söndag 22 februari 2009

Min reseguide för en långhelg i Istanbul

Färjor på Bosporen.

Jag har fått frågor från lite olika håll om vad det är man bör se när man åker till Istanbul över en långhelg, så jag tänkte leka guidebok här på bloggen i dag. Egentligen brukar jag rekommendera att man stannar åtminstone en vecka, men tre dagar är bättre än inga alls och man kan ju alltid åka tillbaka och se mer. När jag kommer igång om Istanbul, där jag lämnade mitt hjärta, då blir det långt. Känn dig nu inte tvungen att läsa allt, utan läs bara det som intresserar dig eller skippa helt.

Du som ännu inte har planerat en resa till Istanbul, GÖR det! Här finns allt, allt från gamla romerska lämningar till de häftigaste moderna nattklubbar man kan tänka sig. Vad du än har för intressen kan du hitta någonting som roar dig i Istanbul. Människorna är vänliga och måna om sina gäster och maten är fantastiskt god.

Först några allmänna tips.

Pengar
Den 1 januari 2005 tog man bort sex nollor från valutaräkningen varvid 1 miljon turkiska lira blev 1 turkisk lira. De sedlar och mynt som gavs ut hette då Yeni Türk Lirası (Nya turkiska lira). Från och med 1 januari 2009 har man tagit bort ordet Yeni (ny) från sedlar och mynt och valutan heter nu endast Türk Lirası. Det här kan eventuellt bli lite förvirrande för turister eftersom det finns både Yeni Türk Lirası och Türk Lirası i cirkulation. Båda är dock lika mycket värda och fullt giltiga. Motsvarigheten till öre heter kuruş.

Växelpengar
Alla affärer har alltid ont om växelpengar. Det gäller även taxiförare, ja överallt förresten. Jag har till och med varit med om att de inte hade några småpengar på en bank. Så när du växlar pengar, se gärna till att få mindre valörer. Om du betalar med en större sedel i en affär eller taxi och någon försvinner med dina pengar, oroa dig inte, de går bara för att växla någonstans. Gatuförsäljare kanske du inte ska lite på fullt lika mycket.

Taxi - Taksi
Alla taxibilar är gula i Istanbul, och de har registreringsnumret skrivet med stor text även på sidan. Det är alltså lätt att känna igen en taxi. Alla taxibilar ska köra på taxameter, inte i förväg uppgjorda summor. Särskilt turister ska kräva att bli körda på taxameter eftersom det kan vara svårt att avgöra hur långt det är dit man ska och hur mycket det ska kosta. Jag rekommenderar också att man inte tar taxi i stadsdelen Sultanahmet, alltså den del av Istanbul där de flesta av de gamla monumenten ligger, till exempel Aya Sofya, Blå moskén osv. Turistkvarter är turistkvarter över hela världen och det är där de ruttna äpplena samlas, om man säger så. Generellt sett är taxiförarna annars pålitliga. På dagtid ska taxametern emellanåt blinka fram ordet ”Gündüz” och på natten ”Gece” (nattaxa endast 24.00 – 06.00). Tänk på att det är passageraren som betalar broavgiften när man åker med taxi över de stora broarna över Bosporen.

Skor och kläder
Glöm inte att packa ner ett par väl ingångna promenadskor. Istanbul är en stor och härlig stad och man går långa sträckor. Skavsår är därför inte att rekommendera. I april är det INTE svensk sommarvärme i Istanbul. Det kan vara jätteskönt i vårsolen men så fort man kommer in i skuggan blir det isande kallt. Kvällarna är fortfarande kalla. Så packa inte bara sommarkläder, utan se till att få med en vindtät jacka, någon varm tröja eller kofta och gärna långbyxor. För kvinnor är det praktiskt att ta med en sjal som man kan ta på sig när man går in i en moské. Kvinnor ska respektera religionen och täcka huvud, armar, ben och den värsta urringningen i moskéer enligt min åsikt. I övrigt kan man klä sig precis som man vill i kort-kort, ärmlöst eller hur man nu brukar klä sig när man är i en stad. Det finns en del distrikt där befolkningen är väldigt religiös och det kanske är bekvämare och mer passande att klä sig lite mer modest, men dit kommer man vanligen inte som turist.

Priser och pruta
Istanbul är en dyr stad. Så räkna inte i första hand med budgetsemester när du åker hit. Visst kan man hitta billiga restauranger, kaféer och hotell även i Istanbul, men generellt sett är det inte särskilt billigt. De flesta affärer har fasta priser och man kan alltså inte pruta hej vilt överallt. Ser du prislappar är det fasta priser och man kan bara pruta i speciella fall, om man köper väldigt mycket och liknande. Om inga priser finns utsatta är det stenhård förhandling som gäller. Särskilt i Stora basaren – Grand bazaar – där jag vet att priserna sjunker med ungefär hälften om man kan prata turkiska. Både här i Kairo och i Istanbul brukar jag göra som så att jag själv funderar ut ett ungefärligt pris som jag är beredd att betala, oavsett vad som är ”rätt” pris. Jag är inte släkt med försäljaren eller affärsinnehavaren och kommer därmed aldrig att få ”rätt” pris. Jag köper alltså varan om jag anser mig villig att betala det som begärs och avstår om jag tycker att det känns för högt för min kassa/mitt habegär eller vad det kan vara.

Alkohol
Alkohol serveras på de flesta restauranger, dock inte på sådana ställen som ligger väldigt nära en moské. Turkiskt öl är gott, min favorit heter Efes. Importerad alkohol är väldigt dyr på grund av höga importtullar, men turkiska viner i mellanprisklassen och upp är riktigt goda. Kavaklidere och Doluca är två bra vingårdar, men undvik gärna de billigaste sorterna. Nationaldrycken heter rakı, anisbrännvin som smakar ungefär som grekisk ouzo. Dricks som måltidsdryck och blandas med vatten och is så att det blir en mjölkig vätska. Prova ett glas rakı tillsammans med vit ost (beyaz peynir) och melon. Mums. Det är ganska starkt, så tänk dig för innan du har druckit för mycket.

Guider
Auktoriserade guider har en id-bricka, vanligen hängande i ett snöre om halsen. I stadsdelen Sultanahmet finns det ganska gott om folk som gärna guidar en och det är alldeles ”gratis”. De hänger framförallt runt Blå moskén och kör ofta en teknik som går ut på att gå fram och börja berätta vad det är man ser, historia osv utan att först fråga om man vill bli guidad. Efteråt vill de att man ska följa med till ”farbroderns” mattaffär där man ”absolut inte behöver handla någonting, men farbrodern har en så fin affär och det vore så roligt att få berätta lite om hur det går till att väva mattor och tala om vad man ska se upp med när man köper mattor …” Och eftersom de då har lagt ner tid på en får man dåligt samvete och följer med. Sedan får man sitta en timme eller så och dricka te i någon mattaffär och titta på alla fina mattor. Det kan vara både trevligt och intressant, men då ska man helst vara förberedd på det och inte ”bli tagen på sängen”.

