Svårt

Jasmin.

En mycket god vän har hamnat i en väldigt svår situation - helt utan egen förskyllan. Oftast brukar man kunna peka på någonting som man hade kunnat göra annorlunda, men den här killen har verkligen inte gjort någonting fel. Maken gör just nu allt han kan för att hjälpa till, och jag har gjort vad jag har kunnat.

Jag tänker med hela hjärtat på honom och hans fru i dag.

Uppdatering: Den värsta krisen är över. Gemensamma ansträngningar från flera olika håll bar frukt. Tack till alla som har hjälpt till!

Förrådsdag

Färdig! Nu är jag i princip färdig med det förbaskade förrådet. Det är så skönt! Det som definitivt är färdigt är saneringen. Vi hjälptes åt att ta det sista giftet i fredags, det kunde jag inte göra själv eftersom det handlade om att torka under hyresvärdens tvättmaskin och diskmaskin som står i förrådet, plus en del tyngre kartonger. Det som återstår är att få Maken att förstå att vi inte kan ha så här mycket pryttlar i förrådet, vi måste rensa hårdare. De felaktiga dörrarna till vitrinskåpet till exempel, som "man kan göra bord av". Kommer det någonsin att göras bord av dem? Jag bara undrar? Och om man ska spara gardinstänger så ska de sedan användas när man behöver gardinstänger, då ska man inte köpa nya. Ett gammalt tennisracket från artonhundra-frös-ihjäl - kommer någon av oss någonsin att börja spela tennis, och kommer vi då att vilja spela med ett gammeldags racket? Ja, ni förstår resten. Förmodligen kommer resten av rensningen ske när vi flyttar in och VI ser att det inte får plats. En del smygrensning har redan skett, men säg inget till Maken.

Färdigsanerat och faktiskt organiserat, även om det inte verkar så.

Tomma kartonger och väskor att packa i.

Fulla kartonger och våra resväskor (den gula är min). Fyra kattburar,

två ska ges bort för de behöver vi tyvärr inte längre. Den här hörnan anser

jag vara färdigpackad. Någorlunda.

Det jag har gjort i dag, förutom att organisera eländet lite bättre, är att jag har släpat in alla hyresvärdens pryttlar igen som jag hade släpat ut och ställt i gästbadrummet i källaren. När jag satte igång saneringen av förrådet visste vi ännu inte att vi får besök sista veckan i oktober, så just då tyckte jag det var en lysande idé att packa undan alla saker som inte är våra så att flyttgubbarna inte kan ta fel. Men, som sagt, eftersom vi får besök snart var det inte längre så praktiskt, så jag fick släpa tillbaks allt till förrådet igen. Nu har de sakerna i alla fall fått en egen hörna allra längst in.

Hyresvärdens pryttlar. Det ser mindre ut än det är, det står saker bakom och emellan också.

Nu återstår att storstäda resten av källaren så att det blir trevligt för våra gäster att bo där. Och så att jag kan fotografera och visa på bloggen hur det ser ut utan att skämmas. Men det spar jag till en annan dag.

Och så var det flunsahysteri igen

Den lilla grisen har jag lånat från Clipart for Free.

Läser så här på lördagskvällen en krönika av Bitte Hammargren om hysterin framkallad av svininfluensan här i Egypten. Själv tycker jag dock att folk verkar rätt normala, jag har inte sett ett enda munskydd på en enda människa och det var fullsmockat av folk på stora köpcentret i dag. Barn och vuxna om varandra, barnen lekte som vanligt och vuxna fikar och pratar som vanligt. Kindpussar varandra som vanligt gör man också.

Det man inte gör är tar varandra i händerna när man hälsar, kvinnor och män, men det gör man ju nästan aldrig. Här sätter man höger hand över hjärtat och vickar överkroppen lite lätt framåt i stället. En del män hälsar genom att ta i hand när det är en utlänning som jag, och det har inte minskat det heller av flunsahotet.

Förresten var det en ung kille som kom fram till mig i dag på köpcentret och sa på knagglig engelska (väldigt knagglig, så det tog en stund): "Welcome to Egypt, I am happy to see you in Egypt." Och det var gullighet, han tiggde inte pengar eller någonting liknande.

