GOTT NYTT ÅR

JAG ÖNSKAR ALLA ETT RIKTIGT GOTT NYTT ÅR, JAG HOPPAS ATT 2013 BLIR ETT FINT ÅR FÖR ER ALLA.

VI SES IGEN NÄSTA ÅR!

GOTT NYTT ÅR!

Nu har jag bestämt nyårsmeny

Så var julen nästan slut för den här gången. Nu har vi nyårsfirandet att se fram emot, och håll nu tummarna för att svärföräldrarna ska kunna komma på lördag för att fira 2013 tillsammans med oss! Maken har frisknat till, även om han inte orkar hur mycket som helst än. Och jag har - ta i trä och tvi tvi tvi över vänster axel - klarat mig undan den hemska influensan.

Jag har klurat ut nyårsmenyn, vad tror ni om det här:

Gratinerad chevre

Baconstekt oxfilé med äppelmustsås, rostad rotselleri och haricots verts

Chokladfondant med apelsinkokta päron

Jag tror säkert att den där hallon- och balsamicocoulin som är i originalreceptet till fondanten är god, men varierar med päronen i stället eftersom jag har både päron och apelsiner hemma och eftersom det känns lite lättare efter en ganska mastig måltid. Minns inte var jag hittade det receptet, men om det är någon som vill ha det så gör man så här:

Apelsinkokta päron

2 päron
2 apelsiner, pressade
2 msk ljust muscovadosocker
1 dl vatten

Skala, kärna ur och skär päronen i tunna klyftor.
Blanda apelsin, socker och vatten i en kastrull.
Lägg i päronen, sjud under lock tills de är mjuka, ca 5-7 min.
Låt svalna i lagen.


GOD FORTSÄTTNING ÖNSKAR JAG ALLA!

GOD JUL

Maken är lite bättre i dag, han orkar i alla fall ligga framför tv:n, vilket är ett stort framsteg mot i går. Och vi satt en stund framför brasan och delade på de julklappar som tomten kom med.

Hej då tomten, och tack för i år! Ha det så bra på Nordpolen så ses vi nästa år igen!
Där ser ni, tomten finns på riktigt!

Lite julmys framför brasan där vi delade på de julklappar tomten kom med.

TACK Svengland för dessa fina klappar! Jag ÄLSKAR sjalen, och väskorna är superfina
och kommer att användas flitigt. Det här är alltså bloggbytarjulklapparna som tomten kom med.

Nu har julduken kommit på bordet också, det allra sista som görs för att den inte ska bli fläckig innan det är dags.

GOD JUL ÖNSKAR JAG ER ALLA!

Upp som en sol och ner som en ...

... febertermometer.

Vi har pilat omkring här med matslevar och dammtrasor i högsta hugg för att allt skulle vara fint och färdigt tills svärföräldrarna och ena svågern kom i dag. Och det är det. Men i går kväll fick Maken trettionio graders feber, och då vågar svärföräldrarna självklart inte komma.

Så här sitter jag (ja, för Maken han ligger, han) i min ensamhet (tur att vi har katterna) i det nystädade och julpyntade huset.

Det är i alla fall skönt med ett helt nyputsat hus, till och med de där sista kartongerna har stökats undan. Och svälta behöver jag inte göra. Kylen är fullproppad med mat.

Mitt i alltihopa upptäckte jag att - jag är ledig och har inga måsten! Jag kan göra precis vad jag vill! Så jag ställde mig och gjorde lakritskola. Nu vet jag inte hur det blir med de där kolorna, för de vill aldrig stelna. Kulprovet? Jo då, det gjorde jag ett hundratal gånger, men det blev aldrig någon kula och till sist tyckte jag inte att jag kunde stå där längre. Vi får se. Antingen blir det goda kolor, eller så blir det sista gången jag försöker mig på just kolor. Har för mig att jag alltid brukar misslyckas med det.

Jaha, då får jag dela med mig lite av julpyntet till er i stället för till svärföräldrarna:

Det är fjärde advent i dag, så nu är alla ljus tända. 

Köksfönstret får vara julfönster. Det här var meningen att vara extragranen, men nu
blir det nog den enda granen eftersom Maken är sjuk. 

Spistomtarna får stå tillsammans med lyktan från Egypten.