Turkiskt kaffe
Turkiskt kaffe är ungefär detsamma som grekiskt kaffe. Alltså starkt och serveras i små koppar. Tänk på att låta det stå en stund innan du dricker, sumpen måste få tid att sjunka till botten. Sötman på kaffet bestämmer man redan när man beställer eftersom finmalet kaffepulver och socker kokas tillsammans: sade – utan socker, az şekerli – lite socker, orta – medium, şekerli – mycket socker.

Maten
Man brukar säga att Italien, Frankrike och Turkiet har de bästa köken i världen. Behöver jag säga mer? Ät meze, små förrätter som du beställer in många olika och som hela sällskapet delar. Om du fortfarande är hungrig efter det kan du beställa in någon kebab, min favorit är patlıcan kebap – grillad köttfärs och aubergine på spett.

Vatten
Drick inte kranvattnet. Man kan gott och väl borsta tänderna i vattnet, dock.

Toaletter
Speciellt i äldre delar av staden står ofta en skylt inne på toaletten som säger ”kağıtlar atmayınız” eller liknande. Det betyder att du inte ska kasta toapapperet i toaletten, utan i den lilla sophinken som står bredvid. Försök komma ihåg att lyda uppmaningen eftersom avloppsrören är gamla och trånga och det lätt blir stopp när man kastar papper och annat i toan. De flesta toaletter är väldigt mycket fräschare och renare än offentliga toaletter oftast är i Sverige.

Apotek
Apotek heter Eczane på turkiska. Apotek finns i nästan varenda kvarter och där kan du få hjälp med det mesta, mäta blodtryck, lägga om ett sår, få råd om någon medicin om du är dålig i magen etc.

Försäkringar
Glöm inte kontrollera så att du har en reseförsäkring som täcker Turkiet. Du åker utanför EU och om du åker över Bosporen till den asiatiska sidan befinner du dig inte längre i Europa utan i Asien. Om du har ett tjurigt försäkringsbolag kan de neka skador som uppstår om du inte är fullt täckt.

Sjukvård
Turkiska läkare är duktiga och den turkiska sjukvården är ypperlig. Tyvärr pratar inte alla läkare engelska, men det brukar alltid ordna sig med någon som kan tolka. Om du blir allvarligt sjuk rekommenderar jag Acıbadem Carousel Hastanesi eller Amerikan Hastanesi, men även andra sjukhus är bra.

Skönlitteratur
Barbara Nadel har skrivit en trevlig deckarserie som utspelar sig i Istanbul. Belzazzars dotter, Kristallburen, Arabesk, Djupa vatten, Harem och Förstenad är de titlar som än så länge finns översatta till svenska (av mig). Böckerna är färgstarka och ger en god inblick i stadens liv under ytan. Rekommenderas, och det hade jag gjort även om jag inte hade översatt dem.


Det finns mycket att se i Istanbul, men vissa saker tycker jag nästan är ett måste: Aya Sofya, Blå moskén, de underjordiska cisternerna, Grand Bazaar och Bosporen. Platsbeskrivningarna har jag tagit från listorna längst bak i Barbara Nadels böcker, och jag skäms inte ett dugg för det är jag som har sammanställt listorna och skrivit texterna. Men det är mycket kortfattat, läs mer om varje plats genom att söka på nätet eller läsa i en guidebok.

Aya Sofya.

DAG 1

Aya Sofya (Haghia Sophia) – den Heliga Visheten
Den första kyrkan på platsen grundades år 360 e.Kr. av kejsar Konstantius (son till Konstantin den Store), men förstördes redan år 404 i en brand. Den andra kyrkan på platsen blev färdig 415 men brann även den ner. Nuvarande katedral invigdes av kejsar Justinianus den Store den 26 december år 537. Vissa ombyggnader och tillbyggnader har gjorts under åren, men i stort sett ser byggnaden likadan ut som den har gjort under 1500 år. En legend säger att de kejserliga portarna är tillverkade av trä från Noaks ark.
Under nästan 1000 år var katedralen centrum för det religiösa livet i det Bysantinska riket, och efter osmanernas intåg år 1453 omvandlades katedralen till att bli den främsta moskén i imperiet under namnet Aya Sofya Camii. Det var under denna tid de fyra minareterna tillkom. Efter republikens bildande 1923 omvandlades helgedomen slutligen till museum 1935, och i dag kan man därför se både kristna och muslimska symboler sida vid sida.
Graffiti är inte någon ny uppfinning, i Aya Sofya kan man än i dag se lämningarna efter uttråkade kyrkobesökare, och det kanske mest intressanta klottret för oss skandinaver är det som vikingen Halvdan karvade in i balustraden i ett av gallerierna. För att hitta Halvdans klotter gå till höger när du kommer upp till övre galleriet. Håll utkik efter en plexiglasplatta på ovansidan av balustraden, den sitter där för att skydda runskriften.

Blå moskén.

Blå moskén (Sultan Ahmet Camii)
Byggdes av sultan Ahmet I och stod klar 1616. Det sägs att sultan Ahmed var så ivrig inför moskébygget att han handgripligen hjälpte till själv för att skynda på det hela. Moskén har fått sitt smeknamn av det blåfärgade kakel från İznik som pryder väggarna på insidan. Sultan Ahmet ligger i dag begravd i sitt mausoleum i moskéns trädgård.
Turistingången ligger på baksidan. Turister får inte komma in under bönestunderna. Man måste ta av sig skorna när man går in här, så det kan vara bra att ha hela och rena strumpor på sig. Man får låna en kasse att bära skorna i. När man går ut hör det till god ton att donera en slant till moskén, det räcker med någon lira per person. Det sitter en farbror vid en liten disk alldeles utanför utgången som du ger pengarna till, och du får kvitto på donationen.

När du går från Blå moskén, gå inte rakt fram mot Aya Sofya, utan vik av till vänster. Du kommer då ut på

Hippodromen (At Meydanı)
Centrum i gamla Konstantinopel. Här hölls många slag med stridsvagn och häst, och här startade många uppror, det mest berömda är Nika-upproret år 532 när kejsar Justinianus general Belisarius fångade och slaktade 30.000 rebeller. Det sägs att rebellerna begravdes där de föll och att deras ben fortfarande ligger kvar under torget.
Hippodromen byggdes år 203 och kunde hysa upp till 100.000 sittande åskådare. Mittlinjen pryddes av obelisker och kolonner varav tre stycken står kvar än i dag: Den egyptiska obelisken från ca 1500 f.Kr. stod uppställd utanför Tebes och kom till Konstantinopel någon gång på 300-talet. Ormkolonnen med tre omslingrade ormar kommer från Apollos tempel i Delfi. Colossus, en stenpelare med osäkert ursprung som konstantinopelborna förr använde till att klättra i.

