiden.

Jag kände mig lite tafatt i början, det var några år sedan jag höll i en så liten baby. Men efter ett par stycken började jag få in handgreppet igen. Jag badade fyra eller fem barn, måste erkänna att jag tappade räkningen efter tre ... Mina två "kollegor" var aningen flinkare i fingrarna så där gick det undan.

En riktig baddare till badpojke!

Ska jag göra om det? Ja, det blir säkert fler tillfällen, men det här är en ganska populär sysselsättning bland de utländska fruarna som vill göra nytta, så det finns faktiskt inte plats varje vecka. Vi funderar så smått på att hitta något projekt som inte är så populärt, och som därmed behöver oss bättre. Vi får se vad det blir.

Gillar

Jag kanske inte kommer att frysa ihjäl i Sverige trots allt. Det ska bli högtryck och temperaturer över 15°C. Så står det i alla fall i Aftonbladet, och man kan ju alltid hoppas att meteorologerna har rätt den här gången.

Det blir ändå ylletröja i packningen.

Bada

Nu ska jag åka iväg och bada bebisar. Rapport kommer i eftermiddag.

onsdag 16 april 2008

Fröken Fleggmans mustach

Vad kan vara roligare än Hasse & Tage, Gösta Ekman och Lena Nyman i kombination:

Kommissarie Kolerik Vresig gör entré


Kolerik Vresig bortförklarar mordet på bankiren

Måste bara

Tänk vad mycket det finns på Internet som man bara MÅSTE läsa PRECIS JUST NU när det är annat som väntar som egentligen borde göras.

Packa

Att packa resväskan är något av det värsta jag vet. Vad ska jag ha med mig? Räcker det om jag tar så många tröjor eller kommer jag att behöva den där också? Men vad ska jag ha på mig när jag går på festen? Kanske jag ska ta den där kavajen också för säkerhets skull?

Och så måste jag börja några dagar innan, för i värsta klädbekymren glömmer jag alltid det där viktiga som jag ska ha med, t.ex. papper som jag behöver och som kanske är ett av huvudmålen med resan.

Jag önskar att jag kunde stoppa tandborsten i bakfickan och bara åka. Den här gången ska jag i alla fall göra ett allvarligt försök att minska på innehållet i väskan när jag åker till Sverige - den kommer att vara proppfull därifrån, hur jag än bär mig åt.

Så får väl tanterna på NK tycka att jag ser ut som en rugguggla när jag går där och fönstershoppar, det behöver jag faktiskt inte bry mig om!

tisdag 15 april 2008

Sova

Efter att ha sovit väldigt illa i två nätter - katter, värme, kallelse till bön 04.00 - har jag nu "tagit mig ett glas" och hoppas sova gott i natt.

Så nu ska jag gå och lägga mig jättemycket.

Susseluss!

Att hänga eller inte hänga

I SvD förs nu en debatt om ifall man ska publicera namn på misstänkta/dömda brottslingar eller inte. I det här fallet är naturligtvis Englas och Pernillas mördare i fokus. Som skäl för att man ska publicera fler namn på misstänkta brottslingar anför pressforskaren Stig Hadenius att det skulle skydda allmänheten från att bli utsatta för brott.

Det finns en hel del människor som blir misstänkta för brott utan att vara skyldiga. Det vore inte rätt mot dem att hänga ut dem i pressen, traumat är nog tillräckligt stort ändå. Jag tycker det är rätt att iaktta stor försiktighet innan man låter någon schavottera i medierna.

Om en pedofil måste släppas av "tekniska skäl" men det ändå står klart att det är han, ja, då kan det kanske skydda våra barn från att råka ut för just honom.

Jag tycker - allvarligt talat - att det bästa skyddet för våra barn när det gäller dömda och bevisade pedofiler är att låsa in pedofilerna och aldrig mer släppa ut dem. Om jag en vacker dag får en knäpp och begår ett så avskyvärt brott vill jag att man låser in mig så att jag inte kan upprepa det.


Turkisk frukost

Turkisk frukost är vansinnigt gott. Turkisk frukost i trevligt sällskap med utsikt över Nilen är ännu godare.

Det bjöds på turkisk fårost, turkiska oliver, turkisk fikonmarmelad, turkisk omelett (menemen), turkiskt te och massor av annat smått och gott.

Och ibland är trafiken i Kairo oväntat gles. Då blir man väldans glad.

Jag är både mätt och glad.

Program

Frukost hos min turkiska kompis inne i stan.

Krångla mig fram till djuraffären för att köpa torrfoder till katterna - bara det bästa är gott nog.

Leta reda på Internet-leverantörens kontor för att betala räkningen så de inte klipper av linan.

Tampas med trafiken i Kairo.

måndag 14 april 2008

Där ser man!

Jag tror inte mina ögon.

Miraklens tid är ej förbi.

Prisa Gud.

Vi har fått ett riktigt vattenlås i källaren!

Ramses Wissa Wassef Art Center

I dag har jag fått följa med på ett besök på Ramses Wissa Wassef Art Center som ligger strax söder om pyramiderna i Giza, på väg till pyramiderna i Saqqara. Det här är ett konstnärscentrum som grundades 1952 av Mr Ramses Wissa Wassef (1911-1974), arkitekt med åsikten att alla har en konstnär i sig, den konstnären måste bara lockas fram och man måste få lära sig teknikerna.

