fredag 7 augusti 2009

TGF (Thank God it's Friday)

Liten kanelbulle från Cinnabon. Icingen blir faktiskt inte sötare än om det hade varit pärlsocker, och innanmätet smakar som en riktig (köpe)kanelbulle ska!

Ja tack och lov var det fredagsmorgon i morse, för när jag nu för en gångs skull sov en hel natt och bara vaknade ett par gånger av att jag höll på att brinna upp inifrån, och dessutom kunde sova ända till halv tio (!!!), så var det ju för väl att det inte var arbetsdag så att klockan ringde. Jag har sovit så gott, så gott, och det var länge sedan nu, så det är värt att notera.

Ibland finns små pärlor alldeles bakom knuten utan att man vet om det. Vi fick tips om att Chilies, den amerikanska tex-mex-kedjan, skulle ligga en liten bit bakom det ena shoppingcentret här i närheten. Så vi bestämde oss för att det fick bli lunch där i dag. Och så visade det sig att det ligger alldeles bakom stormarknaden! De har en jättefin trädgård som blir urmysig att sitta i till vintern, när det är cirka 40°C sitter man faktiskt hellre inomhus i avkyld luft. Maten var riktigt god också, speciellt den "lilla" förrätten Buffalo Wings. Rekommenderas stenhårt! Inte blev det sämre av att det är gratis påfyllning av alla läskeblasker och av den färska citronjuicen spetsad med jordgubbar. Mmm, lemonad med mint är gott, men lemonad med jordgubbar slår alla världsrekord!

Jag har visst gått och blivit egyptifierad. Inte mumifierad, inte än. Egyptifierad. Jag råkade nämligen tränga mig lite när jag skulle väga grönsakerna i grönsaksavdelningen på stormarknaden - en farbror skrattade och sa att han först trodde jag var utlänning men att han märkte att jag visst var egyptier, för det är bara egyptier som tränger sig, sa han. Jag skäms lite.

Sedan höll farbrorn bakom oss i kassakön på att skratta ihjäl sig när han såg all kattmat vi lassade upp på bandet. Han sa att han hade en katt och tyckte det räckte : )

Och så fick sig lilla fru Ordentlig en liten näsknäpp på parkeringsplatsen. Svensk som man är känns det så klart mest naturligt att köra bort den tomma kundvagnen till uppsamlingsplatsen. Men då kom vagnsamlarmannen och sa någonting. En halvlång utläggning. När jag stirrade fånigt på honom viftade han runt med handen som för att markera parkeringsplatsen. Och trots att jag inte förstod ett ljud av vad han sa, så förstod jag ändå vad han sa. För om jag ska springa där och ställa tillbaks kundvagnen, så gör jag ju hans jobb. Och om alla gör hans jobb så får han sparken, för då behövs han inte. Det vore ju dumt. Så hädanefter ska jag bara ställa vagnen lite på sniskan så får han hämta den.

14 kommentarer:

petchie sa...

Vilket roligt och intressant inlägg, vardagsobservationer från Egypten!! Chili's tycker jag inte alls om, men kanske restaurangen i Kairo är fräschare och trevligare än den jag varit på i vårt område i SJ!?
I PR har mataffärerna ingen vagnsamlarpersonal så jag går alltid och ställer tillbaka kundvagnen som den ordentliga svenskan jag är ;-)
KRAM och fortsatt trevlig helg!
PS jag sov också till halv tio imorse, och moster blev lite purken över att ha fått vänta sedan kl 8 på mig att stiga upp

Tina sa...

Hahaha, det blir väl så att om du själv inte trängs så tränger egypterna bort dig så du hamnar sist hela tiden...? Man kan kanske trängas med ett leende? Då slipper du få dåligt samvete, kanske...

Saltistjejen sa...

Men oj! Så du har blivit egyptifierad! Där ser man.... ;-)
Vad roligt inlägget var och jag kan se er framför mig närm ni lassar upp all kattmat.... haha!
Och vagnmannen också. Tänk att man som svensk alltid ska göra allt själv!
hahaha! Men det är annat tänk i länder där man fortfarande har kvar sådan typ av arbetskraft som liksom gör det som i Sverige kallas "skitjobben". Man glmmer lätt det.
Tur att han kunde förklara så att du nästa gång inte alls springer benen av dig för att ställa tillbaks vagnen! :-)
Skönt att du svoit bra också och roligt att ni hittat ett nytt bra matställe!
Hoppas ni får en skön helg!
Själv känner jag också att det är skönt att det är fredag!
kraaaam!!

Saltistjejen sa...

Såg du förresten att Sony kommit ut med sina nya ereaders nu! De ska börja säljas i slutet av augusti tror jag. Gissa om jag är sugen!?!?!?? Det kommer nog definitvt bli en i höst/vinter!
De nya är dessutom Mackompatibla! :-)
Kanske kan du också ladda ner ngn sådan mjukvara så att din blir mac-kompatibel? För jag gissar att det är fråga om en mjukvara. Och då borde den ju bli tillgängli även för äldre modeller???
Kram igen!

Anne sa...

Vilka kul vardagsobservationer från din vardag och liv i Kairo. De där små grejerna smyger sig på, vare sig man märker det eller inte. Haha, du har nog blivit mer egyptifierad än du kanske tror... Samtidigt så går ju ränderna aldrig ur. Jag tänker på det du skrev om hur du skulle sätta tillbaka kundvagnen.
Det här är intressant, det här svenska beteendet att vara så ordentligt, göra rätt för sig. Det är ju helt klart en kulturell grej, eller hur. I Sverige har man ju det så att alla alltid ska göra allting själv. Det märks såväl privat som när man rör sig ute. Jag brukar lägga tillbaka kundvagnen men tror inte det är särskilt uppskattat, här finns det såna där nissar som går och tar hand om kundvagnarna. En annan grej här, som du vet, är ju att de packar in ens varor direkt vid kassan. Där har jag blivit helt amerikaniferad, det är så det "ska" vara tycker jag nu.
Jaja, nu bara babblar jag. Får önska trevligt helg!!! KRAM

Bloggblad sa...

Intressant... tänk att du som bott utomlands så länge ändå lär dig nya saker om ditt land hela tiden.

Jag har nog svårt att fatta hur det är att bo i ett så varmt land, jag mår visserligen gott av värme, men tappar en massa energi av den.

Marianne sa...

Petra: Så då var vi sömntutor båda två i morse! Jag vet inte när jag sov så länge sist, det måste vara åratal sedan.

Här var Chilies fräsch, och det var gott och trevlig personal. Chefen kom till och med och hälsade : ) Det är den första restaurangen vi har hittat i närheten, förutom sushin, men den är inne i shoppingcentret, så det är inte så där jättemysigt att sitta där även om sushin är bäst i världen. Så vi kommer att gå tillbaks rätt ofta.

KRAM och underhåll nu moster lite : )

Tina: Jo, man lär sig rätt fort att hålla sin plats, så att säga, och då blir det fel ibland, tydligen : ) Det är ju det värsta jag vet själv när folk tränger sig!

Saltis: Ja det var inte lite kattmat vi köpte! Först en stor påse torrfoder till utekatterna, sedan såna där påsar Whiskas till våra egna (en hel papperskorg full) och sedan 30 burkar till utekatterna! De där ungarna är hungriga, de tror de är vargar : D

Ja man är ju så himla duktig och ska hjälpa till jämt och göra rätt för sig - inget bra när någon faktiskt tjänar sitt levebröd på att göra det åt en. Och i många fall finns det ju liksom inga alternativ, den där killen kan inte få jobb som it-snubbe eller läkemedelssäljare eller ... Men han har fortfarande en familj att försörja!

Nu blir det ju så att jag behöver en NY e-reader, eftersom jag har Mac, så kan Klas ta min gamla ... Haha, nä det går han kanske inte med på. Men jag ska definitivt kolla det där med mjukvaran, för då skulle jag slippa gå till hans dator jämt när jag ska ladda hem. Taina vill också ha en, jag sa att hon skulle prata med dig också, eftersom M har gjort en marknadsundersökning : )

KRAM och hoppas du får en skön helg!

Marianne sa...