Souvenirshop
I muren mellan Blå moskén och Hippodromen finns en väldigt bra souvenirshop med fasta priser och bra priser (sist jag var där). Jag föredrar att handla där i stället för i Grand Bazaar där man måste pruta. Själv är jag väldigt förtjust i de turkiska kuddfodralen som finns i de flesta souveniraffärer. Bra också att stoppa i resväskan. Pashminasjalar är också ett bra köp, de är naturligtvis inte äkta, men det är bra priser och bra vardagskvalitet. Kul att ha många färger att variera med.

Yerebatan Sarayı

Yerebatan Sarayı – Det sjunkna palatset
Den vattencistern som under den bysantinska eran var känd som Basilikacisternen och som byggdes av kejsar Justinianus år 532. Cisternen användes för att lagra vatten till Stora Palatset och andra kejserliga byggnader. Efter turkarnas intåg glömdes cisternerna först bort, men upptäcktes igen 1545 när Petrus Gyllius märkte att folk fick vatten genom att sänka ner hinkar genom hål i sina källargolv, en del fångade till och med fisk på det sättet. Efter 1545 användes vattnet i cisternen till att bevattna Topkapıpalatsets trädgårdar. I dag är cisternen renoverad och öppen för allmänheten. Missa inte detta!

Nu är det dags för lite lunch och då passar det bra att äta på Pudding shop, som ligger på vägen till Grand Bazaar.

Pudding shop
Pudding shop på Divan Yolu Caddesi i Sultanahmet öppnade sina portar 1957 och blev snabbt en mötesplats för de få turister som fanns och för dem som var på väg längre österut, framför allt alla hippies på väg till Indien. Här kunde man hitta nya färdkamrater och få tips om det mesta. En anslagstavla fanns där man kunde lämna meddelanden och sätta upp annonser för att dela resekostnader och upplevelser.
Här serveras vällagad turkisk husmanskost till bra priser. Maten finns i en glasdisk, typ självservering, så det är bara att peka och beställa. Servitörerna hjälper gärna till och förklarar vad de olika rätterna innehåller.

Grand Bazaar

Grand Bazaar (Kapalı Çarşı) – den Täckta basaren
Byggdes av sultan Mehmet II ett par år efter erövringen av Konstantinopel (1455-1461) och är en av de mest fascinerande platserna i İstanbul. I centrum av den labyrintliknande byggnaden ligger den äldsta delen av basaren (old bedesten), och nu som då är det här de mest värdefulla varorna säljs. Affärer som säljer samma typ av varor är vanligtvis samlade i gator och kvarter som har fått sina namn efter det skrå som hade sin verksamhet på platsen, till exempel Guldgatan. I basaren finns inte bara affärer, här finns även hantverkstäder och en hel del restauranger och kaféer, moskéer och fontäner. Basaren är mycket större än man som turist vanligen ser, den är uppbyggd runt 60 gator och här finns cirka 5.000 affärer. Var beredd på att det är mycket folk och trångt, det kommer mellan 250.000 till 400.000 besökare varje dag. Öppet 09.00 – 19.00, stängt söndagar.

Var också beredd på att försäljarna gör allt för att få in dig i sin lilla butik, och sedan få dig att handla. ”Hello, welcome.” ”Are you American, Francais, Deutch …?” Det här är lite jobbigt när man inte är van, men försök att inte ta illa upp och bestäm själv när du vill och inte vill titta in i butiken. Det är ganska vanligt att man blir bjuden på te om man går in i butiken, ett bra knep för att behålla kunden och hinna visa fler varor, och det är riktigt skönt ibland att få sätta sig ner och låta sig bli förevisad det ena vackra föremålet efter det andra.

Efter Grand Bazaar orkar man nog inte mer den dagen.

DAG 2

Efter den fullspäckade första dagen kan det vara skönt att ta det lite lugnt med en båttur på Bosporen. Man kan åka en längre tur med båtar som utgår från kajen i Eminönü, men då hinner man ofta inte mer än så. Jag brukar rekommendera en tur på en timme med en båt som utgår från Ortaköy. Ta en taxi till Ortaköy Iskelesi, då blir ni avsläppta på gatan ovanför och går bara rakt ner till vattnet. Bilar får inte köra ända ner.

Ortaköy – Mellanbyn
Runt två små torg finns här i dag ett otal restauranger och kaféer, en populär mötesplats för dagens İstanbulbor. Små konstgallerier trängs på nedre botten av de gamla trähusen som kantar gatorna och vid vattnet står en vacker moské som byggdes 1854 av samma arkitekt som byggde Dolmabahçepalatset. På helgerna är det marknad här i Ortaköy.

Det finns två färjelägen i Ortaköy. Ska man ta den korta båtturen går man till det lilla torget som ligger till vänster om moskén. Färjeläget vid det lilla torget till höger om moskén är till för den vanliga färjan, men den går ganska sällan.

Efter båtturen kan det passa med lite lunch eller en fika. Här finns mycket att välja på. Om man vill ha lite mer internationell stämning och mat kan jag rekommendera Housekafe (om det finns kvar, hittar det inte på nätet). Om man känner för turkisk fiskrestaurang kan man med fördel gå till Çınaraltı, det är den restaurang vid torget till höger om moskén som har ett träd som sticker upp ur taket.

Ta sedan en taxi tillbaka till

Galatabron
Går över Gyllene Hornet och förbinder gamla Konstantinopel med det modernare Karaköy. Bron byggdes 1910, det är en klaffbro som öppnas varje morgon klockan 04.00 för att släppa igenom sjöfarten till och från de inre delarna av Gyllene Hornet. Tidigare fanns en vacker träbro som byggdes 1845 av Bezmialem Valide Sultan, mor till sultan Abdül Mecit (1839-1861).

Ta en promenad över bron, eller under den och ta en fika i någon av alla restauranger som ligger under bron. När ni sedan har kommit över och är tillbaka i Eminönü går ni och kikar i

Mısır Çarşı – den Egyptiska basaren
Även känd som Kryddbasaren, den näst största inomhusmarknaden i staden. Har fått sitt namn av att basaren tidigare erhöll skatter från Egypten. Färdigställdes 1660 och blev berömd för de orientaliska kryddor och medicinalörter som såldes här. Än i dag säljs kryddor och örter, men även andra varor finns till försäljning. Kryddor och örter är vanligtvis bra här, och man kan handla i lösvikt. Se upp med saffranet så att det är äkta saffran ni köper och inte det där som ser ut som saffran.