Han grundade sitt konstcentrum på en plats som på den tiden bara var en liten by, långt från den sjudande staden Kairo. Där fick en grupp barn i 12-årsåldern lära sig väva, många av dem arbetar fortfarande vid centret som i dag drivs av Mr Wissa Wassefs döttrar Suzanne och Yoanna. Nya generationer vävare (både manliga och kvinnliga) har vuxit fram och centret har ett eget museum med konstverk av vävare ur flera generationer. I dag har man även en keramikverkstad och en butik där man kan köpa väldigt vackra nyttoföremål.

Den som vill läsa mer om centret och se foton av deras arbeten kan göra det här.

Traditionell egyptisk stol med dam.

Keramikverkstad.

Keramikfigurer.

Vävarna har inga färdiga mönster eller teckningar att följa. 
De väver fritt ur hjärtat och fantasin.

Alla garner färgas på centret med växtfärger som utvinns ur växter 
som odlas i de egna trädgårdarna.

Visst är hon vacker?


Tilläggas kan att man inte får glömma att ta vatten med sig när man ska på utflykt. Jag har lärt mig en läxa!

Kan ju bara inte låta bli ett test när jag hittar ett. Det här hittade jag hos Anna Fair and True:



I am a
Snapdragon


What Flower
Are You?



"Mischief is your middle name, but your first is friend. You are quite the prankster that loves to make other people laugh."

Fast så himla rolig vet jag inte om jag är.



Rättelse

Pedofiler ska spärras in i en liten jävla otäck bur full med kackerlackor och andra kryp. De ska bara släppas ut ur den buren när de ska umgås i duschen med medfångar som hatar dem. De ska bara få minst en vecka gamla matrester att äta. De ska inte få se tv eller ha någonting alls att läsa. Buren ska vara ljudisolerad och det ska inte gå att se ut genom väggar eller någon glugg.

Dessutom kan man gott klippa av "den" med en slö sax.

Läs Barbakvinnans dotters skräckupplevelser för ett år sedan. Det är förmodligen samme man som mördade Engla.

söndag 13 april 2008

Pedofiler

Pedofiler ska låsas in. Nyckeln ska kastas bort.

En pedofil ska aldrig, aldrig mer släppas ut i samhället, inte ens på övervakad permission.

Blåst på balkongen

Det är visserligen rätt lagom temperatur att sitta på balkongen och jobba just nu, men det blåser. Och även om det inte är sandstorm, inte på långa vägar, känns det som om det lägger sig ett lätt lager av damm och sand över både en själv och lilla datorn.

Är det lilla eller lille datorn? Är den feminin eller maskulin? Bara för det döpte jag just nu min till Agnes. Den är feminin. LillA datorn.

Nu tror jag att jag går in igen.

Tvätt



lördag 12 april 2008

Bakvänt bak

I dag har jag lekt husmor igen. En sockerkaka (inspirerad av Matildas fikarum) som i alla fall SER någorlunda ut även om den är lite för platt och ett majsbröd som ser förfärligt ut.

Majsbrödet skulle enligt receptet stå inne i 20 minuter. Efter 20 minuter tog jag glad i hågen ut det ur ugnen och skulle stjälpa upp det på ett fat (gräddade i en form). Men då visade det sig att allt innanmäte fortfarande var rinnigt - så det rann ut. Jag hällde tillbaks allt efter bästa förmåga och stoppade in det i värmen igen.

Efter att jag hade tagit ut majsbrödet gav jag upp och lade mig att lösa korsord i stället. Och somnade. Får väl gå ner och smaka på eländena nu då.

Uppdatering: Nä, sockerkakan blev för bastant (eller hur säger man - tät?) och majsbrödet vet jag inte, för salt och konstigt. Det egyptiska bakpulvret vill inte som jag vill, bakpulver står alltså kvar på listan med det som ska köpas i Sverige ...

Språkquiz

Hos Fröken Anki hittade jag den här språkquizen som var lite rolig.

8 rätt av 10 möjliga
Tid 2 minuter 19 sekunder

Grattis, du är en riktig hejare på språk! Sh'norhavor lini!

Av de övriga 694 personer som hittills gjort denna quiz klarade du dig bättre än 581 (83%).

Pippins mage


Här ser man lite av pippins mage. Kan det vara en senegalesisk sporrgök i alla fall?

Nya hyresgäster


Vi har fått nya inneboende. Den här lille rackaren och hans fru (eller möjligen tvärtom) har flyttat in i rören från vår köksfläkt. Det kvittrar och rasslar nu ovanför vår spis och jag antar att vi får vänta med sådan matlagning som kräver fläkt tills eventuella barn har flugit ur boet. Tur att det inte tar tjugo år för fågelbarn ...

Är det någon som vet vad det här är för sorts pippi?

fredag 11 april 2008

Show and Tell: Favoritplats(er) utomhus

Min absoluta favoritplats utomhus finns inte längre. Eller, jo, visst gör den det, men inte i mitt liv. Vår balkong i Istanbul var den bästa plats utomhus som jag någonsin har haft. Den var inte särskilt stor, och jag har inte någon riktigt bra bild på den (konstigt nog), men den låg fem våningar över en liten gatukorsning med grönsakshandlare, kvarterskrog, frisör, kvartersbutik och taxistation. Det var inte ett förfärligt liv, men det var levande. Där kom också olika försäljare gående med sina vagnar och ropade ut sina varor: "Domateeeeees." "Simiiiiiit." 