Här tänkte jag att vi skulle ha julmys, jag får väl sätta mig där och mysa en stund sedan.

Uppe vid tv-soffan har vi inte så mycket julpynt, det får komma något annat år när vi har mer pynt.

Måste också visa en bild på grannens tak, snön har lagt sig så att jag nästan känner mig som hemma!

Grannens tak ser ut som Plattan (Sergels torg i Stockholm).

Jag önskar er alla en riktigt

GOD JUL och GOTT NYTT ÅR!

Våra fåglar

Världen gick inte under i dag! Det var väl tur. För annars hade jag stått och slitit vid spisen hela dagen helt i onödan. Nu är i alla fall köttbullar, sill, skinka, leverpastej och rödkål klart. Tårtbottnarna ligger i frysen så det är bara att göra fyllningen och sätta ihop den på julafton. I morgon ska jag göra jansson och risgrynsgröt. Städa. SEDAN är det jul.

Just nu har jag bara snabbpaus, för jag måste igenom den enorma strykhögen, den kan ju inte ligga framme när svärföräldrarna kommer och det är jul.

I Kairo hade vi katter att mata. Här är det fåglar. Det är två skator, Skatis och hans fru Skatta. De gillar jordnötter. Och så har vi en koltrast, hon heter Birdie. Hon vill gärna äta från golvet på balkongen, så nu måste jag ha frön liggande lite här och var på balkonggolvet också. Hon är söt, hon bryr sig inte om ifall jag står på blakongen och pratar med grannarna på gatan, hon landar i alla fall och äter det hon ska.

Här är Birdie.

Talgoxarna är ganska många, jag har lite dålig koll på vem som är vem av dem. De gillar mest hampfröna i alla fall, och de har ett himla sjå med de där små fröna. Först hämtar de ett frö på fågelbordet, sedan flyger de in till korgstolarna och sätter sig där och knackar sönder skalet innan de kan äta upp det. Det är ett himla knackande och bankande här ute om dagarna, kan jag säga. Innan jag fattade att det var talgoxarna trodde jag nästan att det spökade.

Jag tror det här är Einar. Det är han som knackeli-bankar mest för att få i sig hampfröna.

Nähä, nu är det slut på bloggpausen, åter till strykbrädan!

Just det hörrni, det är vintersolstånd i dag. Nu går vi mot ljusare tider!

Snart är det jul

Hej! Nu är jag här igen! Jag har lyckats jobba undan så att jag har varit ledig HELA DAGEN i dag, har slösat bort både dagen och en rejäl bunt pengar på Stora Möbelvaruhuset. 

Och snart är det jul. Mina svärföräldrar och min ena svåger kommer hit för att fira julen, det ska bli jätteroligt. Önskar att jag hade haft tid att baka och göra leverpastej och julkorv och allt möjligt, men jag får nöja mig med bara lite hemgjort och resten får bli köpe. Sånt är livet, men det går det också.

Vi upptäckte att vi inte hade speciellt mycket julprylar, bland annat hade vi inte någon riktigt bra adventsstake (en ful och en snygg som ljusen inte kan stå i) så jag improviserade i år. Jag tyckte nästan att det blev om inte finare, så i alla fall lika fint som en traditionell adventsstake. 

Årets adventsljusstake.

När jag var på Ikea i dag hittade jag en så himla fin julprydnad, en granskog! Den har små ledlampor i ett band mellan granarna, så den lyser upp som en äkta snötyngd trollskog. Jag är så himla glad att jag hittade den.

En snötyngd trollskog.

 En sak vi hade sedan tidigare var våra tomtar. De får sitta i soffan och ha det mysigt.

Sofftomtar

I morgon blir det inte Ikea, då blir det Ica för att köpa i alla fall den mesta maten. Tack och lov är alla julklappar i alla fall köpta, bara inslagningen kvar.

Bebisarna

När jag rensade bland gamla foton hittade jag ett foto på kissemissarna när de var riktigt små, så små att de fortfarande bodde i sin låda. Det är lite svårt att se Stina, men hon ligger längst till vänster, vid mammas bakben. Skrållan i mitten och Tjorvan längst upp mot mammas framben. Mamma hette Lisa.

Tänk att de har varit så pyttesmå!

Tack alla söta ni för era komplimanger till förra inlägget! Jag suger åt mig som en disktrasa i vatten!