Ett alternativ till att åka till Ortaköy och ta en båttur är att åka över till den asiatiska delen av staden. Ta då en färja från

Eminönü till Kadıköy eller Üsküdar
Üsküdar känner jag inte till så väl, men det är egentligen bara att gå rakt upp från färjan och sedan ströva omkring och känna på folklivet. Kanske handla någonting i någon butik. I Kadıköy går man rakt upp på den stora gatan och sedan viker man in på någon av smågatorna till höger. Strosar runt, kikar i butikerna, njuter av att det är förhållandevis få turister. På en av sidogatorna finns mängder med fiskaffärer, jag älskar att promenera på den gatan och se på allt handlarna bjuder ut. Några kvarter in på den gatan finns en honungsaffär, där kan man köpa honung med vaxkakan kvar. Det finns olivaffärer och bagerier, kryddhandlare och grönsakshandlare …

Galatatornet

När du kommer tillbaka kanske det finns tid att gå upp i

Galatatornet
I Karaköy, gamla Galata, sticker ett gammalt torn upp över takåsarna. Tornet byggdes 1348 som en del i det försvarssystem som genuesarna byggde för att säkra sin koloni. Tornet hette på den tiden Kristustornet. I dag är tornet renoverat och högst upp finns ett kafé och en restaurang. Från tornet har man utsikt över hela staden. Jag har hört att restaurangen är en turistfälla och att det är bättre att äta någon annanstans.

Från Galatatornet kan man gå vidare upp till

İstiklal Caddesi – Självständighetens aveny
En gammal paradgata som leder från Taksim till Tünel, tidigare hette gatan Grand Rue de Pera. Längs gatan låg förr i tiden många utländska ambassader, nu omvandlade till konsulat eftersom ambassaderna har flyttat till Ankara. Sveriges Generalkonsulat finns i början av gatan nära Tünel, den bästa platsen under den osmanska tiden eftersom Sveriges ambassad låg förhållandevis nära sultanens palats. På İstiklal Caddesi finns mängder med affärer och kaféer. 

Marmarasjön och Prinsöarna.

Om man hellre vill komma bort från staden och åka dit Istanbulborna älskar att åka på helgerna kan man ta en färja från Eminönü till

Büyükada – Stora ön
Den största av Prinsöarna i Marmarasjön. Alla bilar utom strikt begränsad nyttotrafik är förbjuden, så besökare och invånare transporterar sig runt ön med hästdroska eller cykel. Sankt Görans kyrka och kloster från 500-talet ligger på öns högsta punkt. Dit kommer man med först hästdroska och sedan går man sista biten uppför en ganska brant backe. Be kusken vänta och köra er tillbaka. När Trotsky anklagades för antisovjetisk verksamhet och drevs ut ur Sovjet flydde han till Turkiet och bodde på Büyükada under fyra år.

DAG 3

Kanske dags att se något av alla de mäktiga palats som finns i Istanbul. Min favorit framför andra är Topkapı eftersom det är byggt i osmansk arkitektur. Trots alla turister brukar jag finna ett inre lugn när jag sitter i någon av trädgårdarna. Svårt att förklara, men jag älskar det palatset.

Topkapı
När sultan Mehmet Erövraren hade intagit Konstantinopel 1453 fann han att de gamla kejsarpalatsen var i stort sett obeboeliga, varför han byggde sig ett eget palats där Sulemaniyemoskén ligger i dag. Bara några år senare, 1459, bestämde han sig för att bygga ett nytt palats på udden där det gamla Bysans grundades, Seraljudden. Palatset som det ser ut i dag byggdes nästan helt av sultan Mehemt Erövraren mellan 1459 och 1465, haremet byggdes till senare av sultan Murat III mellan 1574-1595. Palatset var inte bara sultanens bostad, här fanns även den högsta exekutiva och juridiska makten i imperiet, tronen och riksrådet, och här fanns även Palatsskolan som utbildade byråkrater för statens behov.
För att se palatset som i dag är omvandlat till museum krävs många timmar, även för en snabb titt. Räkna med en heldag. Här finns magnifika samlingar av juveler, porslin, kalligrafi, vapen, kläder och tyger med mera som tillhörde sultanerna. Kolla vid entrén där man köper biljetter om det är där man köper biljetter även till Skattkammaren och Haremet, eller om man köper dem någon annanstans. Extra biljetter krävs nämligen för att se dem, och jag måste säga att man nog bör göra det.

Vill man se ett överdådigt palats i västerländsk stil rekommenderar jag

Dolmabahçe – den Fyllda trädgården
Det största av de gamla osmanska palatsen, ligger precis vid Bosporens strand. Parken grundades av sultan Ahmet I (1617-1618), med ett antal kiosker och paviljonger. Nuvarande palats stod färdigt 1854. Efter imperiets fall användes palatset som statsresidens och Atatürk bodde här när han besökte İstanbul, det var också här Atatürk dog den 10 november 1938. I dag har palatset gjorts om till museum.
Palatset sträcker sig 284 meter längs Bosporens strand och består totalt av 285 rum, 43 salonger, 6 balkonger och 6 hamam fördelat på 3 våningar.
Att notera är att här finns en tavla föreställande Stockholms slott, här finns 4.455 kvadratmeter handvävda mattor från Hereke, världens största kristallkrona hänger här, den väger 4,5 ton, och i sultanens hamam finns ett badkar av alabaster.

Har man lite tid över kan det vara roligt att kika in på tågstationen ovanför hamnen i Eminönü, Sirkeci station. Det var dit Orientexpressen anlände med sina förnäma passagerare. Och har man ännu mer tid kan det vara roligt att ta en fika på

Pera Palas hotell
Ett magnifikt gammalt hotell i Beyoğlu som byggdes 1876 för att ta emot resenärerna som kom med Orientexpressen. Här bodde många gamla storheter som Mata Hari, Hemingway och Agata Christie. Det sägs att Agata Christie skrev sin roman Mordet på Orientexpressen här på hotellet. Rum 101 är i dag museum, här bodde Atatürk när han vistades i İstanbul innan han flyttade till Dolmabahçepalatset. Vaktmästaren som visar en till Atatürks rum förväntar sig lite dricks. Maten är tyvärr rätt trist, så ät någon annanstans.

Restauranger
Ja det finns så många bra restauranger i Istanbul att jag inte vet var jag ska börja. Jag tror jag hoppar över det kapitlet och nämner endast till två speciella krogar, inte billiga men fantastiska båda två på sina egna sätt:

Feriye Lokantası
Här har man specialiserat sig på mat som den tillagades på sultanernas tid. Man kan sitta ute under sommaren och samtidigt njuta av utsikten över Bosporen. Fantastisk mat.

