onsdag 12 augusti 2009

Ska vi betala sånt här?

Ska skattepengar verkligen gå till att barnamördare ska få hålla på och klaga på vilket fängelse de ska sitta på?

Jag anser det vara skandal. Människan får finna sig i att sitta på den anstalt som myndigheterna bestämmer, och skattemedel ska INTE gå till att hålla på och göra folk upptagna med resningsansökningar och en massa skit!

Hon ska bara vara förbannat tacksam över att vi ens betalar hennes mat!


Uppdatering: Jag tar tillbaka det där med resningsansökan. Att kunna få resning i ett mål ingår i en rättsstat, och det vill vi ju ha. Det finns folk som har blivit oskyldigt dömda, och de ska kunna få resning. Däremot vill jag inte betala för att interner ska kunna gnälla om vilket fängelse de ska sitta på och annat trams. Så länge de är dömda ska de anses skyldiga och finna sig i det myndigheterna bestämmer, inte gnälla för skattebetalarnas pengar.

15 kommentarer:

Kina sa...

Precis! Jag tycker dom förbrukat all form av rättigheter efter vad dom gjort. Hade jag fått bestämma hade dom slängts in i en mörk grotta utan möjlighet att komma ut. Där skulle dom få sitta och ruttna bort.

Gunnar Arnkvist sa...

Vilken vidrig inställning du har till rättsstaten. Det finns flera graverande fel i hela utredningen som pekar åt att gärningsmannen har kunskap som Schürrer inte ens kommer närheten av men som andra snabbt kan kopplas till.

* Det s.k. skospåret i hallen har antingen satts dit av någon utomstående person vid annat tillfälle eller så är det en ren bevisplantering.
* Mastningar av mobiler pekar på att Schürrer mycket väl kan ha gått som hon har sagt och inte som åklagaren har påstått.
* Det saknas fullständigt bevis på att Schürrer har varit på brottsplatsen eller ens har varit nära brottsoffren.
* De bevis som fanns på brottsplatsen i form av hårstrån i Emmas hand samt fingeravtryck i trappen har inte kunnat kopplas till någon individ involverad i fallet.
* Det mest anmärkningsvärda med hela den här makabra historien är att styvpappans telefonsamtal under bilfärden avslutas i samma stund som mamman Emma visar sista aktivitet vid datorn.
* Styvpappans bil undersöktes aldrig av polisen.
* Den svarta huvtröja styvpapan hade på sig tidigare under dagen är mystiskt försvunnen.
* Enligt ett vittne i anslutning till bostaden där morden skedde så finns en person med mörk huvjacka/tröja sedd tätt i tid inpå tidpunkten för mordet.
* Schürrer har aldrig kunnat beläggas med att ha en svart huvtröja eller jacka.
* Sedan har åklagaren misslyckats totalt med att redovisa för vart Schürrer skulle ha kunnat gömt mordkläderna ifall hon hade utfört morden.

Schürrer skall ha rätt till sina grundläggande rättigheter som medborgare i EU genom den europeiska konventionen för de mänskliga rättigheterna.

Det mest graverande är att om inte Niklas Jangestig hade haft sitt starka alibi så hade det blivit han som hade dömts för morden på samma premisser Schürrer dömdes på. Hade du uttryckt dig på samma vidriga sätt om Nicklas hade sökt resningtillstånd för att ha blivit felaktigt dömd?

Du borde söka på Stefan Holmlin och hans fall som har stora likheter när det gäller åklagarens arbete.

Suzesan sa...

Bra sagt Marianne. Jag håller med dig Marianne fullt ut och de som försvarar...BARNAMÖRDARE..som man kan läsa, de kan ha dem hemma hos sig om inte annat. Inlåsta i samma rum.

Jag tycker det är märkligt att det finns såna i vårt land som anser att barnamördare ska gå lösa.

DET ÄR VIDRIGT. Jag tycker det alla straff ska ändras så det bli hårdare.
Varje barn som råkar illa ut är ETT BARN för mycket. Jag blir helt upprörd när jag läser kommentaren från signatur Gunnar Arnkvist. Även om alla naturligtvis får tycka.

Till dig signatur GA säger jag ...gå till åklagaren och berätta det du tycker eller till domaren.

Barnamördare ska låsas in och sen ska man kasta nyckeln. Glömmas bort.

De har förbrukat all rätt att gå omkring bland oss. Tillochmed i fängelserna är de inte välkomna. Vi vet ju vad andra medfångar tycker om sånt!

