måndag 27 augusti 2012

Trädgårdsdag

En sån härlig dag det har varit i dag! Strålande solsken från morgon till kväll, och alldeles lagom varmt och skönt. Allt inomhuspyssel fick vila i dag, man kan ju inte slösa bort så här ljuvliga stunder. I stället tog jag fram en vanlig sekatör och en långskaftad sekatör och satte igång med det lilla japanska körsbärsträdet. Det behövdes verkligen, för det spretade vattenskott åt alla håll och kanter efter förra årets rejäla beskärning.

Glömde ta en bild Före, så det fick bli en bild I Mitten i stället.
Men här ser man hur det spretar på toppen, så spretigt var det runt om från början.

Det är lite rufsigt på toppen fortfarande, men vid det här laget orkade jag bara inte mer.
Stora starka Maken får ta det sista när han kommer hem från Polen.

Jag ska erkänna att snälla grannen hjälpte mig med de allra sista grenarna allra högst upp, för jag varken nådde eller hade nog kraft att klippa med den riktiga trädklipparen som jag fick låna av honom. TACK snälla granne!

Jag ska också erkänna att jag inte vet riktigt vad jag håller på med och hur man ska göra, men när man frågar någon säger de oftast bara "klipp mycket". Jaha, så det har jag gjort.

Det tog i stort sett hela dagen att klippa det här lilla trädet. Nå, inte riktigt, men jag är fortfarande helt slut, för att inte tala om hur slut jag är i nacken efter att ha tittat UPPÅT hela tiden, och i armarna.


8 kommentarer:

olgakatt sa...

Det är helt rätt att klippa träd i JAS-månaderna, dvs månader som börjar på de bokstäverna. Och klipper man sent är det mindre risk för nya vattenskott, sägs det. Fast det vete katten, jag tycker det blir vattenskott hur jag än gör.
Formen på trädet ser jättefin ut nu.
Jag har just klippt min klotformade hassel för andra gången i år och kapat syrénbuskaget rejält.
Kallt hjärta och vass sekatör gäller! Klipp på, du!

Marianne sa...

Olgakatt: Häckarna är klippta, och nu trädet. Det enda som återstår är hortensiorna, men det får allt vänta tills de har blommat färdigt. Egentligen borde du komma hit och se storhortensian på baksidan. Jag visade den för grannen som har trädhortensian (om du minns, längre ner på gatan) och hon blev jätteimponerad. De är verkligen stora, de blommorna.

Just det, syrenen på baksidan. Den kanske jag borde ge mig på också. Men resten på baksidan får vara, åtminstone tills jag har en plan och björken är nere. Skulle hellre vilja ha ett plank på baksidan, så att man håller reda på sitt eget ogräs och inte behöver bry som om vad andra tycker. Vi får se, det kostar ju en del.

Desiree sa...

Hi hi gillar detta med en bild i mitten av jobbet. Tycker du gjorde ett kanonfint jobb. Blev ju väldigt snyggt och bra slutresultat. Visst är det härligt med strålande sol. Här uppe Stockholm var det riktigt ruggigt höstväder halva dagen men framåt eftermiddagen sprack det upp och blev jättefint. Det var en klar och vacker morgon här men så attans kallt. Nästan så jag behövde vantar då jag cyklade till jobbet.Känns som om hösten kommit alldeles för snabbt.
Kram!

Annika sa...

Bra jobbat, Marianne!
KUL också att veta att träd ska klippas i JAS-månaderna.
SNYGGT jobbat!
Här råder het, fuktig sommar än.
Kram!

Marianne sa...

Desirée: Det var samma här, riktigt kallt på morgonen, det kändes som om det var nordanvindar på gång. Och i dag har vi en sån där regndag igen. Det har inte regnat så mycket, i och för sig, men det är gråmulet och regnet hänger liksom i luften hela tiden även om det inte faktiskt regnar. Det luktar regn!

En del tufsar som behöver rättas till på trädet, men det ber jag Klas göra till helgen. : )

Kram!


Annika: Ja gud vad jag slet! De allra översta fick jag genom att klättra upp i trädet och ta dem underifrån. Det var nog en syn för gudarna! : D

Önskar allt att sommaren hade kunnat vara lite längre här, men nu är det höst, det är bara att inse! Så njut av värmen, du som kan!

Kram!

Monica P sa...

Vad du är duktig! Jag läste nånstans att sekatören är trädgårdsmästarens bästa vän...Vi har tre jättestora hibiskusbuskar ( här i Grekland) och dessa brukar jag hyfsa till ungefär vartannat år. Jag följer råden i min gamla trädgårdsbok: ta bort döda grenar, såna som pekar inåt, såna som korsar andra och såna som är väldigt spinkiga. Sen ta ett steg tillbaka och kolla formen på busken och så vänta till nästa dag så att man inte tar för mycket i farten!

I Sverige hade jag inte såstora hibiskusar förstås...

Musikanta sa...

Det ser jättefint ut, trädet. Ju mer man klipper, ju mer växer det. MM klippte ner en syren till min förtvivlan första året vi bodde i hus. Det växte och blev ännu större till nästa år.
Men att du orkade! Sådant grovgöra i trädgården överlåter jag med varm hand till MM.
Kramar!

PS. Jag har läst ut Agaat nu - den måste läsas i intervaller eftersom den har ett så fantastiskt språk att man inte bara kan hasta igenom den som en deckare. En stor läsupplevelse. Jag är glad att jag äger boken eftersom den säkert vinner på att läsas om igen. Tänker nog skriva ett inlägg om den så småningom.

Marianne sa...

Monica: Det där är förmodligen väldigt bra råd! Ungefär så tänkte jag också nu när jag klippt till trädet.

Hibiskus hade vi i Kairo också, men ingen här. Satsar på pelargoner och lite annat sånt i stället. Och så har jag min kaktus som jag tog som stickling från en stor kaktus i området där vi bodde. Den växer och frodas, och tänker bilda två nya "grenar" nu!


Ingrid: Vad roligt att Agaat var en upplevelse! Jag väntar tills den kommer i pocket, då ska jag köpa den.

Just det, syrenen på baksidan måste jag ta också. Den har liksom lagt sig ner och talar allmänt om att den vill bli ompysslad. Så det måste jag göra om det så regnar resten av månaden.

Haha, ja Klas har ansvar för inomhusfixet med lister och målning och sånt, och jag har ansvar för trädgården. Men han hjälper mig självklart när det blir för tungt för mig. Jag är dock så envis, så jag vill klara så mycket som möjligt utan att be om hjälp. För det är roligt också!

Kram!