tisdag 23 mars 2010

En recension och ett recept

Jag har inte varit sjuk, har bara haft lite mycket att tänka på. Har mycket att tänka på. Men det får jag berätta mer om senare. Så jag säger bara A än så länge.

Häst häst tiger tiger av Anita Ahrens.

Jag har läst en bok av Anita Ahrens: Häst häst tiger tiger. Evelita är en ung tjej som förälskade sig i fel man, Theo, det tog slut mellan dem när hon upptäckte några oegentligheter i hans välgörenhetsorganisation och han polisanmälde henne för att vara den som hade fifflat, något hon också blev oskyldigt straffad för. När vi kommer in i historien har Evelita återhämtat sig och börjat fundera på hämnd. Hon reser till Österrike och tar reda på Theos bakgrund som visar sig inte alls stämma med den historia han alltid har dukat upp för pressen och samhällets högdjur. Men när hon ska avslöja honom under en välgörenhetstillställning ombord på en båt blir allt fel och hon går i land i stället för att följa med på kryssningen, vilket visar sig vara hennes smala lycka. Evelita börjar nu dra i olika trådar och nystar upp en sanning som visar sig vara värre än hon kunnat föreställa sig.

Boken bygger på en verklighet som tyvärr är sann för många fattiga människor runt om på vår jord. Den ställer viktiga frågor som vi i rika Väst gärna skjuter ifrån oss. För vems liv är egentligen viktigast och mest värt? Är mitt liv viktigare och mer värt än en fattig kines liv?

En spännande och lättläst bok som utspelar sig både hemma i Sverige och i fjärran länder, där hjältinnan påminner lite om Kinsey Millhone i Sue Graftons deckarserie. Karaktärerna är färgstarka och intressanta. Den är delvis lite spretig eftersom författaren gärna vill ta upp många brännande samhällsfrågor, vilket är synd, boken hade tjänat på att koncentrera sig på ett brännande ämne och spara de andra till egna böcker. Men det stör inte grundhistorien mer än att det som sagt spretar lite. Och så min gamla käpphäst: Förlagen måste anstränga sig bättre med korrekturläsningen!

Summa summarum är det en bra och spännande bok som ger inblick i sådant som inte borde få finnas.

Partytält hos grannarna. Det är så stort så det tar upp två
hela tomter, de två husen bredvid oss delas av en släkt.

Grannarna har byggt upp ett jättestort tält på tomten, eller rättare sagt två jättetält. Jag anar att det är fest på gång, kanske bröllop. Oftast brukar sådana tillställningar ske vid poolen och man dukar upp bord runt den blåa böljan. Men nu i vintertider när det faktiskt blir kallt på nätterna (det var bara 9°C när jag vaknade i morse) kan det var klokt att ha tält så att värmen från alla människor stannar under taket i stället för att fara upp i skyarna. För är det bröllop så är det nattetid festligheterna går av stapeln, och vi kan räkna med att inte kunna sova förrän framåt morgonkvisten. Bröllopen brukar börja vid 22-23 och sluta vid 5-6 nästa dag.

---

Jag tog mod till mig och bakade matbröd i går. Jag har ingen större vana att baka med jäst och tycker att det kan vara lite omständigt med allt knådande och värmande och fixande, men nu tog jag som sagt mod till mig eftersom jag var tvungen att använda de där jästpaketen jag hade beställt från Sverige. Och det blev riktigt bra! Bullarna smakar inte jäst utan smakar tvärtom gott.

Det blir lite kladdigt när jag bakar.

Så här gjorde jag:

Långpannebröd med morötter och frön (recept från Tasteline)
5 dl vatten
50 g jäst
100 gram smält smör
2 stora finrivna morötter
1 tsk salt (jag ska ta 2 tsk nästa gång)
2 msk sirap
5 dl vetemjöl + till utbakningen
8 dl dinkelmjöl (det går snarare åt 10 dl, cirka)
2 dl pumpafrön eller andra frön (man kan ha mer frön om man vill, det blir bara gott)

1. Värm vattnet till 37°C. Smält smöret. Lös upp jästen i lite vatten. Tillsätt resterande vatten, smör och resten av ingredienserna. Spara lite av fröna att lägga på toppen. Blanda väl och låt jäsa cirka 40 min.

På jäsning.

2. Knåda degen och dela den i 15 lika stora bitar. Rulla små runda bullar och lägg bredvid varandra på en långpanna med bakplåtspapper. Strö på lite frön. Låt jäsa 45 minuter.
3. Grädda i mitten av ugnen, 175°C i 20 minuter (snarare 25-30 minuter tycker jag).

Bullar i ugnen.

Sedan gjorde jag en kladdkaka när jag ändå var i farten, men den tyckte jag inte blev riktigt så kladdig som den ska vara. Var egentligen sugen på en riktigt maffig chokladtårta, men det tar ju lite tid att göra så jag nöjde mig med vanlig kladdis. Det viktiga var chokladen.

Kan ju inte låta bli att avsluta med en liten härfågel.