Vi hade utsikt över Marmarasjön och nere vid stranden låg miljonärsklubben "Büyük Klüp" eller "Stora klubben" där nästan alla förlovningsfester, bröllop och födelsedagar firades med enorma fyrverkerier. Vi satt på första parkett.

På somrarna hade vi fullt av blomkrukor med blandade gröna och blommande växter, det kom en ständig bris från Marmarasjön så det var alltid behagligt att sitta där utom ett par timmar under sena eftermiddagen när solen stod rakt in. Ljumma sommarkvällar hördes böneutroparen från den lokala moskén, han sjöng ibland så vackert att man nästan lyfte.

Där hade jag mitt kontor, där åt vi middag, och där satt vi och slöade.

Jag hoppas att de som bor i vår lägenhet nu älskar balkongen lika mycket som jag gjorde.

Mammakatten Lisa, eller Mamma Mums som vi kallade henne, 
sitter på sin kudde på balkongen i Istanbul.

Vi satte nät runt balkongen eftersom räckena var rundade metallstänger och vi var rädda att katterna skulle halka på dem. Här är utsikten över husen runt omkring oss.

Katten Skrållan undersöker snön på balkongen i Istanbul. Jo, det kan 
komma ganska ordentligt med snö där.

En annan av mina favoritplatser utomhus finns inte heller i mitt liv längre. Det var strandpromenaden längs norra delen av Marmarasjön, fem minuters promenad från vårt hus. Marmarasjön är ett innanhav och en del av vattenvägen från Svarta havet i norr via Bosporen och sedan vidare ut till Egeiska havet och Medelhavet via Dardanellerna. Marmarasjön ligger mitt i. Under den tid vi bodde i Istanbul förvandlades strandpromenaden från ett rätt trevligt ställe till ett fantastiskt promenadstråk. Man renoverade, sådde nya gräsmattor, planterade mängder med växter, gjorde löparbanor, satte upp gymredskap och byggde tre badstränder.

Strandpromenaden längs Marmarasjön.

Utsikt från strandpromenaden över Prinsöarna.

Att mitt hjärta tillhör Istanbul betyder inte att jag inte trivs här i Kairo. Jag trivs alldeles utmärkt, jag har bara inte rotat mig riktigt lika mycket än. Det kommer nog med tiden.

Här i Kairo bor vi lite utanför själva staden, närmare bestämt i Giza cirka tio minuters bilväg från de stora pyramiderna. Vi bor i ett litet "compound" som översatt från arabiska heter "Helgonens paradis" alldeles på gränsen till Sahara vid Alexandria Desert Road. När det är klart väder ser vi yttersta gränsen av Kairo, men vi ser inte pyramiderna hemifrån vårt.

I höstas var jag tvungen att sitta på balkongen utanför sovrummet hela dagarna för att komma åt Internet. Jag var tvungen att tjyva från någon ovetande granne eftersom vi inte kunde få eget (det har vi nu äntligen). Eftersom balkongen ligger på skuggsidan - vilket är toppen senare i sommar - var det faktiskt ganska kallt att sitta där. Jag satt insvept i tjocka tröjor och filt över benen. Det är inte bara nöje som gör att jag måste ha tillgång till Internet. Det behövs också för att kolla upp olika fakta under tiden som jag översätter, jag måste ju veta vad det är jag skriver om även om jag sedan bara skriver "Storkmargarin" eller liknande.

Balkongen utanför sovrummet.

Det är inte så hemtrevligt på balkongen än, det är nästa projekt efter att vi nu har fått färdigt gästrummen i källaren.

Utsikt från balkongen över vår lilla tårtbit till trädgård med områdets pool i bakgrunden.

Uteplatsen i trädgården. Inte heller den så ombonad än, men det kommer. Katten Hasse - som INTE är vår katt - har slagit sig ner i korgstolen. Han tittar på mig och undrar när jag ska komma ner och mata honom.

Bloggvarning

Tur att man inte är yrkesbloggare eftersom det tydligen är ett högriskyrke. SvD skriver om personer i USA som har blivit så stressade av att blogga att de har fått hjärtinfarkt och avlidit.

Så naiv man kan vara, jag som trodde att största risken med bloggande var att fastna i tangentbordet.

Vi som bloggar för att det är roligt kan i stället njuta fördelarna:
  • Vi får intressant information om olika företeelser runt om i världen.
  • Vi får nya vänner och bekanta - även om vi aldrig kommer att ses IRL.
  • Vi får dela tankar och känslor med andra på ett sätt som berikar våra egna liv.
  • Allt skrivande och läsande gör att vi utvecklar vår förmåga att formulera oss i ord - och vi gör kanske fler tankemässiga kullerbyttor än vi annars hade gjort vilket leder till nytänkande.
  • Vi får utlopp för mindre frustrationer utan att bli tjatiga mot vår familj, och stöd av våra läsare.
  • Vi kan ofta vända en frustration och se humorn i det hela.
  • Vi får råd och dåd genom att läsa andras bloggar och av våra läsare om allt mellan himmel och jord.
  • Vi (amatörer) tränar våra fotokunskaper, vi vill ju gärna lägga ut så bra foton som möjligt.
Jag tror att listan kan göras lång, men jag slutar där.