Mikla
Ägs av en svensk-finsk-turkisk kille, Mehmet Gürs, som är Istanbuls mesta kändiskock. Alltså ett väldigt populärt ställe och väldigt ”inne”, så boka gärna bord. Restaurangen ligger högst upp i Marmara Pera Hotel (granne med Hotell Pera Palas), och jag lovar, utsikten är helt fantastisk. Här ser man ut över hela Istanbul, så långt ögat når i alla fall. Och maten, ja maten är lika himmelsk den. Jag försöker komma på vad jag ska skriva om maten, men alla superlativer räcker inte riktigt. Jag får nöja mig med att säga att maten är GOD. Om man ska fira någonting speciellt så vet jag faktiskt inte något bättre ställe än Mikla eftersom alla sinnen får njuta här. Men smakar det så kostar det, det ska man vara beredd på.

Alla exakta adresser kan de hjälpa till med på hotellet.

Med reservation för att saker och ting har förändrats i Istanbul sedan jag flyttade hösten 2007.

48 kommentarer:

Jenny sa...

Vilken underbar turistambassadör du är för "din" stad! Jag har aldrig riktigt varit sugen på att resa till Istanbull (inte osugen heller, det har bara inte varit aktuellt.), men jag tror jag får ändra åsikt efter vad jag läst här :-)! Nångång, när barnen blir större, och vi semestrar i Europa igen... Stor kram!

Christel sa...

Vilket underbart inlägg! Det tar mig tillbaka till Turkiet 1989 där jag reste runt en månad med 5 kompisar, vi buss/tågluffade runt och besökte Istanbul två gånger, och trots att det var länge sedan kände jag igen några av dina tips. Vi var i Aya Sofia och Blå moskén, jag minns att vi hade klätt på oss ordentligt och täckt huvudena. Den stora täckta basaren minns jag också, fast inte om vi köpte något... jag minns att vi överallt blev bjudna på Elmachai (äpplete)och att det överallt erbjöds Lacostetröjor med "äkta" krokodil på bröstet, vi hade ett tiotal sådana med oss hem, alla blev "magtröjor" i första tvätten. När jag läser vidare i din guide minns jag Topkapi, jag vet att jag skrev dagbok på vår resa och klistrade in bilder och vykort, detta var ju 20 år före bloggarnas tid, men jag blir sugen på att läsa om resan, kanske plocka fram lite diabilder också, sådana finns också från resan. En av "kompisarna" från resan är nu min man, så jag minns det som en mycket romantisk resa också, trots att vi efter att ha ätit på lokala restauranger på landsbygden blev fruktansvärt magsjuka...Säkert har mycket förändrats i landet sedan jag var där, ditt inlägg fick mig att längta dit igen! Tack för resan, dessutom fick jag ju veta att det är du som översatt de underbara böckerna av Barbara Nadel, jag har bara läst den första, men ska definitivt fortsätta! Nice work!
Ha en härlig helg, kram!

Ann Ljungberg sa...

Jag längtar tilbaka!
Och hann inte ens se allt det du tar upp här under den dryga månad jag var där, så det måste ju bli minst ett besök till nån gång :-)

Kram /Ann (som just skickat du-vet-vad till tryckeriet!)

Anonym sa...

Hej!

Ohh! Jag är alldeles lyrisk över dessa fantastiska beskrivningar, ditt målande språk och bra tips! Jag ska se till att skriva ut din guide till vår resa och återkoppla sedan! Jag blir onekligen väldigt sugen på att åka och önskar redan nu att vi hade bokat in ett par dagar extra.

Återigen, tack för en fantastisk guide!

Pratar du förresten turkiska?

Kerstin sa...

Wow, du är verkligen duktig. Så målande du beskriver din stad. Det går inte att ta miste på att du gillar stan.
Tack för kommentaren hos mig. Ja, skor är ett ämne som ligger varmt om hjärtat på min yngsta dotter. Jag förstår dig, jag kan inte heller gå i såna där skor. Tårna har en tendens att smita ut. ;)
Jag har hört på nyheterna att det har varit ett bombdåd i Kairo idag. Minst en död och många skadade. Det är tydligen på ett ställe där det vistas många turister. Det är så tragiskt när sånt inträffar.
Ha en fin vecka.

Anonym sa...

Hurra! Skriv nu en likadan guide för Berlin också. Jag skall dit i april.

;-)

Anonym sa...

Jättefint skrivet Marianne, kort och koncist med all fakta man kan tänkas behöva för en weekend i Istanbul! :)

Jag är verkligen imponerad!!

Kram!

Emmama sa...

Fantastisk lasning Marianne, jag blir jattesugen pa en resa dit! Har inte varit narmre an till Marmaris som ju ar valdigt turistigt men jag tyckte MASSOR om det anda och skulle garna aka tillbaka till Turkiet vid tillfalle.

Belzazzars dotter har jag ju hemma men har inte last annu men nu blir jag jattesugen nar jag hor att du oversatt, vad kul!!

Hoppas du har en skon sondag!

KRAM!

Emmama sa...

Ah, ar det midnatt hos er nu? Har dalig koll pa tidsskillnaderna tror jag minsann.. :)

Mia sa...

Vilket underbart inlägg och oj vad sugen jag blev på att resa dit! Du beskriver allt så målande men ändå informativt. Allt verkar vara väldigt vackert, speciellt det sjunkna palatset. Ha en underbar vecka! Kram

Grekland nu sa...

Har genast sparat inlägget för en framtida resa till Istanbul - som ju bara MÅSTE bli av nån gång. Från mej här i norra Grekland är det ju inte alls långt dit, så det är väldigt dåligt att det inte blivit av att åka dit. Måste bli ändring på det!

Marianne sa...

Jenny: Så var det för mig också, när Klas kom hem och sa att han hade ett erbjudande från Istanbul höll jag på att skratta ihjäl mig för "där kan man ju inte bo, ju". Ack så fel jag hade. Det är en av världens absolut vackraste städer. Sätt absolut upp Istanbul på kartan över framtida semestrar. Alltför små barn kanske inte tycker det är så skoj eftersom det är en storstad.

Kram!

Christel: Tack! 1989, ja det har nog förändrats en hel del sedan dess. Så roligt att du och din man fann varandra på den resan! Själv tycker jag nog att Istanbul är en av de mest romantiska städerna i världen, Paris släng dig i väggen : )

Äppelte är gott, men jag känner inte en enda turk som brukar dricka det! Haha, ja de där marknadsfynden, en del av dem är inte så bra. Men jag har hittat riktigt bra grejor också för en spottstyver. De flesta grejor är bra. I dag finns ju alla stora shoppingcenter också, men jag tycker inte att de är någonting att se när man är där några dagar som turist. Vanliga grejor kan man ju köpa hemma också.