Anne: Babbla på du, så mycket du vill! Det är det kommentarerna är till för! Ja visst är det mycket i vardagen som man inte tänker på ibland! Här är det också killar som packar varorna i affären, men där har jag svårt att låta bli att lägga mig i. Jag vill liksom att kattmaten ska vara i egna kassar, badrumsgrejorna för sig, städ för sig, grönsaker för sig osv, och att ja du vet, brödet ska inte i botten under konservburkarna, typ. Men jag ger dem dricks som om de hade packat själva, så de brukar inte bli sura. Tvärtom brukar de komma pilande när de ser mig, så jag skulle tro att jag är lite för generös med den där dricksen ... Men visst har man den där duktiga svensken i ryggen hela tiden! Samtidigt börjar jag få någon mellanösternperson i ryggen också. När jag var hemma i Stockholm sist kände jag mig så trygg när det kom ett par damer med sjal på huvudet! Jag kände mig riktigt hemma! Helknäppt! Kom att tänka på en annan grej jag alltid gör, när servitören ska duka ut måste jag ju alltid "hjälpa till" och ge honom saker och underlätta ... Ja, ja. Jag ska försöka sluta : D

KRAM! Ha en jätteskön helg du också!

Bloggblad: Ja här i Egypten har vi ju bara bott i två år än, så här finns massor kvar att lära sig. Det är milsvid skillnad till Turkiet, där är levnadsstandarden mycket högre och även om det fortfarande finns fattiga och folk som gör enklare jobb, är de färre än här. Allt är mer likt Sverige i Turkiet, Egypten är en annan värld, ett annat universum.

Värmen är verkligen inte lätt ibland, särskilt inte i den här åldern när man har en egen kamin inombords som plötsligt sätter igång. Och nu när det är som varmast blir det inte många roliga utflykter, de får vänta tills det börjar svalna av lite. Men jag talar om för mig själv att ryggen mår mycket bättre av att jag svettas lite än om jag fryser, för då spänner jag mig. Och med mycket isvatten, air-condition och ett flitigt duschande så går det. Lite svårt med kläderna ibland, för att vara anständig ska man ju täcka knän och axlar, så en del svala kläder jag har känns inte så aktuella. Speciellt svårt är det när man ska vara mellanfin, när det inte passar med jeans. Nä, nu babblar jag, det där kanske kan bli ett inlägg så småningom!

Ha en skön helg!

Ninni sa...

Vad skönt att kunna sova så länge! Du hade kanske ett uppdämt sömnbehov.
Det där med packandet i kassar och shoppingvagnarna i livsmedelsbutiken känner jag så väl igen. Vad svårt det är att låta bli...Här i Brasilien finns ju också folk som gör allt åt en. Inte är vi vana vid sånt:)Det gäller att tänka sig för.
Som tur är anpassar man sig snabbt när man är i Sverige igen.
Ha en skön helg!
Kram!

Fritt ur hjärtat sa...

Oj vad ycket man kan råka ut för på eb vanlig lunch och shoppingrunda. Hmmm. att du börjar anama Egyptiska maneér kanske får El make fundera på att byta land;-)

Ett svar om Värmland kommer också. Jag betvivlar att du är värst mycket äldre än mig så nog har vi kunnat mötas!

Jag flyttade till Värmland som 12 åring, till Kalstad, det var 1975. Där träffade jag Marita som blev min bästis i många år. Hon var ensambarn och jag hängde med hennes familj i allt. De hade stuga i Lysvik, mellan Sunne och Torsby på östra sidan om Fryken. Där tillbringade jag nästan hela mina tonår.
Därför var det extra roligt att jag lyckades hitta en stuga precis där. Stugan var en riktig vinstlott. Att ha den som utgångspunkt fungerade perfekt. Mitt i nordvärmland på något vis.När vi for igenom samhällen nu så visste jag att jag varit i dem, vartenda ett. På den tiden fanns det ju Folkets Hus och Folkparker överallt och vi var riktiga dansråttor som var ute varje helg.Fast jag kanske inte såg det samma som jag såg nu....