Jag tycker det är roligt att blogga och jag läser bara de bloggar jag vill läsa. Stressande ska det inte vara!

Felaktiga rykten

Det finns vissa som påstår att jag snarkade i natt. Otänkbart! Det är helt fel och dementeras härmed. Det var katten Stina!

torsdag 10 april 2008

Känslor

Har inte riktigt smält mina upplevelser i sopbyn. Jag har gjort det hela till en akademisk upplevelse för att slippa känna något. Blivit rabiat med mina egna sopor. Det hela är så förfärligt att det inte går att beskriva med ord.

Just nu vill jag bara gråta.

Brödförsäljning

Kvinnorna (jag har bara sett kvinnor) är fantastiskt duktiga på att bära sina bördor på huvudet. Här några som är på väg för att sälja bröd.

Jag har försökt klura ut vad den röda struten är för något, men jag vet faktiskt inte.

Marianne A-Ö

Jag har antagit utmaningen från Lullun. Inte helt lätt, men jag har som hon försökt skriva det jag har kommit på först. Och nu härmar jag Lullun i allt - jag utmanar alla och ingen. Du som känner för det gör en egen lista och du som inte känner för det slipper. Hojta gärna till om du skriver en lista så att jag kan komma och läsa den.

Arbetsmyra som har blivit lat med åren.

Bloggar gillar jag. Det känns som om jag har fått nya kompisar runt om i världen - även om vi förmodligen aldrig kommer att träffas.

Champagne är gott. Men det ska vara en god, torr sak, absolut inte rysk eller Gula änkan.

Dricker mycket kaffe. Faktum är att jag behöver en kopp just precis nu. Nu har jag en.

Eckonomi kan jag inte ens stava till. : D

Farmor. Till två helt fantastiskt underbara begåvade och vackra barnbarn.

Godisgris. Men det ska vara rätt sort. Det finns bra och dåligt lösgodis. Och det är inte gott med sprit i godis, kakor och efterrätter. Jag har väldigt barnslig smak när det kommer till sötsaker.

Har börjat Höra lite illa. Hör bara det jag vill nu för tiden.

Istanbul är min favoritstad i världen.

Jättemycket. Eller ingenting alls. Sällan sval och neutral.

Katter. Tre stycken små kattjejer som jag är hönsmamma åt.

Läser mycket böcker. I en salig blandning. Det enda jag inte är så förtjust i är SF, Fantasy, Chicklit och Grabblit (mitt namn på äventyrsromaner om he-men i typ Afrikas djungler).

Mat är godast när någon annan har lagat den. Gärna min kompis C. Men jag gör mina tappra försök.

Nyfiken. Men jag brukar nog oftast vara ganska finkänslig och låta folk berätta det de vill berätta, lite rädd för att jag ska tränga mig på privata sfärer som andra kanske inte vill dela med sig av.

Ormar och annat småkryp gillar jag inte och är för ett totalt förbud mot sådana "husdjur". De är inte tamdjur utan vilda och ska vistas i vildmarken där jag inte är.

Padang är den stad på Sumatra i Indonesien där min pappa kom ifrån. Jag är alltså halvindones.

Qvinna var poppis att skriva på 60-talet. Jo, det minns jag, det glada 60-talet. Så gammal är jag.

Röker. Prince. Röda Prince.

Storstadsjänta. Ut i fingertopparna. Jag tycker om att vara på landet också, det är bara inte min naturliga växtplats.

Tisdagsmarknaden i Kadiköy, Istanbul, är favorit när det gäller shopping. Där kan man köpa allt från de finaste, finaste tomater man kan tänka sig till "märkes"-kläder och sopkvastar för en hyfsad peng.

Ullstrumporna går jag väl på i ibland. Men jag brukar mena väl.

Värme tycker jag om. Mycket skönare än kalla vintrar. 

Wärmland. Jag har många anknytningar till Wärmland, främst genom mamma som var från Arvika, men även genom svärfar som är från Karlstad. Det är min barndoms landskap.

X-box och andra spelkonsoler har jag ingen som helst koll på. Ett tag spelade jag en del datorspel som man kunde ladda ner, men nu har jag tröttnat på det. För tillfället i alla fall.

Yrket har väl förändrats en del genom åren, men under största delen av mitt liv har det ändå varit knutet till sjukvård och medicin på ett eller annat sätt. Sjuksköterska, försäkringsbolag, läkemedelsföretag. Nu är det bara en eller annan term som dyker upp i samband med översättningarna.

Zzz. Alltid lika skönt att gå och lägga sig när det är dags, och alltid lika roligt att vakna på morgonen, även om jag inte är riktigt talbar förrän efter några koppar kaffe.

Återvinning är mitt senaste lilla projekt. Dvs sopsortering så att livet ska bli lite drägligare för dem som sedan ska sortera igenom soporna för att återvinna dem.

Ärlig. Kan faktiskt inte ljuga för det syns på mig direkt. Så jag försöker inte ens längre. Vilket medför att jag inte kan hitta på någonting jag inte kan berätta om. Det kan ju tyckas tråkigt, men det är rätt skönt.