Jag har planer om att fira bröllopsdag i Istanbul, det kanske är en bra plan även för er?

KUL att du gillade Belsassars dotter! Jag ska snart sätta igång med den sjunde boken. Deadly Web på engelska.

Kram!

Ann: Du är ursäktad, du jobbade ju! Fast sedan var ni ju en vecka till efter det förstås ... Men Bosporen har du sett i alla fall, DET vet jag! Å vad den dagen var härlig.

Så du har skickat nu!!! DET ska jag fira med lite 11-kaffe! Jippiiiiii!

KRAMAR!

Marianne sa...

Lovisa: TACK! Vad roligt att du tycker om guiden! Hoppas nu att resan blir ännu bättre!!!

Jag kom på att jag glömde skriva att Istanbul är en blåsig stad, så det där med vindtät jacka är viktigt. Och sedan kom jag på att jag skulle ha skrivit om promenader längs Bosporen, ta en taxi till Arnavutköy och promenera norrut. Ta en taxi tillbaka när ni tröttnar. Mat och fika finns längs vägen. En annan vacker promenad är längs Gyllene hornets södra strand, men matställena är kanske inte riktigt lika lätta att hitta och är mycket enklare än man kanske känner sig bekväm med. Annars är det rent i köken, jag tror inte ni blir magsjuka var ni än äter.

Å, det finns ju hur mycket som helst ...

Jag pratar bara väldigt lite turkiska. Klarar av en lättare konversation, ingenting djupare. Men jag älskar språket och önskar att jag kunde mycket mer.

Kerstin: Tack! Ja, jag älskar Istanbul. Trist med bomben, läste att det var en fransyska som dödades. Det var i Kairos stora basar, fast den ligger utomhus till skillnad från den i Istanbul. Här heter den Khan El-Khalili och är ett virrvarr av gator och butiker. Jag föredrar kvarteren bakom turistkvarteren, där finns det fina hantverket. Bombsäkrare också. Men generellt är jag inte rädd för bomber. Det finns galningar i Stockholm och London också, om inte annat kan man få en blomkruka i skallen.

Bert: Hahaha, jag tror inte du skulle ha mycket nytta av min Berlin-guide, för jag har aldrig varit där. Men jag vet att de pratar tyska och betalar med Eurosar. Öl ska man visst dricka. Se där, lite tips kunde jag klämma ur mig : D

Nästa resa tycker jag du ska göra till Istanbul! Tror du skulle gilla maten på Mikla. Och Feriye. Överallt förresten.

Marianne sa...

Laura: Tack! Jag var lite nervös för vad du skulle tycka ... Vet du, min andra favoritkebab har helt försvunnit ur min skalle! Vad heter den som är lite kryddstark? Adana är väl utan kryddor och XXXX är med? Eller är jag alldeles virrig nu? Simit glömde jag skriva om, och pogaca, och ... dervisherna! Ja, ja, man hinner inte allt på tre dagar.

Kram!

Emma: Tack! Ja om du gillade Marmaris kommer du nog att älska Istanbul. Lika mycket turister i vissa områden och inga alls i andra. Och så kan man lättare söka upp restauranger som inte främst servar turister, så maten är godare. Men vänta tills Gustav är lite större, för det är inte så kul för små barn eftersom det är en brusande storstad. Eller lämna Gustav hos mormor och morfar och åk på en romantisk (bröllops)resa till Istanbul : )

Kul att du har Belsassars dotter! Böckerna är färgstarka!

Haha, jo jag får midnatt lite tidigare än du. Tror du är två timmar efter. För du är en timme efter Sverige och Sverige är en timme efter oss.

Kram!

Mia: Tack! Det är som sagt en av världens absolut vackraste städer. Med tre stora vatten (Marmarasjön, Bosporen och Gyllene hornet) mitt i stan och sedan Svarta havet bara någon mil norrut plus alla tinnar och torn och kullar kan det inte bli annat än vackert. Visserligen finns det många tråkiga byggnader, men de vackra är så vackra att man nästan dånar. Vänta tills barnen är lite större eller lämna dem i tryggt förvar och åk på en romantisk resa bara du och B.

Och lycka till andra veckan på nya jobbet!
Kram!

Ingabritt: Tyvärr är det väl så att det är ganska nära fågelvägen, men rätt långt med bil och krångligt med flyg. Vet att Klas brukade flyga via Aten för att ta sig till Thessaloniki, men det kanske berodde på att han skulle spara arbetsdagar. Och vägarna lär inte vara de bästa. Å andra sidan tror jag det är en väldigt vacker resa med bil genom Halkidiki och vidare genom Trakien. Tror sedan att det bara är småvägar från Alexandropolis (är det va?) till Istanbul. Men det är värt krånglet, jag lovar. Fast försök stanna en vecka, det finns så mycket att se!

Suzesan sa...

Vilken unik reseguide.WOW så spännande. Vilen härlig läsning. Låter facinerande. Måste spara det där. Jag kommer få panik annars om jag åker dit nån gång för jag kommer inte ihåg allt det dära:)

Åhh vad var det nu Marianne sa...hmm.

Turkiska är ett vackert språk
Ha en bra dag
Kram
Susanne

Marianne sa...

Suzesan: Tack! Ja visst måste du spara för det är inte OM du åker dit utan NÄR du åker dit : )

Hihi, jag vet inte om jag tycker att turkiska är så vackert, men det är roligt och man kan rimma och så. Ibland låter det lite som svenska kocken i mupparna : D

Kram!

Anonym sa...

Precis innan jag vaknade i morse drömde jag att jag var i något muslimskt land (eller grekiskt) och var tvungen att täcka huvudet med en sjalett (!) innan jag gick in i någon helgedom. Sjaletten var för liten och gick inte att knyta under hakan... sedan vaknade jag.
Detta kanske var ett tecken?!

Nu ska jag skriva ut och sätta mig och läsa (tycker det är bättre att läsa större stycken i pappersform)..
I höstas hade vi faktisk lite planer på en sväng till Istanbul men så krånlgade det till sig med jobb och sån´t.

Men Istanbul ligger högt på "att-vilja-besöka" listan.

Kram!

Anna, Fair and True sa...

Oj, vilken reseguide! Den ska jag skriva ut och spara tills det blir en Istanbulresa någon gång! Imponerad!

Musikanta sa...

Jag ska göra som några av de andra. Spara och ha till hands om det blir någon Istanbulresa någon gång. Ditt reportage har gjort att man blivit intresserad av att besöka denna mytomspunna stad...

Har läst din kommentar till Kerstin eftersom jag också undrade hur det var med er. Tråkigt när sådant händer, det drabbar ju turistnäringen i första hand.
Kram/M

Annika sa...

