Det visade sig att Museum of Islamic Art trots allt inte hade öppnat än efter renoveringen, det dröjer visst ytterligare fyra månader. Cirka. Att det står på deras hemsida att det nu är öppet har ingenting med saken att göra. Så kan det gå. Då får man gå någon annanstans.
Vi gick i stället upp i de gamla kvarteren en bit bakom basarkvarteren Khan El-Khalili. Ingenting för nybörjare kan jag ju säga, det är bra att vänja sig lite vid Kairo först innan man ger sig in i de här gränderna. Stökigt och bökigt och dammigt och trångt, och enligt västerländska mått mätt ingen ordning på någonting. Men jag har en känsla av att butiksägarna och de som bor här har stenhård koll på det mesta. Man får passa sig så att man inte blir överkörd av hästkärror och små lastbilar, för ljudnivån är så hög överallt att man helt enkelt inte hör när de kommer - i alla fall när man inte är van.
Jag vet i sjutton hur jag bar mig åt med kameran i dag, men alla bilder blev mörka och trista. Här kommer i alla fall ett axplock:
Bomullsbalar. Mjukt och skönt som lenaste ull.
En nästan folktom gata!
Vacker dammvippa.
En minaret sticker upp över hustaken.
Mitt namn i kalligrafi.
Helst hade han nog velat sälja en av gobelängerna gjorda i lapptäckesteknik (heter det så?), men det blev inget av med det. Var lite sugen på en stor med fåglar, ska fundera på saken.
Pippi till salu.
Vad är det här för sorts fågel? För liten för kalkon men ändå med lite kalkonstuk över näbben?
Uppdatering: Tack vare SweFlo vet jag nu att det här är en myskanka, arten i Egypten är en sudanesisk myskanka.
Damerna här i landet ser tydligen ut så här under sina långa kaftaner, eller galabeyor som det heter här. Sorry, El-Make, tror inte riktigt att det är min stil!
Bagarmästaren eller kanske hans lärling packar bröd framför bageriet.
Folk, varor, kärror ...
Vi hade världens tur på hemvägen, för någon sorts höjdare skulle samma väg som vi. Det betydde att det stod massor av poliser längs vägen och vinkade fram trafiken så att man inte skulle söla och stoppa upp flytet, och alla påfarter var stängda för inkommande bilar. En väg som vid den tiden lätt hade kunnat ta en och en halv timme tog oss nu bara cirka en kvart att köra. Väldans praktiskt och tur att vi kom åkande på själva leden och inte skulle köra upp på den just där höjdaren kom farande. Inte så konstigt att trafiken är som den är här, de som bestämmer om den märker ju aldrig av några bilköer!
Va? Vad sa ni? Om jag köpte någonting? Eh ... jo, jag erkänner. Det blev några sjalar. Jag upptäckte nämligen att jag inte hade någon i jeansblått. Så kan man ju inte ha det! Till mitt försvar köpte jag några att ge till mina vänner i Sverige, så alla var inte till mig. Dessutom kostade de bara 25 SEK styck, så jag blev inte ruinerad.
14 kommentarer:
Häftigt att hänga med på en tur! Igen slås jag över likheter över Egypten och Florida - den där "fulsnygga" ankan (för det är en anka" heter Muscovy duck (Muscovies), de är väldigt vanliga i vårt kvarter. En snabb sökning gav att den typ av Muscovies som finns i Egypten kallas Sudani Muscovies. Intresant vad man kan få lära sig om en sådan sak bara genom att ha blivit inspirerad av ett blogginlägg såh är!
SweFlo: Åh, TACK! Jag misstänkte att det var någon sorts anka, men just näbben såg ju så konstig ut. Vad roligt att du har sådana hos dig också!
Det ÄR verkligen enormt vad man lär sig av bloggarna som Desirée skrev härom dagen. Och på ett mycket roligare sätt än att läsa fackböcker.
Nu ska jag googla och se om jag hittar ett svenskt namn för den där ankan.
Men varför tycker du att fotona inte blev bra`jag tycker de är jättefina! och som vanligt roligt att få ta del av din så häftig och för mig exotiska vardag!!!! :-)
kram!
Jag tycker att dina fotografier (som vanligt) var jätteintressanta och fulla av liv, inte alls tråkiga! Kändes nästan som om man var där med dig (men bara NÄSTAN), fattades bara alla röster och ljud från människor, bilar och fän! :)
Jättevackra och intressanta bilder! Jag blir så sugen på att besöka Egypten när jag ser dina folkvimmelbilder, men det får ju tyvärr vänta med "vanliga" semesterresor...
Naturligtvis vet de som bestämmer inte hur det egentligen står till med trafikkaoset om de alltid får poliseskort och avstängda vägar... men det var ju praktiskt för er iaf ;-)
Kram!
Och sjalar är som skålar - man kan ALDRIG ha för många!!
Alskar bildern och alskar att fageln heter mysanka, tank att ha en egen liten mysanka hemma, vilken drom! :) Kram!