Har det lite körigt just nu, så det blir glest med blogginläggen och bloggläsandet kanske någon vecka till.

Självporträtt

Hade två stora boxar med gamla foton och brev, de var så tunga att de knappt gick att lyfta. Så för att få lite ordning på gamla minnen har jag delat upp allt i flera mindre (och nya fräscha) boxar. Ramlade på några gamla bilder på mig:

Jag som sekreterare.
Någon gång i början av 1990-talet när jag jobbade på Ferring i Malmö. Ett av de allra bästa jobb
jag har haft, med toppenchefer och toppenkompisar. Varför sa jag upp mig därifrån? För att göra
karriär, så dumt va! Har haft bra chefer och bra arbetskamrater efter det också, men här var det helt
outstanding. Vi jobbade alla stenhårt, och hade superkul. Hela tiden. Nu ska jag sluta skriva om det,
annars slutar jag aldrig.

Cool någon gång på Danmarksfärjan. Här tror jag det är mitten av 1980-talet.

Fotomodell har jag också varit. Här är jag fotomodell. Jag har bra händer för fotomodellande,
enligt en fotograf. Det här är mitten av 1980-talet. Synd att jag har haft fotot liggande så där i
en låda, det har blivit så nött och förstört.

Blonds have more fun. Jag blev blond i Istanbul när frisören fick fria händer att göra
vad han ville. Det här är från ett bröllop vi var på 2006 - ergo fyllde jag 50 det året.

Halva vardagsrummet

 Just precis NU slår det mig att det är fredag, och att jag då skulle skriva om fredagstemat i Galleri fredag. Det är ju så dags nu, klockan tio på kvällen. Jag har inte blekaste aning om ifall jag har några bra knappar att fotografera, så jag får fega ur. Eventuellt återkommer jag på temat någon annan dag.

I stället ska jag visa halva vårt vardagsrum (andra halvan är bakom soffan, vi ska nog ha ett matbord där, trots allt), som vi har möblerat ungefär som vi tror att vi vill ha det. Vi ska ha ett annat soffbord, eller ett till av det som står där, vi har inte riktigt bestämt oss än. Och så är det så klart växter och tavlor och gardiner som ska upp och bort med skräp från fönsterbrädan och ute på altanen. Men det fattar ni ändå. Så här ser det ut nu:

Mattan är ett fynd från Turkiet, akta er vilken hård förhandling Maken tog för den. Den röda fåtöljen med fotpall är också fynd, fast från Fyndhörnan på Ikea. Mindre än halva priset och vi har i alla fall inte kunnat hitta några fel på den. Kattpinnen står vid soffan för att de ska kloa på den i stället för soffan. Förhoppningsvis.

Borta vid fönstret står någonting som är lite speciellt för mig. Det är en kamelsadel som har funnits i hela mitt liv. Och den är från Kairo! Min mamma var i Kairo 1953 (klicka på länken så får ni se foto) och då köpte hon den med sig hem. Det känns lite roligt att ha något som länkar ihop livet på det sättet.

Mitt gästrum

Nu börjar mitt gästrum ta form. Äntligen! Har bestämt mig för att ha det gamla-gamla tv-bordet som sängbord, så slipper man köpa allt nytt, och så är det praktiskt med hjulen när man behöver dra ut sängen och göra dubbelsäng.

Fler kuddar ska till, och så är det så klart resten av rummet som ska göras i ordning också.

Är inte säker på att den turkiska kudden passar in, men den får ligga där just nu för att liva upp det hela lite, risken är att det blir stelt om det är för matchat.

Stina och Tjorvan trivs redan på den nya sängen. Men just nu kan de inte ligga på samma ställe samtidigt. Det går i olika perioder, det där.

Lite mycket just nu, så det blir bara sånt här minibloggande några dagar framöver.

Inte lätt med de minsta

I fredags fick jag äntligen tillbaka mitt objektiv! Det var faktiskt världens flax, för jag tittade in hos DeltaData för att höra om de visste när den skulle bli klar, jag hade ju inte hört något. Men oj, oj, oj, sa killen, har du fortfarande inte fått tillbaka det? Hans kollega visste besked, det hade precis kommit in för någon timme sedan! Tur som en Alexander Lukas (om någon minns honom från Kalle Anka).