Härlig reseguide, marianne!!! Om jag ngnsin kommer till Istanbul ska denna reseguides printas ut och tas med!!
Jättebra!!!
kram!!

Marianne sa...

Kaptenen: Vilket sammanträffande! Jag drömde att det var 66 kommentarer på det här inlägget och att det tog hela dagen att svara på dem : D

Ja ni åkte ju till Prag i stället om jag minns rätt. Men försök komma till Istanbul i år, det är så fint där!

Du skrev väl bara ut det markerade avsnittet den här gången hoppas jag, för annars får du dubbelt av rätt mycket : )

Kram!

Anna: Vill man ha kultur och nöje och god mat finns inget bättre ställe att åka till. Det finns till och med badstränder i stan, fast vattnet i Marmarasjön är väl inte helt rent än. Det blir bättre och bättre i alla fall.

Kram!

Ingrid: Planera in en semester till Istanbul, det får inte missas! Jag är säker på att ni kommer att tycka om staden, och att vara vegetarian där är inga problem. De flesta meze är helt gjorda på grönsaker och det finns fantastiska linssoppor och ...

Kram!

Annika: Svårt att hinna med rundresor när man är på semester i Europa, men jag tror inte ni skulle bli besvikna. I och för sig kan man ju ta Istanbul som en långhelg och sedan åka direkt till Washington. Hoppas det blir av för staden är så vacker!

KRAM!

Susanna sa...

Wow, vilken spännande, intressant och matig guide! Har alltid tyckt Istanbul verkat spännande, men aldrig varit där - efter att ha läst dina lockande ord vill jag åka dit pronto! Kram

Marianne sa...

Susanna: Tack! Ja, jag tycker att du ska åka dit, tror du kommer att stormtrivas.

Kram!

Anonym sa...

Neeej... Nervös för vad jag skulle tycka?? Haha, tillåt mig skratta! :) Jag är verkligen imponerad av det här inlägget, om du skulle skriva om ALLT som är Istanbul så skulle det ju bli en tjock bok! Jag tycker du fick med det allra viktigaste och mer än det! Ger 100 poäng av 100 möjliga! ;)

Hmm, du menar nog Urfa kebab? Det är dock tvärtom, Adana är den mer kryddstarka och Urfa är lite mildare. Förut brukade jag alltid äta Urfa, men numera tycker jag den är lite för mild. :)

Hoppas ni klarar er ur sandstormen utan för mycket sand inne i huset!

Kram!

Anonym sa...

Tack för den underbara reseguiden. Jag har inte planerat att åka till Istanbul just nu, men det blir säkert av någon gång. Har bara varit i Side på turkiska sydkusten en gång.

Marianne sa...

Laura: Jo, men du bor ju där nu och kan en massa. Hehe, nej en hel guidebok mäktar jag inte riktigt med just nu. Någon gång i framtiden kanske. För det är sant som du säger, ska man skriva om ALLT i Istanbul, då blir det en riktigt tjock bok.

Just det! Så är det! Urfa är den svaga och Adana den starka! Det är Adana som jag gillar. Och Beyti. Och ...

Sandstormen över för den här gången, men vi är inne i Khamseen nu, Femtio dagar, sandstormsperioden. Så mer sand lär det bli.

Kram!

Molly: Tack! Och välkommen hit - jag trooor inte jag har sett dig tidigare, men jag kan mycket väl virra ihop det. Nå ett välkommen för mycket är bättre än ett för litet. Vet du, jag har aldrig varit på sydkusten ... Inte klokt egentligen. Får väl åtgärda det en vacker dag.

Anonym sa...

Vilken underbar guide! Vilken period tycker du är den bästa att besöka Istanbul? Hur är vädret i oktober? Ska man undvika ramadan eller?

Marianne sa...

Anonym: FÖRLÅT att jag inte har svarat förrän nu! Jag förlorade min lilla älsklingskatt för några veckor sedan, och sedan dess har jag inte funkat riktigt som jag ska.

TACK snälla du för dina fina ord! Jag tycker att vår (april-juni) och höst (september-oktober) är allra bäst i Istanbul. Lite beroende på hur man trivs med värmen. I juni och september är alla sommarställen öppna, takrestauranger osv, så om man inte tycker att det är för varmt är det allra bäst. Sämst är december-mars för då är det vinter även där, det brukar snöa minst en fem gånger per säsong, och det är knappast det man längtar efter när man åker till Turkiet.

Det är alltid bra att undvika Ramadan, men i Istanbul är det inte så "farligt" eftersom väldigt, väldigt många bara fastar lite symboliskt under några dagar. Kaféer och restauranger är i stort sett öppna och ingen fryner på näsan för att man äter och dricker. Undantag några religiösa kvarter, men dit brukar man inte direkt ta sig som turist. Det är bra och artigt att vara lite uppmärksam, dock, och "känna av" om det är lämpligt att äta och dricka eller ej. Trafiken kan bli lite extra jobbig under Ramadan, hungriga och röksugna chaufförer är inte att leka med ...

Hör gärna av dig om du har fler frågor!

Dubbelörn sa...

Fastnar i din underbara beskrivning av mitt älskade Istanbul!! Du skriver helt fantastiskt, får gåshud när jag läser :).

Min man är fr Istanbul och vi har i omgångar tillbringat mycket tid där. Min man är bosatt här i Sverige sedan 20 år tillbaka men hans bror bor kvar i Istanbul. Brodern älskar historia o är även amatörarkeolog så av honom har jag fått lära mig massor.

Blir även positivt överraskad av att det är du som översatt Nadels böcker *skrattar*. Vilket sammanträffande! Köpte några ljudböcker till min kära man som gillade dem mycket. Och så är det du som har översatt dem?! :).

Återkommer gärna till din blogg!

Marianne sa...

Dubbelörn: Hej! Och välkommen hit! TACK vad du är gullig! Och vad roligt att du också älskar Istanbul!

Vilken spännande familj du har, jag älskar Turkiets historia och kan läsa hur mycket som helst om gamla sultaner och allt vad det är. Man tycker att jag borde vara lika intresserad av gamla faraoner nu när jag bor här i Egypten, men av någon anledning kittlar de inte min fantasi på samma sätt som de gamla osmanerna.

Försökte åter igen övertala min man att vi skulle köpa en lägenhet i Istanbul, men jag har inte lyckats än.

Jo, det är jag som har översatt Nadels böcker! Det började med att jag läste dem och tyckte om dem, sedan en vacker dag kom jag på att jag borde översätta dem. "Ingen annan" kan ju klara det : D Vad roligt att din man gillar dem! Har du lyssnat på dem?

