Minimyra i jätteformat.
Nu vet jag varför jag dricker Coca-cola (fetvarianten) på vintern och vatten på sommaren. Svaret är att MINIMYROR också gillar Coca-cola - och allt annat ätbart och drickbart med smak. Det betyder att när jag ställer ett glas Cola (eller en servett som jag har torkat munnen med efter att ha ätit frukost, vad som helst med matlukt) på skrivbordet, så dröjer det ungefär tre minuter innan jag har en armé av minimyror som marscherar rakt mot det som luktar så gott.
Suck!
Inte ens kaffe med mjölk får vara i fred. Nu försöker jag med en kopp kaffe utan mjölk, och det verkar de inte gilla. Vatten är de inte heller intresserade av, så det kan man tryggt lämna framme.
Det underliga är att de nosar upp godsakerna på mitt skrivbord, men inte på bordet i tv-rummet. Kattmaten får vara i fred, och köket verkar vara någorlunda fredat. (Ta i trä, tvi tvi tvi, salt över axlen och allt annat besvärjande!)
Måhända är det småsnålt av mig att inte vilja förse alla levande varelser på guds gröna jord med näring, men någon måtta får det vara. Det räcker med att utekatterna kommer och kräver mat flera gånger om dagen. Hasse Gigolo hälsar förresten till Morris i Madrid och undrar om han får bjuda på middag på altanen på Maison Marianne?
18 kommentarer:
Vilket ofog det verkar vara med myrorna - det är ju helt otroligt att du inte ens kan lämna en servett liggandes framme!! Tur att du kommit fram till vad de inte är lockade av... Förresten dricker jag också fetvarianten av Coca-Cola OM jag dricker den ;-) Kan inte med alla light-produkter och det värsta är att här i PR (USA) när något är sockerfritt = Splenda - så äckligt så det finns inte!!
Stor kram!
PS Så trevligt att ha dig tillbaka i bloggsfären!
Trist vi fick in lite myror här men nu verkar de ha gett sig av myrfällorna från anticimex behövdes aldrig. Antar att de är överallt där, ingen idé med fällor?
Hur känns det, hur mår du? Piggare och inte lika ont i hjärtat av sorg mer eller hur går dagarna? Sömn gör gott, du har säkert av olika anledningar behövt mest få sova och bara vila sen du kom tillbaka. Roligt att se att du orkar skriva lite igen!
Jag hoppas att saknaden efter Skrållan inte är slukande djup, även om jag förstår du sannolikt saknar henne vansinnigt mycket.
Myror är ett ofog, din mya såg helt gigantisk ut på bilden.
Vi får ofta problem med myror på våren, sen när sommaren kommer är de borta och nästa entré gör de nästa vår igen. De är dock rätt små, men det är obehagligt se dem kräla på köksbänkarna. Svårt att ha det helt smulfritt eller tomt på minsta lilla matfläck.
Skönt att du verkar ha köket fredat från myrorna i alla fall.
Kram!
Yack! :( Myror är inget vidare du.
Hoppas du har det okej trots att du saknar och saknar såklart..
KRAM!
Det jobbigaste med myror ar ju att de ar sa sma att de kommer in overallt. Inte kul alls!
Kan du stalla fram en myrfalla med typ nagot de gillar men som de inte kan "ta sig ur"... En skal med honung t ex. klibbigt sa de trillar ner men sedan inte kan komma upp ur. Fast det kanske kanns grymt? Och sa kanske det bara lockar till sig fler????
Hm? Knivigt det dar.
Myror är pest. I mitt senaste boende (nuvarande) har jag inte så mycket problem med dem. För någon vecka sedan var de i duschen, Nisse upptäckte dem.
Nisse hälsar Hasse att Morris, må ha spenderat två dygn i en tall, endast för att bli räddad av en snäll kille som hon kladdade ner med både det ena, det andra och det tredje på vägen ner. Samt satte klorna i hans ömmare delar, men Morrisen är Nisses och han delar inte.
Haha men myror är jobbiga och speciellt om de bits.
Häromdan hade de tänkt flytta på mig på gräsmattan. Bära bort mig eller nåt. De tyckte väl att de var där först. Lyckades de. Ja. Men de bar inte bort mig:)
Tänk att vi människor är så stora och de så små men vi klarar knappt av dem.
Kram
Susanne
Ja, man måste ju sätta gränsen någonstans;)
Myror är ju inte det roligaste här på jorden, särskilt inte inne.
kramen
Skönt att höra att du är tillbaka! Har varit lite orolig för dig, men ser att du är på väg upp igen. Kramar
Hu nej för myror inne. De kan väl hålla sig i skogen på behörigt avstånd i en stack. Då kan man göra en utflykt och titta på dem och till och med tycka att de är ganska så trevliga. Men så fort de kommer in i huset så går de över gränsen och blir en fiende! :-) Hittade ett bo i en blomma i rabatten i helgen. Får ge mig på det nu til helgen. Let the battle begin! Kram!
