Tack Nettan!

Nettan har försökt instruera mig så att jag ska kunna lägga in en lista med bloggar och annat som jag själv läser, men det funkade inte. Möjligen eftersom jag sitter med en vanlig telefonuppkoppling, och det blir för trögt. Jag får försöka igen. Men nu börjar jag bli riktigt trött på det egyptiska företag som har lovat att förse oss med ADSL. Vi beställde det för cirka sex veckor sedan, och då lovade de att fixa det hela inom två veckor! Okej, okej, jag befinner mig inte i väloljade Turkiet längre, utan måste lära mig tålamod. Men sex veckor ...

Skrållan tycker att mattan här inne i arbetsrummet passar alldeles utmärkt som koja, så där befinner hon sig nu.

Mitt emot huset, på andra sidan gatan, har de som arbetar här i området (vakter, trädgårdsmästare med flera) en liten pausstuga eller vad man ska kalla det, så där sitter nästan alltid några och pratar. Väldigt trevligt tycker jag, det ger lite liv åt området som ju annars lätt skulle kunna kännas lite dött. En av dem har en väldigt vacker (!) ringsignal i sin mobil också, lätt orientalisk och suggestiv utan att bli fånig. Den skulle jag gärna ha, men än råder språkförbistring på hög nivå eftersom jag inte ens har börjat plugga arabiska än, så jag kan inte fråga hur man skaffar den.

Nu ska jag jobba vidare på Harem, Barbara Nadels femte bok i Istanbul-serien. Den är spännande kan jag tala om.