Önskar att Stockholm, Helsingborg, Istanbul och Kairo kunde ligga alldeles bredvid varandra så att det bara var att ta bussen emellan.

onsdag 9 april 2008

Läs mer

Den som vill läsa mer om Association for the Protection of the Environment (APE) som hjälper sopsorterarna i Egypten kan göra det här.

Sopbyn Moqattam

På 1940-talet flyttade jordlösa lantarbetare från södra Egypten, framför allt från provinsen Assiut, till Kairo för att söka lyckan och fly från svält och fattigdom. De kom till storstaden utan andra yrkeskunskaper än jordbruk, och de var analfabeter. Sopsamlande och sopsorterande blev deras specialitet. Cirka 30.000 - 40.000 människor bor i dag i sopbyn Moqattam, som är den största sopbyn av fem runt Kairo.
 
Vy över byn Moqattam som ligger på Moqattam Hill, en 200 meter 
hög kalkstensklippa öster om Kairo.

Ursprungligen bestod soporna i Kairo mest av mat och papper, och de enda som åt den ruttna maten var grisar. Grisuppfödning var därför till en början orsaken till att man ville ägna sig åt sopinsamling och sopsortering, djuruppfödning var det enda de migrerande sydegyptierna kunde ägna sig åt eftersom det inte fanns jord för dem att bruka runt Kairo. Det är också orsaken till att det är kopter (egyptiska kristna) som är sopsorterare.

Klockan tre på natten börjar dagen för byns invånare när fadern och andra män i familjen, ofta tillsammans med barnen, ger sig ut på sina insamlingsturer runt om i Kairo. Sina rutter har de köpt av mellanhänder som kallas waahis, det är de som bestämmer vem som får köra på vilken rutt. Runt lunchtid återvänder man från insamlingsturen, som i dag oftast sker med en liten lastbil men även med åsnekärror, och kvinnorna tar vid. Alla sopor skyfflas av lastbilen och in på gården i familjens hus, eller in på gatuplan. Där sorterar sedan familjens kvinnor igenom alla soppåsar och lägger i högar med olika material. Mat går till grisar och getter, plast i en hög, metallskrot i en annan, papper ...
 
En kvinna sitter på gården omgiven av sopor som hon sorterar.

Det är alltså sopsorteringen, inte insamlandet, som ger familjen dess inkomst. Invånarna i Moqattam är specialister på olika material och kan avgöra exakt vilken sorts plast ett föremål är tillverkat av, och vilken hög det ska läggas i. De olika materialen skickas sedan iväg för återanvändning/återvinning. Cirka 94% av Kairos alla sopor återvinns!

Sorterade sopor väntar på att transporteras iväg.

Gatubild.

Ett stort problem med den här sophanteringen är naturligtvis hygienen. I dag är djuruppfödningen inte längre den viktigaste delen av familjernas inkomster, men förr, när vatten, avlopp och elektricitet inte fanns i byn, var dyngan efter både djur och människor värre för hälsan än soporna. De familjer som inte hade ork nog att mocka ur svinstiorna lät dyngan ligga tills kompostförsäljaren kom och mockade ur stiorna mot ersättning, för att sedan sälja träcket som gödsel i Deltat i norra Egypten. Än i dag är råttorna ett jätteproblem i området.

Problemen i området har lockat till sig människor som arbetar för att förbättra livet för de familjer som bor här. Bland annat fanns en nunna (jag minns inte vilken nationalitet hon hade) som bosatte sig i byn för att komma närmare invånarna och arbetade sedan under årtionden med olika vaccinationsprogram, att utbilda barnmorskorna med mera.

Sedan 1980-talet finns ett projekt som heter Association for the Protection of the Environment (APE). Projektet inriktade sig från början med problemen runt djurens och människornas avföring, och grävde ut en stor kompostgrop där träcken kunde samlas i stället för att flyta runt på gatorna. I dag när det finns avlopp är gropen omvandlad till trädgård där man planterar inhemska växter. Tyska ingenjörer är nu i färd med att förbättra avloppssystemet.

I dag har APE ett lärocenter strax utanför byn. Dit får framför allt flickor komma för att lära sig ett hantverk som alternativ till sopsorteringen. Det är inte direkt en skola, även om de får hjälp med att lära sig läsa och skriva om de inte kan det, utan ett träningscenter. De får lära sig allt från personlig hygien till att passa tider, väva, tillverka papper, sy och administrera.

Två flickor visar hur man tillverkar papper.

Produkterna kan man sedan köpa i deras butiker. Allt görs av återvinningsmaterial. Jag köpte väldigt vackra kort och kuvert, en anteckningsbok, presentpåsar och en trasmatta.

Centret driver också en skola för mindre barn. Tyvärr var jag så upptagen av att prata med barnen när vi var där att jag inte hörde vår guide berätta om hur och varför skolan drivs, men jag kan tänka mig att det främst är barn som annars inte skulle få gå i skolan därför att familjerna inte har råd att hålla dem med uniformer och allt annat som krävs. Man undervisar också något äldre barn som av olika anledningar har hoppat av skolan.

En utomhusklass.

Barn som går i vanlig skola men som får stödundervisning efter skoltid.

Det är SÅ roligt att bli fotograferad!