Hejsan, och tack för att jag fick titta förbi. Nu har jag tittat runt här ett tag och drömt mig bort bland, framför allt, mystiskt vackra bilder och intressanta blogginlägg. Jag liksom du är utlandssvenska och även om jag nu är på väg hem till Sverige igen är det alltid lika roligt att hitta en inspirerande blogg från någon i en liknande situation. Jag tittar gärna förbi igen, ha det bra till dess. Linda.
Och en annan klagar när de kanske kommer 10 myror på veranda en gång om året! :)
På tal om coca cola dricker jag bara Zero! Vanlig är för söt för mig (och Pepsi kan jag inte med i någon variant) och light är inte så gott. Men Zero har ett annat sötningsmedel som är jättebra tycker jag!
Petra: Tack, det är skönt att vara tillbaka! Urjobbigt med myrorna, jag som gillar att äta lunch och godis vid datorn ...
Jag råkade få en Pepsi Maxi en gång av misstag. BLÄ URK! Även om allt bara är kemikalier även i fetvarianten smakar det i alla fall inte 100% kemiskt : )
Kramar!
Under ytan: Fällorna hjälper mot de stora, vanliga myrorna, men inte mot de här minivarianterna. Så vi har fällor nere i hallen för där gillar de stora att ta sig in. Jag funderar på om man kan silikona elkontakten vid skrivbordet, för det är därifrån de kommer.
Anne: Tack vännen! Jag har fortfarande väldigt ont i hjärtat och känner mig inte särskilt pratvänlig och social, men jag börjar så sakta lära mig att leva med det. Jag lägger färska blommor hos henne varje morgon, tidigt innan andra människor är uppe och ute i trädgårdarna så att jag får prata i fred med henne.
Hemskt med myror på köksbänkarna, som du säger är det i princip omöjligt att ha det helt smulfritt. Men som sagt, där har vi klarat oss hittills. Bara i "skafferiet" som vi får se upp, men vi förvarar allt i extra plastpåsar eller lufttäta burkar så att man kan kasta ett yttre skikt om de börjar kräla där.
Kramar!
Emma: Tack raring! Jo, saknaden går nog aldrig över, men solen ska väl börja skina en vacker dag igen. Det är så konstigt att hon inte kommer trippande och kräver uppmärksamhet. Det var ju hon som bestämde här i huset ...
Kramar!
Saltis: Jag kom just på att någon föreslog kaffesump förra sommaren, jag kanske ska prova det. Jag misstänker att en honungsburk skulle locka fram dem en masse, men också att de skulle svämma ut överallt och inte bara hålla sig till honungen, så det vågar jag inte prova.
Kramar!
Karlavagnen: Hmm, i duschen. Men där kan man i alla fall spola bort dem ganska enkelt.
Så Nisse vill inte dela med sig av Morris? Haha, nä, jag förstår honom. Stackars Morrisen då som fastnade i en tall!
Kram!
Suzesan: Jag hade också flyttat mig själv i det läget! De här bits inte, men de kittlas något alldeles förfärligt. Och sedan är det inte mysigt helt enkelt när skrivbordet inte "står stilla" : )
Kram!
Trollpackan: Hehe, nä, roligare djur finns!
Kram!
Lena: Tack söta du! Du behöver inte vara orolig för mig!
Kram!
Mia: De lömska små krypen! Rabatten ena dagen och köksbänken nästa! Nä, ut med dem i skogen, eller öknen!
Kram!
Linda: Hej och välkommen hit! Du är alltid välkommen! Och tack för dina fina ord! Jag ska klicka på länken i ditt namn och se om jag hittar en blogg hos dig också! Som sagt, välkommen tillbaka!
Anna: Tio myror? Hehe, jag kan skicka fler om du vill känna hur det känns ; )
Nej, jag är en sån där som kör riktigt socker och fett, gillar inte riktigt alla lätta varianter som finns på marknaden. Å andra sidan behöver jag kalorierna, så det gör inte så mycket.
Kram!
Glömmer aldrig när jag hade glömt en sked doppad i honung en vårnatt och kom ut i köket på morgonen. En myriad av små svarta myror kröp på golvet, uppför skåpdörren och runt skeden på köksbänken.
Jag upptäckte som tur var en liten springa i ett skåp där de kom från så att jag kunde "myhrra" igen det. Sen dess är jag mycket noga att diska allt som haft med honung att göra...
Musikanta: Hu ja vilken syn när du kom ut i köket! Myror är makalösa på att nosa upp allt som är gott.
Skicka en kommentar