Grrrrr!

Kram
/Susanne

Marianne sa...

Kina: Ja i alla fall ska de inte komma med en massa krav om vilken anstalt de ska sitta på och slösa bort domstolarnas tid och pengar på sånt. Det är upp till KVV att bestämma var varje enskild fånge ska placeras tycker jag.

Gunnar Arnkvist: Jag har aldrig tagit på mig att bedöma om hon är skyldig eller inte, det är domstolarnas sak att avgöra och jag är inte någon domstol. Men två svenska domstolar har befunnit henne skyldig, och den tredje har funnit rättegångarna så pass tillfredsställande utförda att de nekade prövning i HD.

Jag kan ta ett steg bakåt när det gäller resningsansökan. Du har rätt i det, alla har rätt att få sitt fall prövat och så ska det vara i en rättsstat. Jag ber om ursäkt för att jag blossade upp och faktiskt orättfärdigt inkluderade det i frågan som gjorde mig - och fortfarande gör mig - topp tunnor rasande.

Däremot tänker jag inte sätta mig in i några äckliga detaljer om hur det hela gick till. Och jag måste säga att om hon nu är oskyldig - VARFÖR samarbetade hon då inte med polis och domstol när det begav sig för att bevisa sin oskuld? Det är den enda reflektion jag tänker göra angående hennes skuld/oskuld.

Men jag TYCKER VERKLIGEN inte att fångar dömda för grova brott ska kunna ställa krav på vilken anstalt de ska sitta på. Det finns bra mycket vettigare saker att spendera skattepengarna på än att bekosta domstolar som ska sitta och avgöra var olika interner ska placeras. Det är KVV som avgör det. En fånge som har begått ett grovt brott ska straffas enligt mitt sätt att se saken. Det innebär begränsningar i den personens frihet att bestämma om sin egen person i mångt och mycket. Detta utesluter dock inte "rehabilitering", att man ska arbeta för att de dömda brottslingarna ska komma till insikt och hjälpas till ett icke-kriminellt liv när straffet är avtjänat. Jag vill bara påpeka det så att du inte behöver tro annat. Sen vet jag inte om jag tycker att den nuvarande rehabverksamheten verkar fungera särskilt bra, men bara där har vi ett exempel på var skattepengarna hellre borde användas än att fångar ska hålla på och klaga om var de får bo!

Lisa sa...

Marianne, du har ratt.

Det var en jobbig tid nar barnbarnet var hos oss pa helgerna efter de grymma morden + det grymma mordforsoket pa Emma. Vi fick gomma tidningarna, det var precis nar hon borjat kunna lasa. Vi ville inte att hon skulle se korten pa Max och Saga, och kanske kunna lasa viss del av texten. Teckningen vi fatt av henne strax fore morden gomde vi, orkade inte se den. Den var tecknad av barnbarnet med Max kritor, nar hon varit och halsat pa barnen strax innan det man fortfarande inte orkar tanka pa.
Jag kan inte/hoppas inte att det finns en KA.
Usch, nu mar jag verkligen daligt. Man far en besk smak i munnen nar man laser sadant man inte trodde nagon var kapabel till att skriva.

Hälsn. till dig Marianne fran Lisa.

Marianne sa...

Suzesan: Jag kan också tycka att de flesta straff är för korta när det gäller brott mot barn. Både pedofiler och barnamördare borde hållas inspärrade mycket längre än vad som görs i dag. Särskilt pedofiler. Nu var det ju inte frågan om det i det här fallet vad jag har förstått, men jag halkade in på det i alla fall.

Det som gör mig mest förbannad är just att det ska gå onödiga pengar för att fångar tydligen kan klaga över sin placering. Som om det var något semesterhotell där utsikten inte är till belåtenhet.

Och så länge domstolarna inte säger annat, så är hon dömd och anses därmed skyldig till brottet.

Kram!

Taina sa...

Marianne, jag tycker precis som du! Varför var hon så ovillig att samarbeta om hon nu var oskyldig? Detta med att fångar ska få välja är väl jäkla knepigt. Vem fan valde att bli mördad? Nu syftar jag inte bara på Schurrer utan allmänt. Om någon har begått ett grovt brott så som mord, så är det ju något som är riktigt fel. Hur ska man då låta en sådan person välja vad han eller hon ska tillbringa sin fängelsetid eller vilken mat de vill ha???

Kramar från en upprörd en

Marianne sa...