Tänkte mig då att jag skulle försöka fotografera småttingarna som flyger runt här utanför och äter frön som jag hänger ut till dem. Men för det första ska man försöka när det är lite ljusare, inte när det redan har börjat mörkna en redan mörk dag, för det andra kan det vara en bra idé att tvätta fönstren först. 

Bättre än så här blev det alltså inte. Får prova igen.

SAS

Hårda tider för vårt skandinaviska flygbolag. En gång i tiden var det andra bullar, det var på den tiden när de skulle ge bra service till passagerarna och le och gå charmkurser.

Min mamma jobbade på SAS, började där 1951 och slutade när hon blev pensionär, tror det var 1988. Efter det konsultade hon i flera år för dem. Och hon älskade sitt jobb, sa ofta att hon hade så roligt på jobbet att hon nästan skämdes för att ta betalt.

Så lär det inte vara nu.

Bland mammas grejor hittade jag det här kortet, en inbjudan till SAS 50-årsfest i form av ett kreditkort. Tycker det är rätt coolt att ha det i plånboken.

Framåt

Det går som sagt framåt här hemma, om än sakta. Nu har vi i alla fall ett rejält skåp i mitt gästrum, där tänkte jag förvara textil, sånt som gardiner och dukar och sygrejor. Jag tyckte det var bättre med ett skåp på längden i stället för höjden. Dels för att jag inte alltid når till översta hyllan utan en massa krångel - och då blir saker oftast bara uppkastade i en salig röra. Och ska man ha något där river man ut allt. Med skåpet på längden får man dessutom lite mer luft eftersom väggen är fri ovanför skåpet, och man kan ställa saker ovanpå och hänga tavlor på väggen. Att det är en delad dörr på mittskåpet är bara för att det inte skulle se så platt ut. 

Ignorera prylarna ovanpå, felfärgad byrå, ful matta och annat krimskrams. Det ska bort sedan.
Men tapeten har jag valt till det här rummet. Hoppas, hoppas, hoppas att Maken snart sätter ihop sängen.

En sak som vi har saknat rätt länge nu är en lampa i trappan. Det har hängt en riktigt ful gammal sak med sladden utdragen - ända tills i går när Maken satte upp en ny lampa. Den lampan är inte mitt förstaval, men eftersom Maken verkligen gillar den, så fick det bli den.

När vi var på varuhuset i lördags pratade jag med en tjej på en av avdelningarna och talade om att deras app inte funkade som den ska efter flytten. Det som inte funkade var att den inte ville tala om lagerstatus och på vilken hylla den aktuella prylen finns. Nu vet jag ju inte om det var just att jag sa till om det, men jag vill gärna tro det, för nu funkar appen igen som den ska. Mycket bra! Det underlättar när man ska handla så där lite seriöst, som vi gjorde i lördags.

Seriös shopping

I dag har vi ägnat oss åt seriös shopping på Ikea. Vi var tvungna, för om vi någonsin ska få ordning här behöver vi förvaringsmöbler. Så det är vad vi har handlat. Gästsäng med lådor under, skåpsystem till mitt* gästrum och fler bokhyllor till arbetshörnorna så att vi blir av med allt "kontorsmaterial". Monteringen börjar i morgon, så bilder på det hela kommer senare.

Jag hade inte tid att fotografera så mycket, för det var som sagt SERIÖS shopping. Och det var mycket folk i dag, fler än på öppningsdagen. Jag misstänkte att det skulle vara så, men vad gör man när Maken jobbar konstorstider?

Några foton blev det i alla fall:

Det här tyckte jag var en rolig idé till familjens schema för dagen! Det var i
en hallmiljö. Lyckades få med lite folk i bakgrunden, så det ser nästan ut som
två bilder i en, men det var synd att klippa bort dem.

Det bästa är alltid att äta något, åtminstone fika, när man har gått runt på utställningsavdelningen och ska ge sig på bottenvåningen och börja plocka på sig varor. Men det var så himla mycket folk i restaurangen, och vi hade hyrt en släpkärra som skulle lämnas tillbaka en viss tid, så vi skippade fikat. Som tur var har de en glögghörna i Glashuset och säsongsdelen där de bjussar på glögg och pepparkakor. Nåja, glögg och glögg, det var äppelsaft kryddat med glöggkryddor som smakade god saft. Det var i alla fall lite energi innan vi kom till självplockslagret där man måste använda rå muskelstyrka.