Däremot har tydligen en del fall av pest brutit ut i Libyen, men de egyptiska myndigheterna har stenhårda kontroller vid gränsen, så vi hoppas att den inte hittar hit. Och skulle pesten hitta till Egypten kan vi trösta oss med att vi har världens bästa skydd mot råttor: Ett helt gäng vildkatter som bor runt vårt hus.

2grader.se

Frasse* hälsar och säger att han vill att jorden ska finnas kvar länge till så att

hans ättlingar kan frodas lika bra som han.

Sign the Swedish government's petition in support of the 2 degrees climate target!

If you sign you will contribute to the chances of getting a new global climate deal in Copenhagen in December.

The two degree target, if you are not already familiar with it, is the increase in average temperatures that the world can handle if we want to avoid catastrophic climate change. Two degrees will still increase water levels but hopefully restrict them to 0.4-1.4 metres. Achieving this means emissions have to fall by 50-85% by 2050.

You can sign the petition in Swedish or in English.

Jag hittade den här kampanjen hos Anna, och har helt och hållet kopierat hennes text. Jag är övertygad om att ni alla kan läsa den på engelska.

* Jag har döpt om honom till Frasse efter finlandssvenska ordet 'frass' för 'hankatt'.

Nytt vatten

I Sverige brukar jag aldrig köpa vatten, jag dricker vattnet som kommer i kranen eftersom det har varit både gott och tjänligt på alla de platser jag har bott. Jag tycker att det är slöseri av både pengar och naturresurser att köpa vatten på små plastflaskor i det fallet. Det säger jag och gör då undantag för någon enstaka gång (verkligen sällsynt i mitt fall) när jag blir sugen på bubblande vatten eller det är fest och jag ska bjuda gäster på bubbelvatten.

I Bulgarien och Turkiet hade vi tur med det vatten som fanns i kranen. I Sofia kunde vi använda vattnet till allt utom att ta ett glas vatten och i Istanbul till allt utom till dricksvatten, kaffe etc.

Här i Kairo är det andra bullar. Här måste vi använda köpevatten till allt. Vi borstar tänderna och sköljer grönsaker i kranvattnet, men till allt annat använder vi alltså det vatten som kommer på flaskor. När vi har gäster sköljer jag inte ens grönsaker i kranvattnet eftersom jag inte vill riskera några magåkommor, det finns inget tristare än att bli jättesjuk när man är på semester. Det sägs att vattnet är bättre i det område vi ska flytta till, och stämmer det kanske man kan koka potatis och lite annat i det. Vi får se när vi är på plats. Men än så länge är det alltså köpevatten som gäller.

Varje torsdag kommer vattenmannen och levererar nytt vatten, så det blir same routine as last Thursday:

På morgonen ställer jag ut de tomma vattenflaskorna utanför ytterdörren. Bara en i dag.

Betalningen lägger jag under flaskan. Tjugo egyptiska pund plus två pund i dricks.

Här kommer vattenmannen med sin bil.

Tack och hej!

Och som bevis - allt ogräs som syns i krukorna i tredje bilden är nu bortrensat.

Inte för att boganvillorna är särskilt frodiga, trots näringspinnar.

Måste också försvara det faktum att vi köper vatten av ett multimegaföretag: Dels är det de som levererar vatten här i området så att vi slipper köpa mängder av 1,5-liters flaskor i affären. Dels var det bara det märket som fick godkänt vid ett stort vattenprov för ett år sedan när allt köpevatten i landet testades. En del sålde till och med vatten från Nilen, och jag tror att våra svenska magar hade protesterat rätt våldsamt mot en sådan "renhetsgrad".

PS. Nu var jag nog lite skenhelig. Jag har små engångsflaskor också, men jag använder dem inte som engångs, utan fyller på dem så de är definitivt flergångs. Dem använder jag också när jag ska ut och behöver ha vatten med mig, det blir lite svårt att ha ett eller flera glas vatten med sig. Och så har jag ett lager en-och-en-halv-liters flaskor också som jag ger till gubbsen här utanför lite då och då när det är hett och de ser törstiga ut.