Barnen var hela och rena, väldigt glada och pratsamma och de visade stolt upp att de kunde räkna till tio.

Vi åkte alltså bara igenom själva sopbyn, där gick vi inte av bussen, utan vi åkte först till några grottkyrkor ovanför byn (kommer i senare inlägg) och sedan vidare till APE:s center.

Lukten från soporna var inte så illa som jag trodde att de skulle vara, men den fanns ju hela tiden runt oss ändå. Så när jag kom hem kände jag mig rätt smutsig även om vi inte hade gått runt i byn. Kastade alla kläder jag hade haft på mig rätt in i tvättmaskinen och tog på mig rena. Som om det skulle räcka! Doften hade naturligtvis satt sig i hår och hud, så efter en stund fick jag kasta även de kläderna i tvätten och ställa mig själv i duschen.

Och nu är det jag som börjar sopsortera! Framför allt skilja på mat - kladdigt - torrt - papper. Jag kan inte ändra på hela systemet i Kairo (det hjälper knappast med utländska firmor som tar jobbet från de här människorna och slänger soporna i Sahara), men jag kan dra mitt lilla strå till stacken så att de som sorterar just mina påsar får det lite drägligare. Och jag kan prata om det med alla jag träffar så att de också sorterar.

Med anledning av det undrar jag om det är någon som vet: Räknas kaffesump i kaffefilter som kompost eller är det bara kladdigt?

Utflykt

Ska ut på utflykt i dag med tidig start. Aningen annorlunda mål för utflykten och jag tror knappast att vi kommer att sprida ut några filtar och sätta oss och fika. Vi ska nämligen till stadens stora soptipp. (Sen finns det en mängd små lokala på gator och torg på sina ställen.)

Jag är lite osäker på vad det är vi ska göra där egentligen, men det finns visst en återvinnigsförsäljning och det är ju alltid bra att köpa saker av fattiga.

Lätt makabert låter det, men jag hoppade på chansen att få följa med. Rapport kommer.

(Det är väldigt tidigt på morgonen och formuleringskonsten är inte den bästa så här till första koppen kaffe så ni får ursäkta om det är dålig svenska i det här inlägget.)

tisdag 8 april 2008

Att läsa åt fel håll

Jag blev ju lätt konfunderad av brödreceptet på mjölpåsen, men det avhjälptes smidigt eftersom jag kan läsa - och hade det inte stått på engelska hade det inte spelat någon roll vilket håll man ska läsa åt.

När våra turkiska grannar fick sina möbler i flyttlasset förra året fick de möblerna uppackade och ihopsatta av flyttfirman. Det ingick i priset. Det borde ju inte vara några problem ens med de nyinköpta Ikea-möblerna tänkte de, instruktionen är ju inte skriven text utan informativa bilder.

Men allt blev snett och vint och konstigt. Så vi tackade nej till samma tjänst när vi fick våra möbler, för det kan ju bli jobbigare att leta upp förlupna skruvar som någon annan har slarvat bort än att göra allt själv. Våra möbler blev rätt från början (tack vare käre maken).

Senare kom vi på orsaken till grannarnas misslyckade möbel-ihopsättning: Flyttgubbarna "läste" ju instruktionen på arabiskt vis - från höger till vänster. Och kan man inte läsa så kan man heller inte se var man ska börja enligt siffrorna!

De var säkert lika förvirrade som jag var nyss ...

Misslyckade muffins

Jag skulle baka kladdkaka och bjuda min trevliga granne på, för hon bakar så gott och jag tänkte att nu ska jag bjuda tillbaks. Kladdkakan går ju bara inte att misslyckas med.

Hade bara ett ägg. Men, enligt receptet kunde man göra i muffinsformar i stället för en stor, och då kunde man också göra halva satsen. Tänkte jag. Och gick till verket.

Smeten blev jättegod, de jäste fint i ugnen, sex stycken muffins. Luktade himmelskt. Perfekt gräddade såg de ut att vara när jag tog ut dem.

När jag serverade dem (med hemgjorda glassen från i går som fortfarande var god, tack och lov) var de stenhårda på ytan och hade klistrat fast sig i muffins-pappers-formen.

Jag ska ÄNDÅ göra ett försök nu med Grekiskt lantbröd ur Rutiga kokboken.


Hahaha ... lätt förvirrande

Eftersom jag befinner mig i en huslig period är det bäst att passa på, de där perioderna brukar gå över rätt snabbt hos mig. Har dessutom hittat torrjäst här, och köpt, så jag tänkte mig att jag skulle baka lite bröd för att få omväxling i mackeriet. Baka är ingenting jag gör med vänsterhanden, det kan jag lova, så jag började med att titta på mjölpaketet om det fanns något bra recept där, det gör det ju ibland. 

Men ... ska man knåda degen för hand i fem minuter INNAN man blandar mjöl och smör ... och efter det ha i jästen ... lite konstigt. Klicka på bilden för att göra den större och se om ni begriper er på det här receptet:


Hahaha, höll på att skratta ihjäl mig när jag kom på svaret: Det är ju skrivet för en arabisktalande bagare - man ska läsa från höger till vänster!!!

