tisdag 16 juni 2009

De växer de små

Il-Make och jag stod i köket i går kväll och kikade ut på kattungarna och konstaterade att de växer med raketfart.

- Men klättrar de inte upp i trädet?
- Jo då, men de kommer inte så långt än. De har försökt klättra ända sedan första början, men kommer bara upp någon halvmeter.

Jag vet inte om Cous-Cous hörde vad vi sa, men just då tyckte hon det var dags att visa vad hon kunde. Jag fick naturligtvis rusa efter kameran.

Cous-Cous på väg uppför stammen på vårt träd.

- Vad snackar ni om? Kommer bara upp en halvmeter! Ha! Jag kommer minsann upp till toppen jag!

Muffins, Mums-Mums och Cous-Cous undrar vad jag håller på med och varför jag gömmer mig bakom den där konstiga saken jämt.

Nu vet jag också att Muffins och Mums-Mums är pojkar, för de visade stolt upp sina klockspel härom dagen. Cous-Cous är flicka. Nu håller de sig inte bara till vår lilla gård framför köket, de är så stora att de följer med mamma Cleo ut på äventyr om dagarna.

18 kommentarer:

Laura sa...

Vad stora och duktiga de har blivit! Ahmet rapporterade att han hade sett den lilla grå springa omkring som en vilde på gården för några dagar sedan, men Panda och Pingu är och förblir borta! :( Får se om jag får syn på dem om en vecka då jag åker tillbaks..

Ha en bra dag vännen!

Kram!

Marianne sa...

Laura: Åh, är du hemma i Finland nu? Jag håller på att läsa ikapp, men har inte hunnit in till dig än. Jag kommer så att jag blir lite uppdaterad på vad du har för dig.

KUL att Ahmet såg lilla grå! Och när det gäller Panda och Pingu får vi hoppas att de helt enkelt bara har flyttat.

Ha det jättebra hemma hos familjen och ät massor av god finsk mat!

Stora kramar!

Annika sa...

Vilka små sötisar. Jag ska visa Karolina detta inlägg, men hon sover än så länge :-)
Katter är underbara!
KRAMAR!

Marianne sa...

Åh vad söta de är. Speciellt Cous-Cous som tittar fram där bakom trädet. De verkar vara lika djärva som mina skatbarn. De flyger längre och längre nu, men har lite svårt med landningen. Det brukar bli buklandning till vårt stora nöje. För de ser för kul ut då.
Kram från Marianne i Sverige.

Bloggblad sa...

Ja, nu vet jag var jag sett dig förr... du är med på Musikantas lista. Tyckte väl att du verkade bekant när du dök upp i min blogg nångång.

Makalöst det här med kontaktnät över hela världen via bloggen. Ändå är det många som inte vet vad en blogg är. På skrivarkursen var det bara 3 av 8 som hade koll och föjde en eller två bloggar, men bara en till hade egen blogg.

Otta sa...

Åhhhhhhhhhhhhh, vad de är underbara! Muffins och Mums-Mums ser i det närmaste ut som tvillingar, medan Cous-Cous verkligen är söt. Har inte de andra fött? Måste vara härligt att de förlägger mödravården hos dig! :-)
Kram

Mia sa...

Så söta! Och jag älskar namnen, passar dem perfekt! :-) De är viga och uppfinningsrika de där små liven och ibland hittar man dem på platser som verkar helt omöjliga att ta sig till. Kram!

Millan sa...

Ah sa sota de ar! Och vilka coola namn! :-). Vi hade en katt en gang som vi kallade for Hobbs eftersom vi trodde det var en pojk men sedan visade det sig vara en tjej och da dopte vi om henne till Hobbie. Chefens katt heter fortfarande Barbare aven om det ar en kille eftersom de inte ville byta hans namn nar de insag vad det var for kon :-). Bra med lite neutrala namn da :-).
Men visst vaxer de fort?? Jag tyckte den dar riktiga kattungetiden gick sa himla fort...
Vilken otroligt cool e-reader nedan forresten! Jag har faktiskt aldrig sett en sadan innan. Verkar ju hur smidig som helst!
Kram

Millan sa...

Nej men hahahaha jag sag precis att jag faktiskt kommenterade pa inlagget om e-readern pa inlagget nedan... Jag fick for mig att jag aldrig hann det... Sa kan det ga! Kram

Saltistjejen sa...

Ååååå!!! Vilka små sötingar! Visst växer de fort, men himmel vad de är fina! Tazo har vuxit enormt sedan vi fick honom i februari. Nu ser han mer ut som en sådan där "slyngelkropp" som M´s moster brukar kalla katterna när de är mittemellan kattunge och "tonåring". :-)
Och att cous-cous kunde klättra ända upp! Kan de lätt klättra ner själva också?
Kram!!

Marianne sa...

Annika: Ja nyss låg lilla Muffins och mamman i köksfönstret. Muffins ville dia, men det fick han inte. Nu börjar de bli stora! Fast jag tycker att de är väldans små än förstås : )

Lycka till till Karolina i dag när hon får sitt pris!

KRAM!

