Ta i trä, tvi tvi tvi, salt över axeln, Insallah och håll tummarna! Det sägs att vi ska få våra möbler i morgon klockan 11! Nu är vi inte i Istanbul där allt sker enligt planerna, så det återstår att se, men hoppas kan man ju alltid. Då blir det slut på den minimalistiska stilen vilket ärligt talat ska bli rätt skönt.
Det sägs också att rörmokaren ska komma i morgon och fixa läckan under diskbänken. Han var här och tittade i förra veckan. Man gör så här. Först tittar man. Sedan dröjer det ett tag till, och sedan fixar man det som ska fixas. Förhoppningsvis.
Men faktum är att hyresvärdens representant var här i dag och fixade AC:n i köket. Så nu funkar den. Och nu vet jag hur man ska fixa den så jag behöver inte vänta nästa gång. Det sitter nämligen små säkringar inne i väggen bakom kontakten. De behöver bytas ibland och det finns nya i en liten lucka i själva kontaktmojen, eller hur man ska säga. En fördel kan vara att man stänger av huvudströmbrytaren, det glömde han men jag hann innan han hade kommit för långt in i maskineriet.
I kväll träffade vi ytterligare en granne, en kvinna från Georgien vars make är ambassadör här. Det är världens lyckträff, för de pratar turkiska efter att ha bott sju år i Trabzon, och de har en son som är jämngammal med våra turkiska grannars son. Så nu har respektive son en kompis och de kan verkligen prata med varandra!
Och nu är köksgolvet rent! Bara källarvåningen kvar och där krävs både klorin och rotborste, men det tar vi lite senare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar