söndag 29 december 2013

Bästa julklappen

Vi la julgranskulorna i skålar i stället för att hänga dem i granen, silver i en skål och röda i en annan (den skymtar på bordet i bakgrunden). Det blev sparsmakat men väldigt fint. Vi har vår första riktiga julgran i år, tidigare har det varit minigran eller plastgran, av förståeliga skäl i länder som Egypten.

Den bästa julklapp jag fick i år var:


Tio lektioner i matlagning av Lotta Lundgren.

En av de mest inspirerande matböcker jag har läst - och jo, tyvärr har jag redan läst ut den. Från pärm till pärm, vartenda ord. Hon bjuder på en del recept (eller övningsuppgifter), men det mesta är diskussioner om mat och hur man kan förhålla sig till mat (eller kost om man föredrar det). Lotta Lundgren är inte en matsnobb som dikterar hur man ska bedöma den välhängda oxfilén från en speciell gård som har betat en speciell sorts gräs*, utan hjälper oss vanliga dödliga bedöma köttet i snabbköpets köttdiskar för att undvika de värsta fällorna. Hon hjälper oss att hitta rätt äpple och hur vi ska göra om vi inte hittar rätt äpple.  Här kan man lära sig hur grundsmakerna fungerar och varför man ska göra på vissa sätt och inte på andra när man lagar mat.

Hon är också mycket förlåtande, och hjälper en själv att slappna av lite: Lotta Lundgren menar att om man har misslyckats med en middag (vilket alla gör till och från) är det bara att hälla lite sås över och äta upp. Visst känns det skönt att höra någon säga det! För även om man innerst inne vet att det är så, har i alla fall jag en viss förmåga att känna mig rätt misslyckad när det blev lite mindre gott.

Jag gillar den tilltalande tonen hon använder. Lotta Lundgren talar med mig när jag läser det hon skriver. Det är nästan som ett samtal, visserligen ganska ensidigt eftersom det bara är Lotta som får en syl i vädret, men jag känner mig nästan som om hon sitter framför mig och pratar. Och så är hon rolig.




*Eftersom sånt kött bara kan köpas över disk, säger hon att man kan passa på att fråga den man handlar av.


4 kommentarer:

Anne-Marie sa...

Tänk, jag har gjort som du - lagt kulor i en skål. :) Hade bara röda men det blev fint ändå.
Skönt med en "down to earth" kokbok. Gillar det där att hälla sås över om man inte lyckats helt och hållet.
Kramar!

Marianne sa...

Anne-Marie: Vad roligt att du också har kulorna i en skål! Våra var nya och skulle träs i trådar, vilket jag bara inte hade tid att sitta och pilla med, så den temporära lösningen blev permanent. :-)

Visst är det skönt med en förlåtande matmästare! Annars känner man lätt när man läser de där mästarna att man är rätt underlägsen. Det behöver man inte känna när man läser Lotta Lundgren.

Kramar!

Annika sa...

Lotta Lundgren ja. HENNE gillar jag!!
Tycker så mkt om henne i Historieätarna. OCH hennes sommarprogram för ngra år sen fick mig att skratta högt.

Du skulle ha sådana här krokar man har här i USA. Bara att trä på kulorna och hänga upp. Easy Peacy. Trodde först det var för katternas skull du inte hängt upp dem.
Oh well, there is always next year.


Kramar!!

Marianne sa...

Annika: Ja visst är hon bra! Såg du julspecialen med Historieätarna?

Haha, ja nästa år blir det någon annan sorts dekoration, det blir nya sätt varje år. Förra året sa jag till mig själv att jag alltid ville ha adventsstake som jag gjorde då, men i år hade jag glömt det och det blev en "vanlig". Bara tomtarna i badrummet blev samma som sist.

Kramar!