tisdag 14 juli 2009

Bättre och bättre, dag för dag

Du Lilla med sina barn Lilla Lull och Lilla Gull. Det är första gången jag ser att hon diar. Ungarna ser rätt stora ut på bilden, men mamman är alltså väldigt liten, det är därför de ser större ut än de är. Skulle tippa att ungarna är drygt tio centimeter från öron till gump.

Kattungarna verkar må bättre och bättre. De äter, leker och sover, precis som kattungar ska göra. Att se små sjukliga kattungar börja leka, det är en syn för gudarna vill jag lova. När de ynkliga varelserna som knappt orkade stå på benen plötsligt skuttar runt och jagar varandra och allt annat som råkar röra sig, då blir man riktigt lycklig.

Nu verkar varet i ögonen vara borta också, Lilla Lulls ögon var riktigt fina när jag droppade antibiotikadroppar i morse medan Lilla Gulls ögon fortfarande är lite irriterade, men nu inte längre det minsta igenklistrade. Inte för att de riktigt gillar att få ögondroppar, men då får man ta till de bestämda sjukskötersketakterna och helt enkelt bara göra det man ska, pipande gullnos eller ej!

Nu är jag gräsänka i två veckor framöver. Maken har åkt på semester hem till föräldrarna i deras sommarstuga. Eftersom vi inte har någon pålitlig kattvakt stannar jag hemma, och det passar rätt bra eftersom jag har mycket jobb att göra också.

Så nu är det semesterstängt hos de flesta, dock inte här, här ska flitens lampa lysa extra intensivt medan jag är ensam. Inleder dock med att besöka tandläkaren, åker om en stund. Wish me luck!

16 kommentarer:

Otta sa...

Oh! Vilken bra bild! Jag hoppas att hon låg kvar även efter att du tagit bilden, för jag förstår att hon är lite rädd av sig.

Lycka till! Har skrivit mail till dig att jag fixar det!
:-)

Marianne sa...

Otta: Jo, jag tog foto från fönstret i arbetsrummet, så hon låg kvar. Mamman är inte så rädd av sig, haha, det hon är mest rädd för är att missa någon form av mat! Hon är riktigt kelig och go!

Kram!

Suzesan sa...

Äntligen. Vilken harmonisk bild. Skönt. De behöver sin kattmamma. Hon kanske har funnit ro när de är hos dig.
I wish you luck hos tandläkaren.

Ha en bra dag

Kram
/Susanne

ab sa...

Vad roligt att se dem tillsammans! Jag har haft dussintals katter, många födslar och många generationer, men nu var det länge sedan jag såg denna sköna syn.

Funderade också just på om det finns en unge till någonstans. Den unga mamman gjorde i alla fall rätt som tog dem till dig!

Saltistjejen sa...

Å vad GLAD jag blir över att ungarna verkar bättra sig och bli starkare! Skönt att ögonen är bättre också!! Antibiotikadroppar var nog väldigt bra.
Så fina de är med sin mamma på bilden också.
Vad bra för dig också att de är hos dig så att du inte är ensam nu när Il-make är på semester! :-)
Hoppas du får mycket gjort också vad gäller jobbet. Själv har jag också en del på jobbet och ngn semester kommer det inte bli än på länge. Som det ser ut nu kommer jag jobba mer eller mindre hela sommaren. Jaja, det får gå.
Kram!!

Marianne sa...

Suzesan: Tack, det gick bra den här gången. Nu är jag FÄRDIG för i år! Inshallah ...

Fast när jag kom hem har ungarna flytt ner till trädgården utanför gästrummet. Inte lika kul, för där ser jag dem inte lika bra. Nåväl, de är rörliga och pigga, det är huvudsaken.

Kram!

ab: Vi har bara haft en egen kattfamilj än så länge, de adpoterade oss, eller rättare sagt mamman adopterade oss, i Bulgarien. Nu är det bara två kvar, tyvärr. Storasystern och mellansystern. Och fler innekatter blir det inte förrän vi bor i Sverige igen. Det är för bökigt för dem att flytta mellan länderna.

Saltis: Ja det är jätteskönt att de är bättre. Men som jag skrev till Suzesan, de har flyttat ner i trädgården utanför gästrummet, inte lika roligt. Där får jag inte fatt i dem lika lätt heller. Så vi får se hur jag ska ge dem ögondroppar i kväll.

Skönt att veta att jag inte är ensam om att jobba! Ska sätta igång nu när jag är hemma igen.

Kram!

Matildas fikarum sa...

Vad fin du är mot katterna, jag blir alldeles rörd. Jag älskar katter och skulle gärna ha en eller två igen, en vacker dag. Men precis som du så vill jag inte gärna utsätta katter för flytt mellan länder, så det gäller att veta att man ska bo kvar i många år.

Marika på Odlingspyssel sa...

Vilka söta kattungar. Vad är det för ras på katten, hon ser spädare ut än en vanlig svensk bondkatt så jag blir ju lite nyfiken :) Kul att se att bebisarna mår bättre nu!

Ninni sa...

Du är en fantastisk kattskötare Marianne! Så mycket du pysslar om dem och t.o.m offrar semestern för att stanna hemma och sköta dem! Kommer du inte alls till Sverige i sommar då?
Vi räknar ner nu, på söndag åker vi till vårt andra "hem" i Brasilien. Det känns än så länge lite tungt. För Sverige är så vackert på sommaren trots att vädret bjudit på både det ena och det andra. Men oss går det ju ingen nöd på som åker till solen igen.
Må så gott!
Kram Ninni

Marianne sa...