Marianne i Sverige: Haha, vad härligt, vad roligt det måste se ut när skatungarna kommer vinglande genom luften och buklandar! Alla ungar är lite fumliga i början, helt klart!

KRAM!

Bloggblad: Välkommen hit! Musikanta är en av de allra första bloggarna jag hittade, för hon står allra överst i min bokmärkeslista och den är i datumordning, så att säga. Ja, jag har bokmärkt dig också men jag hinner ju aldrig med allt jag vill! Du skriver ju så fantastiskt bra. Så jag kommer definitivt att komma tillbaka när jag äntligen har läst ikapp på mina "gamla".

Och visst är det helt otroligt med det nätverk man får genom bloggarna. Det hade jag inte i min vildaste fantasi kunnat föreställa mig när jag började. Vänner över hela världen! Men menar du verkligen att det finns människor som inte ens vet vad en blogg är? Att det är många som inte läser, inte tycker att de har tid, det vet jag, men att de inte ens visste vad det är? Det vet ju till och med jag : )

Marianne sa...

Otta: Ja Muffins och Mums-Mums är som tvillingar, utom att Mums-Mums har en grå fläck på rumpan och en i nacken. Du Lilla har fött, men jag vet inte var hon har ungarna. Förmodligen kan hon inte ta hit dem eftersom Cleo har sina här. Eller någonting åt det hållet. Hon kommer flera gånger om dagen och får mat i alla fall och man kan se på hennes spenar att hon har levande ungar eftersom det är runda ringar runt som om någon har diat. Däremot verkar det som om Maja antingen bara var ovanligt välfödd eller så har hon fått ungar som inte var fullgångna, för hon verkar inte ha några och hon har inte blivit tjockare om magen. Men det räcker så bra ändå!

Kram!

Mia: Det var Annikas Karolina som döpte dem. Så äran för namnen är hennes. Det är helt otroligt vad katter är viga, de kan böja sig hur som helst verkar det som. Våra två, Stina och Tjorvan, är för gamla och tunga i kroppen nu, så dem hittar vi inte längre på omöjliga ställen. Men när de var små fick man verkligen leta överallt efter dem!

Kram!

Millan: Haha, ja jag tyckte väl också att du hade kommenterat där! För jag tänkte ju extra mycket på dig när den köptes i Brighton och du bor tvärsöver i Bristol!

Som jag skrev till Mia är katterna döpta av Annikas Karolina, så det är hon som är bra på namn! Jag fick ju inte komma så nära att jag kunde se om det var pojkar eller flickor, så det var perfekt med de här namnen. Stackars lille kattpojke då, Barbare, fast om man lägger till ett -n på slutet blir det Barbaren, det kanske skulle passa honom ; )

KRAM!

Marianne sa...

Saltis: Jo då, hon klättrade ner så fint själv! Och trädet är inte så hemskt högt, kanske bara 3 meter. Men de andra två har jag inte sett där än, det kommer nog. Just nu ligger Muffins och sover i köksfönstret.

Slyngelkropp var ett bra ord! För det är precis vad hankatter ser ut som när de är så där tonåriga. Små slynglar som kan busa hur mycket som helst. Äter hur mycket som helst gör de också! Nu är de så stora att de äter vanlig mat och mamman låter dem inte alltid amma när de vill.

Haha, Tazo har en sån där lite oskyldig blick också, som "jag har inte gjort nåt"! Han är så söt!

KRAM!

Suzesan sa...

Jag förstår nu varför jag gillade CousCous mest. Sååå söt.


På tal om bebisar jahhaha
Jo så här är det....
Amelie kom inatt. Hon var 48cm och vägde 3100g. Jpipppiii att allt är över och hon ÄR SÅ SÖT. Sötare än CousCous*skrattar*

Nu behöver ingen gå i väntans tider och inte jag speciellt:)Svettigt.

Lilla du är ett sånt fint namn och så klart de andra katterna är sötnosar. K valde bra namn.

Kramar
/En helt nybliven mormor Susanne

Marianne sa...

Suzesan: JAA, jag var nyss inne hos dig och grattade. HELT fantastiskt att lilla Amelie har kommit nu!!! GRATTIS igen, lilla mormor! SJÄLVKLART att hon är sötare än Cous-Cous : D

Jag är så glad för din skull!!!

Stora kramar till Mormor!

Desiree sa...

Så himla söta. Men visst växer kattungar allt för snabbt. De är ju så otroligt söta när de är små även om de är söta när de blir större också. Jag gillar verkligen namnen som Karolina döpt dem till, helt underbara namn.

Anna, Fair and True sa...

Mums-Mums är fortfarande min favorit! När ska du skicka honom? ;)

Marianne sa...

Desirée: Ja, det går för fort, precis som med människobarn. De är ju så himla söta när de är så där lite småklumpiga och kastar sig över allt som rör sig. Mina blir ju tio år i år, så de har blivit ett par ganska lata damer. Visst är det fina namn!

Kram!

Anna: Du får ta karlen med dig och komma hit och fånga honom! Allvar, det tycker jag att du ska göra!

Kram!