Lisa: Men kära du, nu börjar jag gråta. Så du hade band till barnen ... Det finns inte ord för hur ond en människa måste vara för att göra någonting sådant mot barn. Och deras mor.

Varma kramar till dig och din familj!

Marianne sa...

Taina: Nej, jag begriper det inte jag heller. Inte bara i det här fallet, som sagt, utan generellt. Har man begått ett grovt brott och skadat andra människor så svårt så får man också betala det lilla det kostar. För jämförelsevis är det ju peanuts att bli flyttad till ett fängelse man inte tycker om mot att bli mördad eller att ens barn blir mördade. I straffet ingår att andra bestämmer om ens person.

Och ja, om jag skulle mörda någon, då hoppas jag att de låser in mig och kastar bort nyckeln så att jag inte kan göra om det!

KRAM från från din upprödkompis!

Suzesan sa...

Ja det är bra Marianne OCH Taina att ni halkade in på pedofiler för jag glömde skriva dem. De ingår i min upprördhet.

Det gör ont i mitt hjärta. Vi ska ALDRIG GLÖMMA BARNEN.

Nu senast Engla Saga och Max

Minns dem.
De små ..har räddat andra barn att råka ut för dessa odjur.

Jag skickar min tanke till deras mödrar och speciellt Saga och Max mor Emma för hon är nog en av de mest fantastiska människor jag sett nån gång.
Kan nån säga det till lilla mamman Emma så blir jag glad.

Säga att mina tankar går till henne. Ofta. Jag såg dokumentären om henne. Den som var hennes egen. Jag grät mig igenom den.
För Englas mor har jag redan sagt det till personligen.

Usch nu gråter jag med.

Bra sagt!!
Jag håller med om att om jag skulle mörda nån så hoppas jag med att de låser in mig och slänger nyckeln all världens väg så kan jag sitta där ensam och tyna bort med knäckebröd och vatten.
För då har jag inte förtjänat mer än så.
Pengar på såna överklaganden/GNÄLL kan läggas på cancerfonden eller hjärtfonden för barn. Det borde den där tyskan tänka på über alles.

Kram
/Susanne ännu upprörd.

Marianne sa...

Suzesan: Haha, fast lite mer än knäckebröd och vatten kan du få : )

Nej, det är helt rätt, gnäll för att man får betala för vad man har gjort ska inte vara tillåtet. Samma är det med den där serbiskan som sitter på Hinsan, hon håller ju också på och gnäller och kostar pengar tack vare det. Det skulle de ha tänkt på innan, skulle jag vilja säga.

KRAM!

Anne sa...

Rent allmänt sådär och inget med Schürrer att göra.
Men allmänt så tycker jag att det är för slapphänt i Sverige, vad gäller såväl strafftider som även skadestånd (för låga). Vidriga brott som får alltför låga straff.

Som du är inne på, att gnälla och klaga över vilken anstalt man vill sitta på, att gnälla på att den anstalten man sitter på "gör att man blir isolerad" (som Schürrer skrev i länken), det är ju skrattretande. Synd om henne då som gör att hon är isolerad (hela pointen med att sitta dömd på fängelse är väl att man ska vara isolerad...).
KRamis!

Marianne sa...

Anne: Ja, det tycker jag också. Jag blir lika chockad varje gång jag hör att folk får ett par fjuttiga år för våldtäkter och liknande. Och sedan kommer de väl ut efter hälften.

Jag håller med när det gäller skadestånden också. Samtidigt tycker jag det är viktigt att det inte blir sådana skadestånd som i US, som ibland gör att folk inte vågar göra saker för om någon halkar, typ, så åker de på världens skadestånd. Jag minns för mängder av år sedan att scouterna fick ställa in för att försäkringarna var så höga att de inte kunde ha någon verksamhet (hoppas de kan det i dag), att Coney Island var hotad pga försäkringspremierna som var så höga just på grund av risken för skadestånd osv. Nu är det inte kriminella skadestånd, men det ena kan dra med det andra om man inte är försiktig.

Och visst är det så! Om man är dömd till fängelse så innebär det att man ska isoleras från resten av samhället, man ska inte ha tillgång till allt som laglydiga och hänsynsfulla människor har. Men som det är nu får ju vi skattebetalare betala för gnället, till på köpet! Vi som INTE har begått brott och mördat folk!

KRAM!

Gunnar Arnkvist sa...