Det där med att hyra stuga vill jag verkligen rekommendera. Vi har gjort det i många år och sett många landskap tillsamman. Nästa år väntar Västergötland och vi hoppas hitta något på Kinnekulle.

Motti och fläsk heter också Nävgröt och fläsk. Det är fattigmansmat från förr. Motti görs på skrädmjöl och skrädmjöl är en restprodukt från kvarnen. Med stekt fläsk, lingon och massor av stekflott över smakar det ljuvligt och hamnar som en sten i kistan;-)

ab sa...

Ingmar Unge skrev för väldigt länge sedan ett roligt kåseri i DN om en man som satt i Kairo och sålde "medaljförkortningar" (Unges orduppfinning, han menade sådana där små band man har istället för medaljen.)

Till Unges förvåning köpte faktiskt folk medaljförkortningarna - vad skulle de ha dem till? Ja, ingenting visade det sig, men det hela var en fråga om att ge en allmosa utan att säljaren behövde tappa ansiktet och framstå som en tiggare. Smart.

Herman Lindqvist skrev ett kåseri, också från Egypten, om en polis som dirigerade trafiken just där han skulle svänga för att komma hem. Det tog lite tid att få komma fram - tills Herman upptäckte att han förväntades ge en liten slant. Efter ett tag flöt samarbetet perfekt: Herman kom i sin fina bil, polisen hejdade trafiken, och när Herman svängde lade han diskret en peng i polisens hand. Han behövde knappt sakta in ens.

Marianne sa...

Ninni: Ja, jag har definitivt ett uppdämt sömnbehov, för jag sover så himla uruselt nu för tiden. Vaknar hundraelva gånger per natt av att jag håller på att brinna upp inifrån, det har med åldern att göra.

Ja det gäller att anpassa sig i Sverige, inte minst när man ska köra bil! Det gäller verkligen att inte köra som man gör i många andra länder!

Kram!

Simone: Hm, -75 hade jag slutat åka till Värmland om somrarna, men det var ju inte långt från Karlstad jag oftast var, det var mest Tolita jag höll till i. Inte långt från Kil.

Jag skulle verkligen vilja hyra stuga en sommar i stället för att bo hos svärföräldrarna som vi alltid gör. Men det är nog en omöjlighet ... Du vet hur det är, man liksom MÅSTE en massa när man är i Sverige.

Motti låter kanske inte vidare gott, men jag lovar att prova om jag ramlar över det!

Kram!

ab: Tack för tips! Jag försökte hitta båda, men lyckades bara hitta Lindqvists, det var i Forum han skrev det där! Däremot hittade jag en del annat av Unge i Tidningen Vi.

Men det stämmer, helt och hållet. Jag köper också en massa underligheter av gamla tanter och farbröder på gatorna. Betalar alldeles för mycket för ett paket pappersnäsdukar etc. Och de tackar alltid genom att säga att Gud ska belöna mig dubbelt.

Det där med muta till polisen som mitt i gatan står, portvakten, sophämtaren etc, det är egentligen inte mutor. Samhället bygger på att man hjälps åt. Så om polisen hjälper mig komma över gatan, så ska jag hjälpa honom med någonting. Men eftersom jag inte kommer att sitta barnvakt, ta hans sjuka mormor till doktorn, hjälpa till att laga mat till dotterns bröllop, eller vad det kan vara, så hjälper jag honom med en slant i stället. Jag brukar ta med mig juice eller läsk när jag ska över gatan, då stoppar de alla bilar så att jag ska komma över tryggt och bra. Och när vi kommer i bilen räcker det om jag vinkar och ler. : )

ab sa...

Menar du att du delar ut juice och läsk till bilar som stannar?

Marianne sa...

ab: Nej, nej, jag ger juice till polisen som mitt i gatan står alldeles här utanför vårt bostadsområde. De har en liten kur precis där, i mittfilen på den stora Alexandria Desert Road. Och när vi ska till stormarknaden måste vi göra en u-sväng precis hos dem, då vinkar jag bara och ler så stoppar de trafiken så att vi kan svänga. När jag ska promenera över vägen brukar jag ta med någonting att dricka till dem. Ska leta upp något gammalt foto så får du se.