Första dagen i nya hemmet

I Älmhult råkar man inte ut för att det plötsligt svänger ut en hästdragen kärra framför bilen. Det kan däremot mycket väl hända i Kairo.

Vad är det första som händer här på morgonen i Älmhult? Jag står på balkongen och spanar i gryningen (väldigt dimmigt och blött) och vad kommer gående? Just det, två katter. Vad händer? Rätt igen, den ena katten går rakt fram till balkongen, sätter sig, tittar vädjande på mig och jamar sött. Men nej, den fick inte komma in och den fick ingen mat, den såg faktiskt ganska välnärd ut och jag är övertygad om att den har en husse och matte som älskar den.

Dagen har ägnats åt att skura köksskåp och badrum, men jag tänker inte skura alla skåp i köket, utan vi använder bara några stycken. Nu är det i alla fall så att man kan laga mat och fixa. Har diskat igenom allt porslin och annat också, och en hel del har jag bara lagt in i ett skåp och där kommer det att få ligga kvar. Vi har ju promenadavstånd till det Stora Varuhuset, så vi gick dit och köpte oss lite nytt i stället, det känns bra mycket fräschare.

Efter mycket om och men lyckades vi lokalisera soptunnorna här i huset, eller utanför, rättare sagt. Det heter tydligen inte soprum längre, det heter Miljöhus. Och där inne ska man alltså sortera i hundra olika byttor. Jag måste ta med papper och penna och skriva upp allt, för det verkar vara en hel vetenskap. Tidningar, färgat och ofärgat glas, hushållsavfall och organiskt avfall, så långt hänger jag med. Men sedan är det olika sorters plast, olika sorters papper, olika sorters jag vet inte allt vad. De har i alla fall gjort små collage och hängt upp ovanför tunnorna, så jag får väl ta med kameran också så att jag har lite ledtrådar.