Härfågel.

15 kommentarer:

Saltistjejen sa...

Boken låter väldigt bra!
Och brödet verkar jättegott!!!! Kul! Det är roligt när man vågar prova och det blir bra! :-)
Skoj med grannarnas fest också! även om det kommer bli en lite sömnlös natt för er me så kanske det är lite roligt att få "uppleva" ändå.
Kramis!!

Marianne sa...

Saltis: De håller på att ställa in bord och stola nu, vekar det som. Hoppas verkligen att det blir till helgen och inte i natt! För egyptiska bröllop är minst sagt högljudda!

Kramar!

bert sa...

Snygga bullar.

Snygg "därfågel". Kan berätta att den sådan även dök upp här i trakten i höstas och orsakade stor uppståndelse. Själv hann jag aldrig se den. Får väl ta en tripp till Kairo.

Desiree sa...

Kul att du vågade dig på att baka. Jag tror det oftast känns mer omständigt än vad det är när man väl satt igång. De såg jättefina och goda ut. Jag ska ta och baka ditt recept. Det finns inget som slår nybakat och varmt och den underbara doften som sprider sig i hemmet. tack även för boktipsen de lät interessanta.
Shit snacka om nattbröllop. Tur att jag inte behöver gå på bröllop i Eygpten. Nä en sådan nattsuddare är jag inte längre. Ha en bra dag.
Kram

Otta sa...

Vilket fint reportage om bröd! :-) Där man man verkligen följa vad som händer.

Har inte läst boken, men får lust att testa den!
Kram

Annika sa...

Tack för boktips!

Bra bakjobbat av dig. Skulle jag inte våga :-)
Jag är rädd för bakning, tror jag...
Men du har ju lyckats jättefint!
Kram!!

Anna, Fair and True sa...

Den boken lät intressant. Brödet lät och såg även mycket gott ut. Det ska jag prova någon gång (får bli efter semestern).

Hoppas allt är bra ändå! Blir orolig när du skrev att du har mycket att tänka på. Inget allvarligt hoppas jag! Kram!

Marianne sa...

Bert: Jag ser dem minst en gång om dagen, och det roliga är ju att de kommer och hälsar på utan för mina fönster och retar katterna.

Du får ta med kameran och komma hit så du får se en IRL!

Desirée: Jag fick lära mig av P som bodde här tidigare att man ska knåda IN luft första gången och sedan knåda UT luften andra gången. Det kanske är det som gör susen? P är bakexpert, hon är helt otrolig på att baka.

Jag har varit på ett bröllop här, och det känns lagom kul när förrätten kommer in strax före midnatt ... Men så är det här.

Kram!

Otta: Ja, läs den!

Det blir lite roligare att baka om man fotograferar samtidigt : )

Kram!

Marianne sa...

Annika: Haha, ja jag vet att du är bakrädd! Du vågar ju inte ens prova min latmanslimpa som inte är att baka, det är bara att röra ihop och stoppa in i ugnen.

KRAM!!!

Anna: En vecka kvar tills ni åker? Eller är det tidigare?

Nej, det är ingenting farligt eller allvarligt, jag vill bara att det ska bli lite mer "färdigt" annars blir det bara en massa svammel här på bloggen. Men det är stort.

Kramar!!!

Anna, Fair and True sa...

Söndag så bara fem dagar kvar!

Låter spännande! Ser fram emot att läsa mer!

Marianne sa...

Anna: Jag är lite avis på dig som får åka och total-koppla av! Det kanske dröjer lite innan jag berättar, men jag ville bara säga A för att förklara att jag är lite disträ just nu. Jag vill att allt ska vara klart lite mer först. Äsch, jag kan mejla dig om vad det är.

Kram!

Fritt ur hjärtat sa...

Vad bra med ett boktips! Måste genast kolla in den:-)

Helly på vift sa...

Ja, det är skrämmande hur lite ett liv är värt i ett land som t.ex. Kina. När jag kom till Italien fick jag först samma känsla att de inte brydde sig så mycket om deras liv eftersom de är så vårdslösa i trafiken. Fick liksom känslan att de beteer sig som fiskar i ett stort stim - att de känner sig trygga i mångfalden...

Marianne sa...

Oj, nu blev jag baksugen. Ska nog testa dina bullar. De ser ju hur läckra ut som helst.

Och pippin är ju för söt. Den känner väl sig säker när katterna är på andra sidan glaset.

Kram

Marianne sa...

Simone: Ja gör det! Ett annat boktips. Har du läst Annika Bryn? Gör det, hennes böcker är superbra!

Kram!

Helly: Här är en människas liv inte mycket värt heller. Verkar det som. Det är hemskt att se.

Kram!

Marianne: Bullarna blev riktigt bra, och man är mätt rätt länge efter att ha ätit dem. Perfekta till frukost med gott pålätt och lite grönsaker. Sedan står man sig ett tag.

Fåglarna verkar nästan medvetna om att det finns katter här som inte kan ta dem. Jag får nästan känslan av att de retas ibland!

Kram!