Jag köpte en julgran - trots att det bara är november. Det var en så fin liten riktig gran i kruka, stor som en normal krukväxt. Men det blir inget tingeltangel förrän till advent! Bild kommer senare.



*Det är så här med gästrummen, att Maken får inreda ett och jag lägger mig inte i hans inredning, och så får jag inreda ett och han får inte lägga sig i min inredning (mer än montera möblerna). Vilket leder till två mycket olika rum, trots att de är exakt lika stora och har exakt samma förutsättningar där de ligger vägg i vägg. Ett lite mörkare och mer maskulint, och ett mycket ljusare och lite mer feminint. Ni får se sedan. Men väldans praktiskt att vi själva bestämmer om inredningen, för då behöver vi inte hålla på och tycka en massa och argumentera för sin sak. Det går lite fortare på det här sättet!

Galleri Fredag: Favoritrummet

I dag är det fredag, och jag kommer ihåg att det då är dags för Galleri Fredag. Det är Victoria i Florida som står vid rodret, och dagens tema är favoritrum.

Men jag har inget favoritrum än! Det går inte fort här, även om det går framåt, så vi har bara vissa öar som är trevliga och "färdiga". Det enda rum som faktiskt nästan ÄR färdigt, utom att det ska till lite tavlor, annan lampa på byrån, annan matta närmast dörren ..., är sovrummet. Här trivs jag väldigt bra, och sover väldigt gott. Och jag är hemskt nöjd med den gröna färgen på tapeterna. Har inte riktigt lärt mig det där med vitbalans, så allt är lite gulare på bilden än i verkligheten. Är också väldigt nöjd med ommöbleringen, från början hade vi sängarna rakt ut från väggen där stolen med högen av kläder nu står, men det blev mycket bättre att ha dem från väggen med dörren (där jag står och tar fotot). Gardinerna hade vi med oss från Kairo. Lite svårt att se på bilden, men det är en novemberkaktus som står i den stora krukan, och den har börjat blomma så vackert! Ska ta bättre bilder på den senare och visa.

Ja, och det är fler än jag som trivs i sovrummet, som ni kanske ser. Mitt påslakan är oftast fullt med katthår, så jag får köra det i tumlaren mellan tvättvarven.

Köket är också färdigt, men det har ni redan sett så många gånger, så i stället visar jag lösningen som har blivit för att få lite ljus på köksbordet. "Vi" har nämligen inte blivit färdiga till att sätta upp en lampa över bordet än, så till slut tröttnade jag och satte dit en bordslampa i stället. Vi är ju oftast bara två, så det får faktiskt plats. Den lilla blomman är pelargoner som jag satte i vatten när jag satte ut plantorna för vintervila i förrådet. Trodde inte att de skulle hålla så länge, men de har hållt i ett par veckor nu! Skålen till vänster har Makens ena moster gjort (hon är jätteduktig keramiker) och den andra köpte jag på Wissa Wassef Art Center i Kairo.

Här uppe på andra våningen är inte mycket klart än. Här står fortfarande en del kartonger och mängder av "kontorsmaterial" drösar runt här i väntan på att få ett eget ställe att husera på. Men eftersom takfönstren faktiskt har fönsterbrädor, tänkte jag att det ska stå någon växt där som hänger ner och tar lite plats. Den kan ju inte vara så stor på höjden. Det fick bli två murgrönor, en i varje fönster.

Min arbestshörna här uppe ser för bedrövlig ut än, här dräller det av papper som ska "sorteras" (läs: det mesta kan nog kastas vid det här laget) och en massa andra prylar. Men vid fönstret har jag några orkidéer som lyser upp tillvaron. De byter plats här varefter de blommar/sover en period. När de är tråkiga får de flytta på sig tills de vaknar till igen.

Nästa vecka ska vi visa och skriva om Knappar.

Här är länkar till de andra som bloggar i Galleri Fredag. Och som vanligt: Om du vill vara med, lämna en kommentar här eller hos någon annan av oss, så länkar vi upp dig också.

