söndag 3 januari 2010

Åter till vardagen

Jaha, då så, då var helgerna slut för den här gången. Nästan i alla fall, för på torsdag 7 januari är det julafton igen här i Egypten. De ortodoxa i den här delen av världen firar inte förrän då eftersom de fortfarande följer den julianska kalendern i sitt kyrkoår.

Så julpyntet (det lilla vi tog fram) får väl stå tills julen är över ordentligt, även om jag just nu känner för att rensa bort det så att det blir som det ska här. För det är vad vi har pysslat mest med under nyårshelgen, att fixa och greja för att få klart med tavlor och annat. Men jag blev störtförbannad när vi packade upp tavlorna, för flyttfirman visste verkligen inte vad de höll på med när de packade just tavlorna. Inte för att vi har några dyra Picasson eller liknande, vi har inte ens minsta Zorn eller Rembrandt, men några av tavlorna är ändå väldigt värdefulla för mig och det gäller framför allt tavlan med brevet från min farfar som han skickade när jag var ett år gammal. Och gissa vilken tavla som hade krossat glas! Som tur var hade inte själva brevet skadats, men det var bara rena turen och inte ett dugg skicklig packningskonst. Ytterligare en annan tavla hade krossat glas och en stor tavla med sjökort över Bosporen hade fått nötskador på ramen eftersom de hade lagt en annan tavlas baksida mot Bosporens framsida utan att lägga någonting emellan. Hur jävla klantig får man vara???

Nå, så en tur till ramaffären blev det också, och de satte genast nytt glas på mina tavlor. Den stora får vi åka in med senare.

Ramaffären i Zamalek, de är riktigt duktiga.

Två tavlor som väntar på nytt glas. Det trasiga ligger i bakgrunden.

Skulle göra en grönsallad till lammkotletterna i går kväll, men av den blev det inte mycket. Den var hur fin som helst på utsidan, men när jag skar i den ramlade det ut fullt av feta maskar! Och jag överdriver inte, det bara kryllade av feta maskar i den. Hu vad äckligt det var, fick skura köksbänken och köksgolvet och springa ut med soporna direkt. Det var förklaringen till att salladen var så himla billig, tydligen. Vi ska aldrig mer köpa sallad till extrapris!

Jag kanske ska berätta lite om nyårsafton också. Jag hade spytråkigt. Vi tog med makens nya kollega så att han skulle slippa sitta ensam, hans familj har inte kommit hit till landet än. Och han är hur trevlig som helst, men jag har svårt att höra vad han säger eftersom han pratar engelska med indisk brytning. Då hjälper det inte att det står en blonderad karl två meter från örat och sjunger Sinatra, kan man lugnt påstå. Dessutom är vi ju i Egypten där kalasen inte börjar förrän framåt natten, vilket innebär att maten började serveras först vid elvatiden på kvällen. Då är jag för trött för att äta. Huvudrätten kom in två minuter i tolv. Maten var hemskt god, men jag kan inte äta vid den tiden på natten, har aldrig kunnat. Så kvart i ett ursäktade jag mig och skyllde på huvudvärk, traskade hem och satte på tv:n för att se Janne Malmsjö ringa in nyåret. DÅ först kändes det som nyårsafton. Maken kom hem inte långt därefter och berättade att det roligaste som hände efter att jag hade gått var att en äldre herre roade sig kungligt med en yngre blonderad dam från de forna sovjetstaterna. Om nu det är särskilt kul ...

Nehej, vardag var det, och det innebär att jag måste ta några varv med dammtrasan i skafferiet.

17 kommentarer:

Carina sa...

Long live vardag Marianne!
Jag hade glädjen att höra musik från ungefär 7 olika radiostationer på 7 olika radioapparater, OCH alla bilar som bara parkerar vid strandpromenaden, tar fram sina jättehögtalare och spelar - alla olika musik - med sisådär 2 meter mellan bilarna, sitter på sina jävla plaststolar, skrålar och dricker.
JAG HATAR NYÅR I KARIBIEN.

Suzesan sa...

Meeen gulle dig. Nu är det nytt år och 2010. Upp med nosen:)

Nyår är ibland överreklamerat. Får man se Malmsjös tal så dååååär det nytt år.

Dumt av flyttfirman jag hade KLAGAT. Krossat glas betyder enligt gammalt skrock lycka.

Önskar dig en bra söndag här är julen borta i mitt hem finns inte ett SPÅR.

Kram
/Susanne

Marianne sa...

Carina: Hahaha, ja då hade jag det nog bättre, jag fick bara en låt i taget : ) Här i landet är fyllan i alla fall inte särskilt utbredd, om man säger så. Fast där vi var ingick en flaska vin per två personer!

Suzesan: Nyår är verkligen överreklamerat, nästa år vill jag sitta i pyjamas i soffan och se Malmsjö och fyrverkerierna vid Slussen, de var ju jättefina.

Det låter ju bra att det betyder lycka med krossat glas. Och hade det varit någon krossad spegel hade den olyckan inte hört till mig : )

Kramar!

Desiree sa...

Usch så trist med tavlan. Vilken tur att ingen skada skett på själva brevet. Jag antar att det bästa till nästa gång blir att packa sådant som man är extra rädd om själv för att vara helt på den säkra sidan. Ish det där med salladen var ju äckligt! Det gäller att skölja sallad noga då man varit med om något sådant. Bläää. Synd att nyårfirandet inte blev på topp. Jag skulle inte heller kunna äta så sent på kvällen, som du säger är man ju mest trött då och vill helst gå och lägga sig. Min bror bor i Moskva så de följer också den Juianska kalendern så det blir firandet som börjar för hans del nu när vårat firande slutat här. Ha det bra.