Nå, receptet verkar ändå lite konstigt, tror jag, och eftersom brödbakning är en mer exakt vetenskap än köttfärssås tror jag att jag ska titta i mina gamla kokböcker och se om jag hittar ett recept jag inte blir alldeles förvirrad av ...

Girlfriends

"Laugh and the world laughs with you. Cry and you cry with your girlfriends." Laurie Kuslansky

måndag 7 april 2008

Kan du köpa till mig ...

Magadalena Ribbing diskuterar utlandsshopping till sina vänner och bekanta i DN. Alltså när någon åker på tjänsteresa eller semester till något annat land, och hon menar att det är fräckt att be någon handla med sig "den där krämen som bara finns där" etc. Jag har själv bett folk handla saker till mig, men jag har alltid betonat väldigt noga att de inte ska gå extra eller leta efter den aktuella saken, att de bara ska köpa det om de springer på det och det passar att handla just då, och att det naturligtvis inte ska tynga packningen så att det inte funkar med väskorna.

Som utlandsboende tycker jag att det är ganska självklart att mina vänner i Sverige ber mig ta med något från det land där jag bor, till exempel de där supergoda oliverna från Egypten eller rödpeppar från Turkiet. Lika naturligt tycker jag det är att be mina svenska vänner att ta med svensk ost, Kalles, Karamellkungen och dylikt när de kommer och hälsar på mig.

Däremot ber jag aldrig en annan svensk i det land jag bor att handla åt mig när de åker en sväng till Sverige. Jag vet ju hur det är med packningen från Sverige, det är alltid kris med övervikt utan att någon ber om ytterligare pryttlar.

Hur ser ni på saken?

Vad är det för likhet mellan en man och ett kök?

"If you look closely, you'll discover an amazing similarity between a man and a kitchen. Each of them fills the belly with life."
Naguib Mahfouz

Naguib Mahfouz (1911-2006) var en egyptisk författare som fick Nobelpriset i litteratur 1988. Jag ska berätta mer om honom när jag har läst ut Palace Walk.

Schyssta meloner

Det finns säkerligen schyssta meloner att köpa här i landet, men den jag köpte var inte god. Den smakade bara beskt så den åkte i soporna. Det kanske var någon annan sorts frukt som ska vara besk, man vet aldrig. Men den såg ut som en melon. Rätt liten i och för sig.

Och jag som hade tänkt göra melonglass. Det fick bli banan-jordgubb i stället. Det kanske går ner det med ...

Scattered clouds

"Scattered clouds" står det i min vädersticker. För mig betyder det spridda moln, dvs mer himmel än moln. Men just nu tycker jag att det är mer moln än himmel. Ingen sandstorm i alla fall.

Hibiskuste

Torkade hibiskusblommor och färdigt te

Jag skrev tidigare om hibiskuste och har fått några frågor om det, så här kommer lite fylligare information.

Hibiskus tillhör familjen malvaväxter, och det finns flera olika sorter (eller är det arter?). Den hibiskus man gör te av är Hibiscus sabdariffa, och det är foderbladen man använder till te, inte kronbladen som man kan tro eftersom det kallas "hibiskusblomman".

Hibiscus sabdariffa. Bilden lånad från Wikimedia.

Hibiskusblommor innehåller organiska syror, bland annat höga halter askorbinsyra (vitamin c) samt polysackarider, bland annat pektin.

Hibiskusblommor räknas till örtmedicinerna, men de har ganska svag medicinsk verkan och det finns inga kända biverkningar vid normal användning. Teet sägs vara svagt avförande, urindrivande, febernedsättande, ha antiseptisk verkan, vara ett afrodisiakum, astringerande (sammandragande), galldrivande, mjukgörande, slemhinnebeskyddande, magstärkande och lugnande. Det minskar också blodets viskositet, sänker blodtrycket och verkar stimulerande på tarmrörelserna. Eftersom det är så rikt på c-vitamin verkar det också förebyggande mot skörbjugg (finns det längre?), stärker immunförsvaret och är en antioxidant.

Förutom att göra te kan man också som schweizarna använda det i sylt, gelé, sås och chutney för att sätta en lite syrlig prägel på maten. Sudaneserna använder fröerna som köttersättning och i Filippinerna använder man de bittra rötterna som aperitiff och stärkande medel.

Hibiskus kan också användas för att sätta färg på andra örtblandningar och för att förstärka andra örters effekt. Hibiskus kokt tillsammans med ingefära och sedan sötat lär vara väldigt nyttigt och populärt. (Det får jag prova.)

1 dl torkade hibiskusblommor sköljs i kallt vatten. 1 liter kokande vatten slås på blommorna som sedan får dra några minuter. Sila och tillsätt honung eller socker efter smak. Teet har en söt-syrlig smak och kan drickas både kallt och varmt, en utmärkt saft på sommaren med andra ord.

Fakta har jag hämtat hos rolv.no/urtemedisin

söndag 6 april 2008

Supergoda sega hallonrutor del II

Vad gjorde man väl utan sina vänner? Jag fick hjälp att leta upp receptet på de här SUPERGODA Supergoda sega hallonrutorna, TACK för hjälpen!

Personligen kommer jag att minska sockermängden nästa gång till 5 dl, men det är ju en smaksak.

Och TACK till Sunnyswede för ett riktigt smarrigt recept!