Desiree i Stockholm
Annika i Washington 
Erica i Piteå
Karin på Åland
Fourmom i Stockholm
Victoria i Florida
Marianne i Älmhult
Penny vid Vänern
Annika utanför Umeå
Olgakatt i Skåne
Anna FT i Stockholm
Channal i Norrköping
Karin i Stockholm
Jagger
Nilla
Västmanländskan
Christina i Kalifornien
Byfånen
Musikanta
Englundskan
Ann i Alaska 

5 år - 1400 inlägg

Inte för att det är på dagen 5 år, det var den 19 augusti och då glömde jag bort det, men det här är mitt ettusenfyrahundrade inlägg. Fantastiskt att det har gått så lång tid, och att det har blivit så många inlägg. Hade jag inte haft några tysta perioder hade det kunnat vara ännu fler inlägg, men det är som det är med den saken.

Och förutom att jag inte längre har lika gott om tid eftersom man måste dra in pengar när man bor i Sverige, är det fortfarande lika roligt. Det är roligt att skriva, det är roligt att faktiskt använda foton till mer än att titta på och "minnas", det är roligt att läsa hos andra bloggare.

Men, det är tack vare ER - DIG, ja just DU som läser just NU, även om det är första gången du läser här - som den här bloggen lever och hålls levande. För det är NI som gör att det är så JÄTTEROLIGT att blogga. Alla kommentarer, att ha kommunikation genom bloggen, det är det roligaste. För det bloggen till syvende och sist har mynnat i, är alla nya vänner. Några har jag träffat, några har jag träffat ofta (fast det är nog främst Olgakatt) och några har jag inte träffat (än). Men oavsett om vi har fikat i riktiga livet, är det så himla mysigt att komma hem till era bloggar och "ta en fika" och när ni kommer hit och "tar en fika".

TACK alla ni, ni har verkligen berikat mitt liv!

Lite av varje

• Först och främst är jag GLAD att Obama vann. För det har betydelse för resten av världen, vem som styr i det stora landet i väster. Och vi vet att Obama inte är en krigshetsare som ska anfalla en massa andra länder. Nu får vi hoppas att han lyckas få igenom en massa bra förändringar i USA, så att amerikanerna får det lite bättre.

• I somras, så där i slutet av juli, stod jag här med en påse delikatesspotatisar som var bortglömda och hade börjat mögla. I stället för att kasta dem stoppade jag ner dem i jorden lite här och var, framför allt i rabatten vid ytterdörren. Tänkte att antingen blir det potatisar av dem, eller så blir det gödsel. Det blev potatisar! Så vi åt färskpotatis här i slutet av oktober. Det var inte så många, men det räckte till flera middagar åt oss två.

• Vi har bra grannar av flera olika orsaker, en är att de gillar att plocka svamp (vilket inte jag kan för jag kan ingenting om svampar) och plockar tydligen alltid för mycket. Så vi fick en massa trattkantareller av dem i år också. TACK! Dem har vi torkat och lagt i en burk. Förra året torkade vi dem genom att lägga dem på tidningar, vilket tog evigheter. I år trädde jag upp dem på sytråd och hängde upp, och vips var de torra på bara någon vecka. Så nu vet jag hur man ska göra.

• Man kan inte påstå att flyttgubbarna i Egypten är slarviga. I alla fall inte de som packade vårt flyttgods till Sverige. För när vi packade upp en kartong hittade vi vår gamla ved som vi har släpat med oss ända från Bulgarien, väldigt torr bokved, med andra ord. Och den var så fint inslagen i papper, varje vedträ var för sig!

• Vi har fortfarande en del kartonger att packa upp, och en del möbler att skaffa och ställa upp. Bland annat ska jag ha en dagbädd/gästsäng i "mitt" gästrum innan det kan bli klart där. Men "Makens" gästrum är fullt brukbart nu. Sen måste vi ha bokhyllor som passar i "biblioteket" och lite sånt. Så det är inte klart här än. Nu håller Maken i alla fall på att sätta upp rullgardinerna för fönstren här vid skrivbordet, så jag slipper ha en stor kartongbit för så att jag kan jobba trots att solen skiner. (Solen skiner bara in på ett bländande sätt på vintern, när den står lågt.) 

• Mathilda var här på höstlovet, och vi saknar henne jättemycket nu när hon inte är här längre. Här är en bild när finaste tjejerna säger hejdå för den här gången.