Stackare. Att börja ´ledigheten´ i din ensamhet med tandläkarbesök är ju inget kul.
Men dina små missar verkar trivas. Du har inte tänkt på att skola om dig till veterinär i framtiden !?.
Kram, kram.

Marianne sa...

Matilda: Det är svårt att låta bli att ta hand om en liten pytte som piper. DET klarar jag inte. I morse fick jag sitta bredvid dem medan de åt : )

Marika: Hej och välkommen "hem" till mig! Jag har ingen aning om vad det är för ras, det är vildkattor allihop. Även våra egna, Stina och Tjorvan, är gatukorsningar, fast de två är från Bulgarien. Här i landet finns en ras som heter Egyptisk Mau, men de ska ha ett M i pannan och är "randiga". Jag tror att killarna i förra kullen, Mums-Mums och Muffins, har Egyptisk Mau i sig, för de har just ett M i pannan. Men de här? Hade vi varit i Turkiet hade jag gissat att de hade Turkisk Van i sig, eftersom de är vita på kroppen med färgad svans. De verkar inte rädda för vatten heller, går gärna i pölarna under kranen till trädgårdsslangen. Så ja, varför inte, de kanske har en hel del Turkisk Van?

De skuttade som bara den efter frukosten i morse!

Ninni: Nej, nej, jag stannar inte här för att ta hand om utekatterna! Jag stannar här för att vi inte har någon kattvakt till våra egna två, Stina och Tjorvan. De bor ju inomhus och kan inte leta reda på mat och vatten, de måste bli serverade. Sen ska jag erkänna att jag skulle haft svårt att slita mig från de där småttingarna och skulle ha instruerat en kattvakt noga i att ta hand om även dem : )

Så ni åker redan tillbaka till Brasilien! Men nu är det väl mest för att avsluta, för jag har för mig att ni skulle flytta hem i höst/vinter? Hoppas att resan går bra och att ni får sköna sista dagar i Sverige!

Kram!

Marianne i Sverige: Nej, det var inte roligt! Men det gick bättre än förra gången i alla fall. Den här har säkert gjort ett väldigt bra jobb, det känns så, men han är hårdhänt enligt den gamla skolan. Min svenska tandläkare är lätt och säker på handen, det gör aldrig ont hos honom och jag blir aldrig sjuk efter att ha varit där. Han är BÄST I VÄRLDEN!

Hehe, veterinär, ja i nästa liv får det väl bli någonting sånt, i det här livet blir det inte många år arbetat efter plugget om jag börjar nu : D

Kram!

Truddelutt sa...

Oj, det var alldeles för länge sedan jag var inne hos dig och läste. Men nu ska jag läsa ifatt!
Har blivit dåligt med bloggvandring överhuvudtaget nu när det är sommar och man har lite annat för sig än sitta vid datorn. :)

Vilka sötisar!! Och vilka söta namn!
Ja det är klart man måste vara bestämd, hihi, det brukar jag vara med min katt oxå och då kan det sluta i slagsmål. Haha. Vi är så att säga lika bestämda båda två.

Musikanta sa...

Har varit dålig på att läsa bloggar på sistone som du förstår, men nu har jag lite tid några dagar framöver innan Mirrfamiljen ska komma ner och hälsa på. Har just vinkat av kusin Inger från Australien vid Swebussen.

Man får lite mer gjort när man är ensam hemma, så jag förstår att du inte följde med på semester om du har mycket att göra.

Just nu är jag rätt glad att jag inte har några djur att ta hand om. Har ingen på nära håll som skulle kunna ta hand om dem i så fall. Fast här finns utmärkta katt- och hundpensionat förstås...

Skönt att det gick bra hos tandläkaren trots allt!
Många kramar/M

Desiree sa...

Låter skönt att de små kissarna verkar må betydligt bättre nu. Du har ett varmt och fint hjärta. Hoppas att du också får lite semester framöver och får komma iväg. Men jag kan också förstå att du väljer att stanna hemma om du inte har någon bra kattvakt och också har en hel del jobb. Brukar bli bäst och lugnast så.

Anonym sa...

Du är en ängel Marianne, så som du tar hand om de små liven!:-)

Marianne sa...

Truddelutt: Ja, jag är också urdålig på att surfa just nu, men så är jag också inne i en intensiv jobbperiod. Jag kommer tillbaka till dig, jag lovar!

Ungarna är verkligen ursöta! Och mamman är kelig som bara den, kul för den förra mamman fick jag inte röra. Så de små blir förhoppningsvis också keliga.

Kram!

Musikanta: Ja jösses, du har verkligen haft annat för dig än att sitta vid datorn! Tror jag det! Han är så söt!

Det kanske finns kattpensionat här också, men jag tror inte jag vill utsätta de små liven för det om jag slipper. De är tio år gamla nu och har aldrig varit på något sånt, tror de skulle bli alldeles förtvivlade faktiskt. Har man bestämt sig för att ta hand om dem så får man göra det sedan också. Så är det ju.

Kram!

Desirée: Jag åker antingen till Stockholm eller Istanbul sedan i höst när boken är klar. Kanske både ock? Men det är faktiskt rätt skönt att vara ensam ett par veckor och kunna dyka ner i jobbet helt och hållet, även om det blir lite trist efter några dagar ...

Kram!

Anonym: Nej, nej, jag är ingen ängel! Jag kan bara inte låta bli när de är så där söta och små och hungriga : ) Och välkommen hit om du är ny!