Du är alltid välkommen hit till min blogg! Jag ska kika in hos dig också!

Stefan & Frida sa...

Det här var precis vad vi behövde!
Var resesugna så bokade en 3-dagars till Istanbul nästa vecka utan att ha en aning vad vi hade att förvänta oss....
TACK för den här, nu nhar vi ju en aning om vad vi bör se och göra så vi inte famlar helt i blindo! :)

Marianne sa...

Stefan och Frida: Vad ROLIGT! HOPPAS nu att ni får en riktigt härlig resa, och jätteroligt att jag kunde hjälpa till.

Hälsa Istanbul från mig!

Liza sa...

Hej!
Vad härligt att läsa om Istanbul av någon som verkar vara lika såld på staden som jag själv är. Jag var i Staden för ett år sedan och var där i en vecka. Jag tackar mina skor för att jag kunde gå backe upp och ner för att uppleva denna stad. På en vecka får man små smulor av denna stad och du vill bara ha mer! Jag hoppas att jag snart är tillbaka och får vandra dess gator igen. Kul att läsa alla inlägg - vill ni ha fler bilder från Istanbul och andra delar av Turkiet, kan ni gå in på min fb sida :)

Soliga hälsningar
Liza Härbre

ps på min andra resa (som vuxen) till Turkiet hade jag som reselektyr Barbara Nadel :D ds

Marianne sa...

Liza: Hej och välkommen hit! Jag älskar Istanbul, det känns som min andra hemstad efter att ha bott där i drygt sex år. Hoppas att du får åka dit många gånger.

Hihi, ja det är rätt strategi att ha bekväma skor i den stan, för man går verkligen mycket, och skavsår är inte roligt i det läget.

KUL att du läste Barbara Nadel! Snart kommer Dödlig illusion som vi håller på att slutföra.

Kan man gå in på FB utan att ha eget konto?

Du måste förresten se Kairo också. Här finns mycket intressant, men man ska inte jämföra med Istanbul.

Svettiga hälsningar!

Liza sa...

Hej!

ser fram mot den nya boken! Har just läst en bok av Tobias Hill - "kärleken till stenar" - som i stora delar utspelar sig i Istanbul i Diayrbakir (osäker om stavningen blev rätt där...)Alltid roligt att läsa om miljöer man själv har vandrat i! Egypten ligger på min topplista, dessutom har jag en dotter som just nu är mycket intresserad av faraoer och pyramider, så vem vet :)

Fortsätt att njut av värmen - vi har plockat fram de varma kläderna, lite kyligare fast klar hög luft och härligt solsken!

/Liza

Liza sa...

Glömde ju säga att man måste ha konto på facebook för att kunna surfa runt och kolla in hos vänner och bekanta - vi kanske ses där!?

Marianne sa...

Liza: Den nya boken skulle egentligen ha varit ute nu, men förläggaren har lite för mycket att göra, så den är försenad. Den är på gång i alla fall och senaste till jul bör den finnas i handeln.

Den där boken av Tobias Hill ska jag absolut spana efter! Tack för tipset!

Vet du, jag är just nu lite lätt trött på värmen. Skulle så gärna vilja sätta på mig min fina nya kofta som jag har köpt, men den lär få hänga i garderoben minst en månad till. Så jag är lite avis på er som får friska vindar och hög luft!

Jag har gått ur Facebook! Jag blev så trött på att bli pokad och en massa dåliga filmer som folk skickade och allt vad det var. Så jag håller mig till bloggarna nu. Det är visst annorlunda på Facebook nu har jag hört, men jag är inte sugen. Inte än i alla fall : )

Marianne sa...

Disa: Hej Disa! Du är hjärtligt välkommen hit, men tyvärr kan jag inte läsa kinesiska tecken, inte ens om de är translittererade. Så jag kan inte svara. Skriv gärna om på svenska eller engelska!

Siolia sa...

Vad roligt att jag hittade detta inlägg :D Jag åker till Istanbul om en vecka, och har googlat runt efter guider och tips. Har mycket glädje av denna :)

Marianne sa...

Siolia: Hej och välkommen hit! Toppen att jag kunde hjälpa dig lite med din resa till Istanbul! Åh, jag är faktiskt lite avis, jag önskar att jag kunde åka en sväng jag också. Men, men, det får anstå till våren.

Ha det nu jättebra i Istanbul!

pura locura sa...

Vad kul! Ska lusläsa inlägget sedan, har en så länge bara skummat, men verkligen gillat de rader där blicken fått landa. När barnen sedan sover så... Googlade Istanbul för att hitta tips. Försöketr övertala bästa väninnan att det är dit vi ska bege oss på vår njutarhelg i januari. Så kul att öppna upp din blogg eftersom jag också hamnade i just Älmhult för snart tre år sedan efter diverse städer runt om i Sverige och Europa. Tack för tipsen och njuta av den vackra hösten =)

Marianne sa...

Pura Locura: Hej och välkommen hit! Jag tycker absolut att du ska ta med väninnan till Istanbul! Januari är kanske inte världens bästa månad där heller, kallt och blåsigt och snöblandat regn. Men det kan lika gärna bli vackert och soligt så att man kan sitta ute och fika. Ta med varma och vindtäta kläder bara så klarar ni er!

Tänk också på att den här guiden är några år gammal vid det här laget, så det jag har skrivit om pengarna stämmer inte längre, t.ex. Tror att pengarna nu bara heter Lira.

Vad roligt, bor du också här i Älmhult nu? Då kanske vi stöter på varandra. Jag ska försöka återuppta skrivandet här på bloggen, alternativt starta en ny. I så fall skriver jag den nya adressen som ett inlägg här. Tills dess finns jag på FB.

Ha en riktigt skön resa om ni åker!

MissStorm sa...

Tack för en bra guide som vi hade stor glädje av under vårt besök i Istanbul nu i höst!

Marianne sa...

Miss Storm: TACK, vad glad jag blir för att ni har haft glädje av den!

Natalie sa...

Hej! Det här var ett riktigt intressant inlägg om Istanbul. Jag åker dit om en vecka för att skriva ett resereportage (pluggar journalistik), och tänkte fokusera på Hagia Sophia och Det sjunka palatset. Önskar jag hade fler dagar där när jag läser om staden, den verkar helt magisk.

Marianne sa...

Hej Natalie! Vad bra att jag kunde vara till hjälp. Jag hoppas att du fick en fin tid i Istanbul, och om du förälskade dig i stan kan du ju alltid åka tillbaka!

Marina sa...

Underbar guide Marianne! Den här skriver jag ut och tar med mig när jag åker på torsdag!

Marianne sa...

Marina: Tack! Men tänk på att den har några år på nacken, så allt kanske inte stämmer helt längre.

Ha en skön resa!