tisdag 21 augusti 2012

När det ändå är gråmulet ...

... kan man lika gärna passa på att rensa lite bland det man har packat upp. Grejorna efter mamma får vänta lite, men allt "kontorsmaterial" behöver sig en rejäl genomgång. Jag har kastat alla mina gamla pärmar med anteckningar från sjuksköterskeskolan. Visst, det var bra att spara och ha som referensmaterial, men i dag finns mer och bättre bara några knapptryckningar bort. Alla mina anteckningar från olika språkkurser (bulgariska, turkiska och arabiska) har också fått gå hädan, men jag sparar själva läroböckerna ifall jag skulle vilja plocka upp något av språken igen. Så har jag hållit på hela dagen, men ändå återstår en hel del. Målet är att allt jag sparar ska få plats i bokhyllan bakom skrivbordet. Om det inte får plats där, är det någonting mer som måste slängas. Hårda bud. Det värsta är  kanske att allt är täckt av ett lager sand från Sahara, så jag känner mig rätt dammig vid det här laget.

En bråkdel av allt som måste gås igenom.

Tjorvan var mindre road av det jag höll på med, hon tyckte att jag skulle gulla med henne i stället.

Uttråkad Tjorvunge.
Jag måste visa min jättehortensia som står på baksidan. Det var rena turen att vi hittade den förra sommaren, för den stod gömd under ett snår av giftfläder. Plötsligt såg jag att det var en stor blomma som hade letat sig fram och kröp ut på gräsmattan. Giftflädern hade därmed sett sina bästa dagar och fick möta sina förfäder. Hortensian var rätt anskrämlig hela förra sommaren, men i år har den tagit revansch! Den är cirka 1,70 hög och blommorna är stora som jag vet inte vad. De översta blombollarna är ungefär lika stora som min skalle!

Formen är lite rolig också, den ser nästan ut som ett fyrverkeri.

Min fina hortensia.

Blomklasarna är enorma, ändå är de inte fullt utslagna än.

10 kommentarer:

Emmama sa...

Lycka till med rensandet, själv äääälskar jag att rensa! Din fyrverkeriblomma är otroligt vacker!

:)

Kram!

Marianne sa...

Emma: Du är hjärtligt välkommen att rensa hos mig : ) Det svåra är att man sitter och läser en massa saker och tänker på hur det var då och undrar vad den och den gör nu och ... så det tar sån evig tid!

Kram!

Pettas sa...

Jag tycker mycket om din fyrverkeriblomma jag också!
Det där med rensa känns igen. Det tycks bara inte ta någon ände

Kram!

Marianne sa...

Karin: Visst är det så, det tar liksom aldrig slut! När jag väl är klar med det här återstår resten av hela flyttlasset att gå igenom ...

Kram!

olgakatt sa...

Det är nog ett syrénhortensiaträd du har, ibland kallat höstsyrén. Underbart att ha något som blommar praktfullt sent! Det kan bli ganska stort så fundera på att forma till det i tid.

Musikanta sa...

Fick inspiration av ditt inlägg. Jag ska nog ta och slänga bort mina pärmar från lärarhögskolan i början på 70-talet och alla mina anteckningar från universitetskurserna. Om man vill veta något är det ju som du säger bara att klicka på datorn.

Visste inte att höstsyrén var en sorts hortensia - man lär sig här på bloggen!
Kramar!

Marianne sa...

Olgakatt: Jag misstänkte också att det var en syrenhortensia, men höstsyren har jag aldrig hört. Ny kunskap! Hade nog tänkt konsultera dig snart om just beskärning : )


Ingrid: Sen har jag sparat annat som jag i och för sig är tveksam till, alla artiklar jag samlade på mig när jag läste socialantropologi och ost- och sydostasienkunskap. Men där finns alltid chansen att jag får lust att gå in och läsa, vilket är helt lönlöst med medicin från 80-talet. Det har ju hänt en del sedan dess : )

Kram!

Desiree sa...

Att rensa tycker jag är riktigt skönt. Det är nog det enda jag tycker är bra med en flytt - att man får passa på att rensa.Vi körde ytterligare en rejäl omgång innan flyttlasset kördes. Nu är det väldigt skönt att vi verkligen har fått gå igenom allt och har allt samlat på ett ställe. Ett hem. Nu har vi endast kvar det vi vill ha kvar och har gjort oss av med resten.
Kram!

Annika sa...

OCH mina hortensior har strukit med denna HETA sommar. De orkade inte.
Själva blommorna har totalt vissnat bort. SÅ nu ska jag ut och klippa bort dem.
DET känns i hjärtat eftersom de var mina stoltheter.

Syrenhortensior är rätt fina tycker jag.
Ser ut att trivas.

Jag borde blir bättre på att rensa i röran.
Kram!

Marianne sa...

Desirée: Ja visst är det skönt att rensa. Vi (eller snarare jag eftersom Klas är lite av en ekorre) har rensat vid varenda flytt. Men inte i gamla papper. Så det är verkligen dags nu.

Jag förstår att det är skönt för er att ha ett eget hem nu. Sista året i Alabama visste ni ju att ni skulle flytta, och sedan första året i Sverige när ni hyrde i andra hand. Ja det är ju samma för oss, vi har ju hyrt under alla 12 år i utlandet, har hela tiden vetat att vi ska flytta en vacker dag så att det inte har varit någon idé att fixa dittan och dattan. NU är det vårt eget och det är så skönt!

Kramar!


Annika: Så TRIST att dina hortensior har dukat under för hettan! Jag vet ju hur mycket du älskar dem. Och det är något jag förstår, för jag älskar hortensior mer och mer. Jag planerar att ha varannan pion och varannan hortensia här på en massa ställen, så att det alltid är något som blommar.

Hoppas nu att dina tar sig när du klipper ner dem.

Kramar!