Arvegods

Jag i Los Angeles, eller rättare sagt Santa Monica, 1962. Jag var 5 år. Det var då jag
fick min första Barbie, gissa vem som var först med att ha en Barbie i mina
kvarter! Fina amerikanska 50-talskläder hade jag till henne. Glömmer aldrig
hennes röda balklänning med liten pälsbrämad bolero.

Jag har mängder av gamla diabilder som min mamma lämnade efter sig, foton från 1955 och framåt. De foton som är tidigare sitter inklistrade i album, tack och lov. Jag tänkte att jag kanske skulle kunna skanna dem, och på så sätt göra någonting av dem, men som bilden ovan visar funkar det inte något vidare bra. Jag får nog helt enkelt sålla ut dem jag tycker borde sparas, och sedan ta dem till en duktig fotoaffär som kan göra papperskopior - och kanske skanna med specialmaskiner - åt mig.

Om det är kulturhistoriskt intressanta foton kan man kanske höra med Nationalmuseum om de vill ha dem, släktfoton ska vidare till barnen, och en del kan man nog kasta. Jag menar resor till Wien 1998 vet jag nog inte någon som är intresserad av, till exempel.

Jaha, så var det med den saken. Synd, annars hade jag kunnat plåga er med en hel del nostalgi!

---

Att jag inte har hört av mig på några dagar beror på att jag har jobbat. Som vanligt blir det antingen eller på den här kanten. Antingen har jag inget jobb alls, eller så har jag så mycket att jag sitter nästan dygnet runt. Nå, riktigt så illa är det inte just nu, men när det har varit lite stökigt här på dagarna (man får trots allt inte riktig arbetsro när Maken är hemma) får jag sitta på kvällarna.

---

Mathilda har åkt hem till Stockholm igen, så nu är både jag och Moa lite ledsna för det. Det var så roligt att ha henne här. Och nu när vi i alla fall har ett gästrum färdigt var det riktigt bekvämt för dem att bo här. Ja för de har ständigt pyamasparty när Mathilda är här, utom när vi tvingar dem att vila en natt lite då och då.

---

Tror ni att ruschen har lagt sig nu så att man kan åka till Ikea och faktiskt handla lite möbler? Vi behöver några grejor för att få färdigt här. Vi får nog satsa på det i veckan.

Ikea

Jag kunde självklart inte hålla mig från att åka upp till nya stora Ikea-varuhuset i dag på öppningsdagen. Jag struntade som sagt i köandet och ceremonierna, men efter lunch var det lugnt. Inga köer för att komma in, men inte heller så mycket ståhej och jippon, vilket jag egentligen tyckte var rätt skönt. Det var mycket folk, men också mycket yta att sprida ut sig på, så det blev aldrig trångt och jobbigt. 

Det var riktigt glädjande att varuhuset öppnar just nu, nu när vi äntligen ska sätta igång och MÖBLERA vårt hus! Så nu har vi massor att välja på!

En sak som jag verkligen gillar med Ikea är att de bygger upp fina miljöer, och satsar verkligen på små ytor. Som här där de tipsar om hur man kan göra med 35 kvadrat för att få ett trevlig och funktionellt hem. Det behövs i dessa dagar, speciellt i dyra storstäder.

För uterummet.

Här var det någon som inte kunde hålla fingrarna borta, tänk om smörgåsarna var ätbara ändå? Det blev nog ett besök i restaurangen sedan.

Äntligen kan vi välja på lika många - fler - produkter som alla andra som åker till ett Ikea-varuhus. Hjälp vad många olika stolar det finns.

Jag får osäkra uppgifter, men eventuellt finns inte Glashuset på andra varuhus i Sverige än. Stort med många fönster så att växterna ska trivas. Och det var verkligen mängder av växter.

Enda stället där det var trångt, var runt orkidéerna. Till det facila priset av 29:- fick man fina, tvåstänglade orkidéer, så jag trängde mig fram jag också och knep två. Så det var därför ALLA som gick från varuhuset kånkade på orkidéer ...

Helt nytt är också Pappershuset. Här finns fina presentpapper, påsar, block, kort ...

Sist men inte minst måste jag visa självplocket. Här är det lite högre i tak och lite mer välfyllda hyllor än  på fotot från gamla varuhuset där det var både lågt i tak och helt utplockat.