Annika sa...

HEJ Marianne!! Kollar in mina favvisbloggar efter ett uppehåll på femton dagar så jag var hemma i julkortssverige o njöt!

Vardag är det för mig NU. Rätt skönt faktiskt.
Imorrn plockar jag ner de julprydnader jag har. Bort, väck...

Din nyårsafton låter inte som den bästa och jag förstår om du bara ville gå och SOOOVA!!!

God fortsättning, marianne!!!!
Massor med kramar från mig!!!

Marianne sa...

Desirée: Ja, det blir nog bäst att packa den tavlan och en del annat själv nästa gång, eller i alla fall övervaka det hela. Men då blir det en proffsfirma, för då blir det till ett annat land.

Sitta och småäta kan man ju göra vid den tiden, men just att äta huvudrätt blir bara för mycket.

Så de ryskortodoxa firar också enligt den kalendern, då är det kanske bara grekortodoxa som firar som vi. För Ingabritt brukar berättar om julfirandet samtidigt med vår jul. De har dock påsken lite annorlunda. Hm, jag får nog fråga henne om det.

Kram!

Annika: HEEEJ Annika! Är du tillbaka nu?!! Jag har inte heller hunnit läsa bloggar den här sista veckan, begriper inte vart tiden tar vägen. I morgon ska jag ut på stan, men sen ska jag sätta mig och läsa ikapp jag också.

Skönt att du är hemma ordentligt igen, det har ju hänt en del i luften och på flygplatserna, så jag kan tänka mig att det inte var någon direkt rolig flygning. SKÖNT som sagt att det gick bra!

STORA KRAMAR!!!

Marianne sa...

Men fy ! Trasiga tavlor, maskar i salladen och mat mitt i natten. Det låter som den värsta rysare. Hoppas allt återgår till normal vardag igen. Själv har jag också ohyra här. Dammråttor ! Men de får vara ett par dagar till efter att våra barnbarn åkt hem, he,he.
Kram

Bert sa...

Vardag är inte så dumt. När man är ledig. ;-)

Katarina sa...

Hej Marianne..

Nu har jag skuggäst din blogg ett tag. Jag gillar din blogg och kommer att återkomma!

Kul att följa ditt vardagsliv..

Hälsningar från Cebu, Filippinerna.

Mia sa...

Vilken tur att brevet inte blivit skadat och fy skäms på flyttfirman! Usch och fy för maskari salladen!

Taina sa...

God fortsättning på dig!

Yäk, yäk säger jag bara om de där maskarna! Jag HATAR maskar och larver!!!!!!

Men hur klantig får man vara då? Gud så förbannad jag skulle ha varit om jag hade upptäckt något liknande med mina saker som jag lämnar över till någon annan att packa. Nej fy fan, säger jag bara!

Kramar

Marianne sa...

Marianne: Nej det där var inga direkta höjdare. Då föredrar jag dammråttorna som lever och frodas även här : ) Kul att ni har barnbarnen hos er! Då blir det mycket pulkaåkning och annat kan jag tänka mig!

Kramar!

Bert: Eller hur! Ja nu är ju du också ledig för en gångs skull!

Katarina: Hej Katarina! Och välkommen hit! Vad roligt, du bor alltså i Filippinerna? Jag kommer och kikar in på din blogg också! Du är alltid välkommen hit, och tack för dina fina ord! Vi ses!

Marianne sa...

Mia: Ja det var en himla tur att brevet var okej. Det är ju inte bara en minnesgrej, det är dessutom tillräckligt vackert för att ha på hedersplats i vardagsrummet. Så det är jag enormt rädd om.

Kram!

Taina: Maskar och larver hör till utomhusdjuren, definitivt inte inomhusditona! Jag fick skura så att inga yngel (eller vad de har) skulle föröka sig!

Och flyttfirman ska vi inte tala om. Böckerna var bara nerkastade i kartonger och sedan tavlorna. Men vi behöver ju aldrig mer anlita just dem, som tur är.

Kramar och God fortsättning till dig också!

isflaket sa...

Låter inte som ett lyckat nyårsfirande må jag säga. Och nej, vad äckligt med salladen och dumma, dumma flyttfirma...!! Vilken tur att inte ramarnas innehåll gick sönder!!

Marianne sa...

Isflaket: Nej det var ett synnerligen trist nyårsfirande. Nästa år får det bli tv-hörnan och lite god hemlagad mat!

Skönt att veta att jag inte behöver anlita den där flyttfirman igen!

Kramar!

Melting Pot sa...

Så synd med det misslyckade nyårsfirandet. Jag vet precis vad du menar med svårigheten att förstå engelska med indisk brytning samtidigt som någon musik gapar en i örat. Vi hade ett jättetrevligt nyårsfirande hos våra vänner, men jag var tyvärr helt utmattad så det blev hemgång lite efter 12 slaget även för min del. Nora sjön singstar till 06 på morgonen.
Kram!

Marianne sa...

Lena: Ja jag tänkte på dig när jag skrev det, men du kommer nog att vänja dig vid dialekten i alla fall. Hoppas att jag också gör det ...

Tur att du (och jag) kunde gå hem och lägga dig men ändå låta Nora vara kvar. Det blir besvärligare när någon vill stanna och någon vill hem men man måste gå samtidigt. Vi har ju bara tre minuters promenad till klubben, så det var inga problem.

Kram!