tisdag 13 januari 2009

Fredagstema Show and Tell: Förändring

Jag är väldans försenad med mitt fredagstema, det är redan tisdag i dag. Men bättre sent än aldrig. Teman under januari månad kommer från Strandmamman, och i fredags var det förändring det handlade om.

Livet förändras ständigt, ibland fort och märkbart, ibland sakta och man noterar det inte förrän efter ett tag. Kroppen är en trist historia i den här åldern, och då menar jag inte olika rynkor och sådana småsaker, utan att kroppen inte riktigt orkar hänga med som förr i tiden. Motion är naturligtvis lösningen på problemet, och jag sitter alldeles för mycket still. "Ut och gå med sig", säger någon, men det är ju inte så lätt här där bostadsområdet är ganska litet och där vakter sitter utanför alla diplomaters och andra fina människors hus och glor på en när man kommer gående. "Gym", säger någon annan, men det är så tråååkigt och då måste jag dessutom ta mig över Alexandria Desert Road och gå en bit längs den där inte en tillstymmelse till trottoar eller annan säkerhet för gående finns. Men, av min Trevliga Granne fick jag några M-magasin och där fanns några rörelser att sätta igång med för oss klenisar. Perfekt. Lätta om man inte tar i för mycket och inte för många så att man lägger av. Och även lätta rörelser blir ju effektivare med tiden varefter man tar i. Säg nu bara ingenting till Maken om det här, för då kommer han att börja tjata.

Ibland förändras ens planer också. Jag hade ju planerat att åka till Boksalongen i Stockholm 3-5 april för lanseringen av Fay Weldons bok, men tji fick jag. Det blir ingen Boksalong. Nu fick jag glädjande nog veta att Fay Weldon ändå kommer till Stockholm för boksignering, intervjuer och förhoppningsvis en och annan tv-soffa, så resan blir av om än något förändrad. Hoppas nu att de planerna håller!

En sak jag hade tänkt förändra var mina fotografikunskaper. Hade tänkt anmäla mig till kurser via nätet som jag har fått tips om och som ska vara riktigt bra. Men så blev jag så velig och vet inte vad jag ska välja! Var ska jag börja? Free On-line Trial, ja men det lät ju bra. Men det gick inte att anmäla sig där! Och när jag äntligen hade bestämt mig för att börja med att lära mig kameran i detalj - ja då börjar inte den kursen förrän 1 april! Suck. Jag har för tillfället gett upp och får titta igen om några dagar. Men jag VILL verkligen gå en fotokurs.

En förändring vi som bor här går och väntar på är att palatsbygget ska bli färdigt så vi slipper allt oväsen därifrån. Ja, jo, visst, oväsendet går inte att jämföra med ett bygge i till exempel Sverige där man använder maskiner till allt, så illa är det inte. Här gör man ju mycket för hand fortfarande. Men det tar också myyycket längre tid. Det får bli komponenten "show" i dagens tema:

Så här såg det ut i augusti 2007.

Så här ser det ut i januari 2009. Enda skillnaden som jag kan se är att man har börjat måla lite. Det blir tydligen gult när det är klart. Men fortfarande inga fönster. Det är förresten hysteriskt stort, och det lär enligt ryktet byggas av transportministerns bror, eller om det är av honom själv.

Förändring i kläder också. Vid den här årstiden är det bra att ha mössa - och flip-flop.
De här killarna håller på att renovera en grannes hus, hör alltså inte till palatsbygget.

Fler fredagsbloggare, och de flesta gör sina inlägg på fredagar: Annika, Desirée, Saltis, Anne, Petra, Millan, Victoria, Anki, Cecilia, Nilla, Simone, Anna, Leopardia, Marina, Ingabritt, Strandmamman, Jemayá, Mia D, Lena, Mais oui, Erica och Mia.

Är du med och jag har missat ditt namn? Säg till så lägger jag in det!

Är du inte med men vill vara med? Häng på - ALLA får vara med! Säg till så vi kan länka!

måndag 12 januari 2009

Fördelar

Sensationellt god choklad.

Det blev en trist helg på grund av feber och allmän hängighet, så det har verkligen inte hänt mycket i min lilla värld, inte mer än det man ser på tv och det kan man väl knappast kalla upplyftande.

Men det kan ibland ha sina fördelar att vara sjuk också, i alla fall när man har en sådan snäll Make som åker och köper sushi och choklad till en. Vi har hittat en chokladbutik på shoppingcentret där vi handlar, Sensation heter den, och där har de supergod choklad. Ni ser den bronsbruna biten i nederkanten? Den smakar som äkta knäck ska smaka, dränkt i choklad. 

