Nu har min Mathilda kommit! Hon kom i går med tåget från Stockholm och ska vara här i två veckor innan hon åker vidare till mormor. Storebror Daniel kommer också om någon dryg vecka.
 |
| Moa och jag mötte Mathilda vid tåget. Alla passagerare fick gå av i Älmhult, de som skulle vidare söderut fick byta till buss på grund av banarbete någonstans mellan Älmhult och Hässleholm. Mycket folk, med andra ord. |
Jag har lyckats komma åt datorn nu en liten stund, för Moa ska på släktkalas och Mathilda är jättetrött efter att ha sovit för lite två nätter i sträck. Annars ser min åtkomst till datorn ut ungefär så här, när tjejerna är här hemma:
Men det är okej, bara de har det bra.
Jag hade gjort i ordning ett rum till dem på andra våningen, röjt ut allt skräp och städat bort allt damm. Men det var lite läskigt där uppe eftersom det i övrigt är lite obebott mitt i ombyggnaden, så de la ut fällor av pinglande kattleksaker under sängarna så att de skulle höra om det kom något spöke eller annat monster. Fällorna hjälpte dock inte, det kändes ändå som om det skulle kunna komma spöken, så efter ett tag flyttade de ner till arbetsrummet.
Nu ska vi en snabbsväng till Ikea och köpa bokhyllor till min arbetshörna. Jepp, snart kan jag flytta upp igen!
13 kommentarer:
:), härligt med barnbarn och ev. spöken
Kram
Goa ungar!!!
Hihi.. Jaa det ar ju jätte läskigt där uppe. Och sen så började ju Moa att prata om att om det kom ett monster så finns det ingen väg ut, och då skule vi vara tvugna att hoppa ut genom fönstret. Så då blev det ju ännu mer läskigt. :)
Jag noterar att våra hus inte är så lika varandra längre... När jag ser flyttprogram från England, tröstar jag mig med att våra furudörrar tycks vara populära där.
Vad mysigt med barnbarnen på besök! Ser fram mot den tiden när mina kan komma och bo kvar så där ett litet tag men det närmar sig :)
Kul att Mathilda är hos dig igen. Så roligt att hon och Moa blivit sådana bästisar.
Kram!
Härligt när barnbarnen blir så stora att man inte behöver passa dem jämt...
Har de inga egna paddor att sysselsätta sig med så att du får ha din dator i fred? Mina yngsta barnbarnspojkar har var sin.
Kramar från Ingrid
Karin: Ja de är goa de små. Och nu har jag flyttat kontoret så att de kan ha f.d. arbetsrummet i fred, det blir lättare för oss alla.
Kram!
Karlavagnen: Ja de är så fina! I natt ska Moa sova över igen, men vi skippar övervåningen : )
Tilda: Haha, ja men sen när rummen är renoverade och stora rummet är möblerat kanske det blir bättre. Puss!
Bloggblad: Nej, sakta men säkert försöker vi föra in vårt hus i 2000-talet, om inte annat så bort från 70-talet! Menar du att man kan få en slant för furugrejorna i England? Då kanske vi skulle samla ihop en container och skeppa över, så kanske vi blir rika? : D
Eva: Ja det är så mysigt! Förra sommaren när vi var helt nyinflyttade här, kom både Mathilda och Daniel ner på besök. Efter 3 minuter var Mathilda och Moa bästa kompisar, och sedan dess längtar Mathilda hit. : ) Daniel är snart 16, så han vill helst vara kvar i Stockholm, men han ska faktiskt komma han också om någon vecka!
Desirée: Ja det är så mysigt när hon är här! Varje gång undrar jag om de verkligen är bästisar fortfarande, det går ju trots allt ett tag mellan gångerna de ses, men de är näst intill oskiljaktiga fortfarande!
Kram!
Ingrid: Haha, hon skulle bli galen om jag försökte hänga runt med henne hela tiden : D
Jo, hon har en iPhone och Moa kan låna min iPad, men datorn stod inne i det rummet där Mathilda bor. Så det var därför. Nu har jag i alla fall flyttat upp datorn, så nu kommer jag åt den lite bättre. Om inte de ska se någon film förstås. Men är vädret bara okej är de gärna ute, nu gick de bort till gungorna.
KRAM!
Haha, bra illustrerat med dörren!
Anna: Eller hur! Det är ju så det ska vara i den åldern.
Skicka en kommentar