Marianne, genom den svenska rättsapparaten har det sista åren blivit många brister i bevisningen och alltfler har dömts felaktigt. JK har tagit upp detta och påtalat det felaktioga i att släppa beviskraven till för låga nivåer. I det här fallet där det saknas bevis för den nu dömda så är det exceptionellt att fallet har kunnat nå rättegång. Det finns i sverige många fall där det senare har framkommit att folk har dömts på felaktiga grunder. Det är inte Schürrers sak att bevisa sin oskuld utan åklagarens sak att bevisa hennes skuld. Det har hon inte gjort. Åklagaren har med indicier framlagt sin tes som domstolarna har köpt utan någon som helst källkritisk förmåga.

Faran med det här målet är att i en eventuell resningsansökan så kan Schürrer frikännas från ansvar för mordet. Den utredning som har varat får sina brister blottlagda och hela utredningen underkänns. Då har vi ett dubbelmord som står olöst och bevis som har sumpats genom hela utredningen, för få som har vittnat, för få spår som man har misslyckats med att undersöka vidare. Detta enbart för att åklagaren först beslutade anhålla någon, sedermera häkta och sedan söka bevis mot den personen. söker man tillräckligt länge kan man hitta vaga indicier mot vem som helst.

Nu senst har den riktiga pappans nya flickvän fått några obehagliga påhälsningar på sin mobil.
http://amyyy.blogg.se/miiralismamma/2009/august/skaffa-skyddat-nr.html

Om den riktiga mördaren nu går fri så är det extremt obehagligt för allt och alla, inte bara offren utan även för människorna i omgivningen som längre inte kan vara säker på vem som är vem. Och att en person felaktig har dömts för ett brott man inte har begått är en grov kränkning av ens frihet.

Marianne sa...

Gunnar: Visst är det förfärligt när människor blir felaktigt dömda, det kan jag inte annat än hålla med om. Och naturligtvis blir då följden att den riktiga gärningsmannen går fri, vilket är lika illa men på ett annat sätt.

Jag kan inte påstå att jag har följt just det här fallet, brukar inte följa olika fall i detaljer utan mer konstatera i rubrikerna när dom har fallit etc. Det som dock inte har undgått mig i det här fallet är just Schürrers extrema ovilja till samarbete.

Även om det enligt lagtexten är så att det är åklagarens sak att bevisa skulden, inte den anklagades skyldighet att bevisa oskuld, så tycker jag att det är ett mycket konstigt sätt hon har haft i bemötandet till anklagelsen. Vad jag menar är att om det hade varit JAG som hade blivit misstänkt/anklagad för ett brott, ett mord som i det här fallet, så hade jag SAMARBETAT med polisen och åklagaren så mycket jag hade kunnat för att bevisa min oskuld. Jag hade svarat på frågorna i domstolen, inte snorpat av dem med att jag inte hade lust att svara etc. Det låter i MINA öron mer som en skyldig persons reaktionsmönster.

MEN, som jag tidigare sa, jag är inte en domstol. I mitt tycke är man (som den amerikanske klyschan säger) oskyldig tills man har bevisats skyldig, och därav följer också att man efter att ha bevisats skyldig ENLIGT DOMSTOL enligt mitt tycke är skyldig. Så som privatperson anser jag henne nu skyldig tills annat är bevisat. Vad nu mitt tyckande har för betydelse i det stora hela, jag arbetar ju inte på något sätt med någonting som har med rättsväsendet att göra eller har andra band till det. Jag har heller inga som helst band med några av de inblandade, inte mig veterligt i alla fall. Inte mer än Lisas kommentar här ovan.

Jag gick in på länken till pappans nya flickvän som du gav. Jag kan verkligen inte göra några bedömningar av det där sms:et. Men det fick mig att tänka på alla tokgalna kommentarer som Englas mamma tydligen har fått på sin blogg. Riktigt elaka till en mor vars dotter mördades. Så att det finns galningar där ute som inte har med saken att göra, det kan man lätt konstatera. Om det är en sådan eller en som är inblandad i fallet när det gäller barnen i Arboga, det kan jag inte för mitt liv ha några åsikter om.

Nåväl, hoppas att du såg att jag offentligt tog tillbaka det jag skrev om resning. Tänkte faktiskt på det redan innan du skrev din första kommentar.

Och så måste jag också få välkomna dig hit till min blogg, det gjorde jag inte när jag svarade på din första kommentar och det brukar jag göra till alla nya läsare/kommentatorer. Det passade liksom inte riktigt där, så jag gör det nu i stället: Välkommen hit!