Olika ord

Det går inte att länka, men på svd.se kan man göra Tjugo frågor på orddelen i Högskoleprovet. Lite kul. Jag fick bara 19 av 20, men jag förstår inte när jag kollar facit, tyckte det var precis det jag svarade.

Måste vara en felregistrering i deras datasystem.


Supergoda sega hallonrutor

VEM var det som lade ut ett recept på Supergoda sega hallonrutor? Jag gjorde dem i dag (fast med jordgubbar) och de blev verkligen SUPERGODA! Killarna ska få det till efterrätt i kväll när de kommer från jobbet.

TACK för det toppenreceptet! Jag skulle gärna lägga en länk i ett inlägg till ditt recept!


Al-Khamsin

I dag är det sandstorm, härifrån vårt hus ser det ut ungefär som en mörk, gråmulen dag med rätt tät dimma, fast lite gul-grå. Det är inte så illa att man inte kan vara ute (i vårt område) och jag har (ännu) ingen sandlåda på förstutrappen, men det blir dammigare och dammigare här inne, man kan ta på det. Ingen idé att städa i dag ...

Sandstormar uppstår genom konvektion, dvs när den varma luften vid markytan stiger för att kollidera med kallare luft som är på väg ner, vilket orsakar turbulens. Det sker ofta efter långa perioder av torka.

Man säger att det är sandstorm när sikten är mindre än 1000 meter, och allvarlig sandstorm när sikten understiger 500 meter. Det är inte ovanligt med vindhastigheter på 120 km/h (33 m/s), och när det blåser så hårt kan vinden flytta hela sanddyner. Framkanten på molnet kan likna en solid vägg och vara upp till 1,6 km hög.

Sandstormar i Sahara kallas al-Kamsin, vilket betyder "femtio dagars vind" eftersom sandstormsperioden brukar vara under cirka femtio dagar mellan mars och maj. Khamsin för med sig stora mängder damm upp i atmosfären som sedan faller ner flera hundra mil bort (jepp, det är vårt fel att ni har det dammigt där hemma). Sand från Sahara har till exempel orsakat rödfärgat regn så långt norrut som i Norge. Sand från Sahara är också en viktig faktor för växt- och djurlivet i Amazonas, eftersom sanden för med sig mineraler.

Så här illa är det inte här, undrar om de hann springa in ...

Mer åt det här hållet, men inte riktigt så illa, i alla fall inte här.

Fakta har jag hittat på Wikipedia.
Foton har jag lånat av: happycarpenter.blog.com och blogs.timesunion.com


Fart på gumman

Normala frukostar brukar inte vara så upphetsande i det här huset, i alla fall inte på vardagarna (och i dag, söndag är det vardag här i Egypten). Käre maken sitter med en skål flingor i tv-soffan och jag sitter med kaffe och macka och läser nyheter på datorn. Ja, ja, jag erkänner, läser bloggar också. 

Men när man har övernattande gäster får man ju bju' te' och göra riktig frukost. Kokt ägg, Kalles, marmelader, grönsaker, ostar, "skinka" och olika sorters bröd.

Och när jag ändå var i farten fick jag mängder av småpyssel undanstökat. Bra början på dagen.


I see what you mean ...???

lördag 5 april 2008

Mattväveri

Chrissans lata höna

Urgott recept jag fick av min kompis C. Två hela kycklingar och en stooor ugnsform med grönsaker gick åt. Och det är sååå skönt när man kan fixa maten och stoppa in den i ugnen två timmar innan man ska äta. Sedan kan man vara pigg och fräsch (eller så, pigg i alla fall) när gästerna väl kommer så man orkar umgås.

Nu sitter de och pratar jobb så jag tog med mitt vinglas och flydde.

Långkyckling à la Chris
1 hel stor kyckling
kryddsmör
200 g smör

potatis
rödbetor
morot
broccoli
rödkål
vitkål
sötpotatis
aubergine
eller vilka grönsaker man nu vill ha och tycker om. (Y, du måste inte använda broccoli.)

olivolja
salt

Kryddsmör gör man enligt tycke och smak, jag tog i dag (och det kan jag rekommendera till vanligt kryddsmör som man har till kött). Det ska vara mycket kryddor:
färsk timjan
färsk koriander
turkisk rödpeppar - eller kanske sambal oelek om man inte har tillgång till kirmizi pul biber
vitlök
vin
soja
salt 
honung

Blanda kryddsmöret enklast i mixern. Lyft sedan på kycklingens bröstskinn genom att köra in ett par fingrar från gumpen mellan skinn och kött. Arbeta in smöret över hela bröstet med fingrarna. Lite kletigt, men värt besväret och man får alla lustar för geggamoja avklarade. Skär ett par snitt i låren/benen och fyll allt med kryddsmöret. Tryck lite så det fördelas jämt. Om det blir smör över lägger man det i kycklingen.

Ta sedan de grönsaker du vill ha. Tärna och lägg i ugnsform, häll på lite olivolja och salt. Lägg de hela kycklingarna ovanpå och in i ugnen på 175°.

Det tar sedan 1 3/4 - 2 1/2 timmar, beroende på hur stora kycklingarna är. Passa och lägg på folie så att skinnet inte bränns för svart.

Förresten får man inte vara för lat medan man lagar till det här, det är först när det står i ugnen man kan lata sig.