Det kan hända att det finns ännu bättre butiker inne i stan, men den här chokladen är definitivt så god att man slipper gå och sukta efter Schweizernöt, Mjölkchoklad, Dubbelnougat och allt vad det kan vara. Det går väl egentligen inte att jämföra, för den här chokladen är mycket godare, men som sagt, ett sug som kan avskrivas.

torsdag 8 januari 2009

Vardag och fest

Fruktförsäljare i Mohandessin.

Nu är det vardag igen, på riktigt den här gången, inte bara några klämdagar. Nästa helgdag här i Egypten blir inte förrän 9 mars då man firar profeten Muhammeds födelsedag.

I dag har jag städat undan julen, allt som återstår är de elektriska ljusstakarna men dem får Maken ta för han har fiffat till det så fint med elen att sladdarna inte syns och det är olika upphängningsanordningar och så. Fint är det men det är bara dumt att jag ger mig in på hans patentlösningar.

Vi har nu planerat min kära svärmors 80-årsdag, och hon tycker det är bra planer:
Lördagen innan den stora dagen åker hela familjen och äter en god middag, antingen blir det restaurangen i Ulricehamns kallbadhus (hon är från Ulricehamn) eller Sjömagasinet i Göteborg. Jag ska undersöka lite närmare och boka.
Söndag och måndag går sedan åt för mig och Maken till att baka sju sorters kakor, mjuka kakor, och tårtor samt göra snittar. Det ska vi bjuda på när vi på tisdagen den 10 februari har öppet hus för alla hennes vänner och hela släkten. Maken och jag ska leka servitriser har vi tänkt.

onsdag 7 januari 2009

God jul!

Nu är det jul igen, nu är det jul igen och julen varar hem till påska …

Ja det skulle man kunna tro, för nu är det faktiskt jul igen här i Egypten. Det är kopterna som firar jul den 7 december, och dagen är sedan några år tillbaka en nationell helgdag. Kopterna är den kristna befolkningen här i Egypten, ättlingar till folket som levde här under de gamla faraonernas tid.

Ordet ’kopt’ stammar från det grekiska ordet ’Aigyptos’ som betyder just ’Egypten’. Det koptiska språket lever i dag bara som liturgiskt språk, dvs vid religiösa ceremonier, men var vid tiden för kristendomens uppkomst det språk som talades här i landet och den sista formen av fornegyptiska. I dag talar kopterna arabiska.

Koptisk skrift. Bilden lånad från Wikipedia.

Kopterna utgör cirka 10% av Egyptens befolkning (siffrorna varierar beroende på vem som uppger dem) och de tillhör den koptisk-ortodoxa eller koptisk-katolska kyrkan. Ett fåtal har konverterat till islam.

Den koptisk-ortodoxa kyrkan är den största och grundades år 42 e.Kr. av aposteln Markus. Överhuvud för kyrkan är patriarken av Alexandria, för närvarande Shenouda III. Enligt Matteusevangeliet flydde Maria, Josef och Jesus hit till Egypten undan Herodes när han skulle avrätta alla gossebarn i Betlehem och man kan här i Kairo besöka grottan där de gömde sig.

Här kan man besöka kyrkan som är byggd över grottan där Maria, Josef och Jesusbarnet gömde sig undan barnamorden i Judeen.

Det som främst skiljer den koptisk-ortodoxa kyrkan från den västeuropeiska kristendomen är läran att Kristus endast har en enda gudomlig-mänsklig natur – monofysitism. Man bröt sig ur den kristna gemenskapen år 451 efter konciliet i Chalkedon (nuvarande Kadiköy i Istanbul) där man bestämde att Kristus har två naturer, en gudomlig och en mänsklig – difysitism – vilket de västeuropeiska kyrkorna anser. Jag ska erkänna att jag är lite ute på djupt vatten här, jag har liksom aldrig riktigt förstått skillnaden.

Den koptisk-ortodoxa kyrkan i Sverige har cirka 1000 medlemmar.

Den som vill veta mer om kopter kan läsa Migrationsverkets landfakta.

Den hängande kyrkan i koptiska delen av Kairo.

Själva firar vi inte julafton i dag igen, det räcker med en gång om året. Det känns heller inte riktigt som om det finns så mycket att fira just nu när så många barn skadas och dödas i Gaza. Jag försöker intensivt att tänka på annat, för tårarna bara rinner när jag tänker på alla barn som oförskyllt får lida för vad vi vuxna gör. Nu råder tydligen en tre timmars vapenstillestånd för att livsmedel ska kunna distribueras, men det räcker inte. Särskilt inte med tanke på att Israel ska intensifiera kriget.

”I met a mother who was burning paper in order to boil water for her child. She was doing this because she had no milk - maybe she could fool her hungry baby with the warm water?”

Barnen i Gaza KAN INTE fly!

tisdag 6 januari 2009

Barnen i Gaza

Jag vet inte vad jag ska skriva om i dag. Jag kan inte sluta tänka på barnen i Gaza. Jag kan inte sluta gråta.