Så himla kul med en annorlunda shoppingtur! Vad härligt med myller och människor, dofter och känslan av mjuk bomull och sjalar. Du beskriver så fint med hjälp av alla dina sinnen! Man blir bra sugen på Egypten=) Kram
Saltis: De jag visar här var de som blev okej efter att ha ljusat upp dem (eller vad det heter). Men de flesta är bara skrot så jag ska kasta dem, de går inte ens att ljusa upp. Synd, för det var en del riktigt bra motiv. Nå väl, alltid ett skäl att åka tillbaka : )
Jag lovar, jag tycker också att det är exotiskt där! De enda utlänningar man såg var någon enstaka räv med stor kamera, exakt en enda karl, förresten, för det ÄR verkligen ett omtumlande ställe. Och mycket roligare än Khan El-Khalili dit alla turister envisas med att åka.
KRAM!
Laura: Tack, men som jag skrev till Saltis här ovan, de flesta var så mörka att de inte ens gick att fixa till. Skillnaden här och de turkiska marknaderna är att här är det i trånga gränder där små lastbilar och åsnekärror ändå envisas med att ta sig fram, tusen gånger skitigare och att försäljarna inte står och ropar ut varor och priser som de i alla fall gjorde på Sali Pazari. Annars är det ungefär samma myller, men som sagt i labyrintliknande gamla små gränder. Jag har aldrig varit på fredagsmarknaden i Fatih dit du brukar gå, men det kanske är på gatorna där?
Gränderna i Zeyrek är det närmaste jag kan komma på i Istanbul, men även där upplevde jag att det var luftigare och inte lika labyrintartat. Och mycket, mycket renare. Vattenvägarna i Istanbul hjälper i och för sig till, när man ser vattnen vet man i vilken riktning man ska gå ifall man har tappat bort sig.
Jag tror jag har hemlängtan så som jag snurrar in mig i gränderna i Zeykrek och olika marknader. MÅSTE åka till Istanbul snart!
KRAM!
Petra: JAAA jag hoppas att ni kommer hit medan vi bor kvar!!! Det hade varit SÅ roligt! Men jag förstår precis vad du menar med att vanliga semesterresor får vänta.
Många politiker världen över borde gå ut och leva som vanligt folk några år, för de fattar ofta inte vad de pratar om verkar det som. Nå väl, den här gången kunde vi glida med på ett bananskal, alltid något : )
KRAM!
Petra igen: Det kunde inte sägas bättre!
Emma: Hahaha, mysanka var ju gulligt! Undrar vad din mysunge hade tyckt om en sån : )
KRAM!
Lia: Tack, vad gullig du är! Ja jag hoppas ju verkligen att ni ska hitta en bra och pålitlig kattvakt snart så att ni kan ta den där golfresan som ni har skjutit upp. Vem vet, då kanske jag kan ta de där golflektionerna som jag har tänkt så länge att jag skulle ta. Dreamland som inte ligger långt härifrån oss ska vara en jättebra bana. Men då måste ni planera in så att ni hinner träffa mig och se Kairo också : )
KRAM!
Hej. Som vanligt har du tagit med oss när du gör dina upptäcksfärder i Kairo. Man känner nästan i näsan allt damm/all sand när du berättar.
Har du inte tänkt ta jobb på ´Packat och klart` Vi/jag älskar dina små reseskildringar.
Om myskankan kan jag berätta att den har blivit mycket populär här. Den älskar nämligen mördarsniglar. Dessa mördarsniglar kan ödelägga en trädgård på nolltid. Jag vet för min svåger plockade sniglar , ca ett par hundra varje kväll för att rädda något i trädgården. Nu har vi tyvärr sett dom även här ute på landet. Så kanske vi hyr in några ankor i sommar.
Sen kom jag att tänka på vad du visade om vad kvinnorna har på sig under alla dessa tyger. Häftigt va. Och de törs väl inte visa det för maken ens, eller ?! :o)
Marianne: Tack, vad gullig du är! Jag fick faktiskt en förfrågan från SR om att berätta om Kairo, men jag blev så nervös så jag skickade vidare till en annan. De hade hittat mig via bloggen! Tv skulle jag aldrig våga!
Men fy vad trist att ni har fått mördarsniglar! Ja, hyr genast in några myskankor. Det kan vara lite trevligt med ett stilla kvackande i trädgården : )
Jag har ju ingen aning om hur damerna ser ut hemma hos sig, men de här märkliga skapelserna ser man på många ställen i stan. Så jag antar att männen gärna vill se sina fruars behag, men att ingen annan får det. Eller nåt. Det rimmar lite illa med slöjor och allt vad det är. Skulle mitt stripiga hår vara värre än att titta på genomskinliga negligéer på en skyltdocka och fundera på om frun passar i den? Ja, ja, vad är det ordspråket säger, var och en efter eget ???
KRAM!
Jag instämmer med de övriga beträffande fotografierna - de är verkligen underbara! Du har alldeles för stora krav på dig själv...
Kram!
Musikanta: Tack, men som sagt, de här var de som gick att ljusa upp, de flesta gick inte ens att fixa.
Kram!
Skicka en kommentar