Sjön Möckeln i vinterskrud.
En vacker vinterlördag som den här måste man ju passa på att vara ute. Så vi tog oss till sjön Möckeln och gick en sväng på promenadstigarna. Tyvärr hade jag inget laddat batteri i kameran, så det får duga med en bild från förrförra helgen. Det var härligt, och det nöp lite i kinderna nu när det har blivit minusgrader igen. Men några mängder med snö har vi inte fått. Bara ett tunt lager som har lagt sig över allt det gråsvarta - bättre lite än inget. Känns dock lite märkligt att de på nyheterna talar om snökaoset i hela Sverige, när det knappt har kommit någonting här.
Vi hittade en jättefin liten badplats, men det var ingen som badade där just i dag. Och vi passade inte heller på, vi hade ju inga baddräkter med oss. Eh ... nej, även om vi hade haft det hade vi inte badat, vi är INTE vinterbadare.
Det är en sak som är ganska lustig här i Sverige. Om man kommer gående på en gata i stan (Älmhult talar jag om nu) och möter en enda människa och ingen annan finns i sikte, så hälsar man inte på något sätt. Men om man möter en massa andra promenerande människor ute i skogen en lördag, då hälsar man glatt på varenda en! Vad är skillnaden, egentligen? I Egypten mötte man den andres blick och smålog lite, eller nickade eller så. Man SÅG varandra.
Tjorvan har lyckats dressera mig totalt. Hon har tagit över Skrållans vana att hämta mig för att jag skulle följa med när hon åt torrfoder. Det kunde ske 10-15-20 gånger om dagen. Nu har Tjorvan som sagt tagit över. Men hon har tagit det hela till nya höjder - jag ska mata henne med en torrfoderbit i taget! Och jag gör precis som hon vill ...
Stina har fått en stol med en filt som står bredvid min skrivbordsstol. Där ligger hon mest hela tiden nu så att jag kan klappa henne så fort jag inte har båda händerna upptagna av tangentbordet. Det är alltså mest poppis när jag surfar, och minst poppis när jag jobbar!
16 kommentarer:
Det där med att hälsa eller inte är lustigt. Det tog lång tid före jag förstod hur det fungerar där jag bor: Turister, sommargäster och annat löst hälsar man inte på, fastboende hejar man alltid på oavsett om man känner de eller inte. Kruxet är förstås att lista ut om den man möter är en sommargäst eller en fastboende ;-)
Hej farmor<33 Fin blogg kolla lite på min. Hoppas vi ses snart. Längtar efter dig. //Tildus
Hälsar gör man alltid på en vandringsled i fjällen. Men aldrig på en promenadstig i stan. Jo, det är märkligt.
Jag tycker också att det är konstigt att man inte möter varandras blickar när man möts. Fascineras över att det finns människor som kan låta bli. Är de rädda för något, kanske?
HAhaha Jag skrattar åt dina mysiga katter! Vilka gosekissar de är!
:-)
Det var jättefint väder här också igår. Ha ha så du är alltså INTE vinterbadare ;-)
Inte jag heller som sagt men jag tror den här badplatsen blir fin till sommaren. Vi tog också en fin promenad igår. När det är sol och helg så får man inte hoppa över en chans till att komma ut och njuta av just solen. Jag önskar att vi hade fått ett tunt lager med snö men här har det ju kommit såååå mycket. Lätt 30-40 cm. Låter som om de har dig lindade kring sina tassar, Stina och Tjorvan :-)
Kram!
Vad skulle man med husdjur till om man inte fick skämma bort dem lite?? Och om kissekatt och matte mår bra och trivs med arrangemanget, varför ändra på sina nya och gamla (o)vanor?
Här matas det också med torrfoder, en och en i taget. Fast våra ska kastas så Moira kan jaga dem lite :-) Heeeelt naturligt, eller hur?
Och en vinterpromenad i solskenet är underbart. Tänk så mycket trevligare världen blir så fort solen tittar fram :-)
Kramar!
Uora: Hahaha, ja det där verkar besvärligt! Ni fastboende får börja med något hemligt tecken, som bara ni förstår : D
Vilda Tilda: HEEEJ min sötnos! Jag kollar ofta på din blogg! Jag längtar också efter dig och Daniel, det gör jag hela tiden. Men snart hoppas jag att vi har ett hus så att ni kan komma hit och hälsa på!
PUSS och KRAAAM från Farmor!
Bert: Jag håller på att lära mig att inte möta andras blickar, för det ska man ju inte här. Fast jag kanske ska låta bli med det och antingen grunda nya vanor eller bli tokstollan i byn?
Saltis: Haha, ja och de vet vad de vill och vilka det är som bestämmer : D
KRAM!
Desirée: Ja i sommar kommer den där badplatsen förmodligen att bli välbesökt, om bara vädret tillåter.
Jag önskar att vi hade 30-40 cm snö, det är mycket lättare att vara ute och promenera då, för när det är så här tunt halkar man bara runt på all is som är under snön.
Härligt att ni också har fint väder nu, det hjälper med sol!
KRAMAR!
Lotta: Haha, ja det finns olika sätt att äta torrfoder : D Tjorvan tycker att det är så mysigt så hon både kurrar högt och dreglar så jag blir alldeles blöt i handen.
Världen blir helt annorlunda och mycket bättre när det är sol! Förstår inte att jag klagade på solen i Egypten ...
Kramar!
Ajaj, där blev jag lätt nostalgisk. Minne en ljuvlig sommareftermiddag vid Möckeln för måååånga år sen... suck.
Vilken fin vinterdag, härligt att ni fick lite, lite ny snö iaf.
Här i US tror jag nog att de allra flesta hälsar på varandra då man möts på prommisvägarna. Jag gillar det.
Vet att det INTE är så hemma.
Kram!
Dom jag träffar på min runda runt sjön består av tre varianter:
De som inte ser eller hör.(Nej,dom är inte dövstumma eller blinda).
De som ser och nickar. (Ofta folk man mött förut).
De som stannar och säger några ord. (Kan vara helt nya eller gamla bekanta).
Den sista kategorin är trevligast.
Annars slänger jag in min sista (lånade)kommentar i ämnet..det blev ju stympat pgav Egypten:
http://dagens.etc.se/kr%C3%B6nika/sm%C3%A5l%C3%A4nningen-som-gl%C3%B6mde-skatten
Dom lokala "grobianerna" har börjat med vissa markeringar runt huset pgav solskenet.
Kastrerade hanen och p-pillerätande honan här har lite olika åsikter... ;)
Hälsar,
KalleB
Trist att inte folk kan bjussa på ett hej eller ett leende. Vissa verkar tro att deras kroppas bara har ett visst antal till förfogande och för att inte slösa på dom så ignorerar dom alla omkring sig... Uppe i klöxhultsspåren hälsar vi dock på varann! Där tycker jag vi ska ta en promenad i mars. Kolla på alla fornlämningar och ha med fikakorg, deal? :)
Kram!
Visst är det roligt med hälsandet när man är "i naturen"! Samma där mina föräldrar har sommarstuga, man hälsar på varandra om man stöter på varandra i skogen, och nu på vintern även på stranden. Det håller väl i sig från förr i tiden då man visade främlingar man mötte i skogarna att man hade vänligt uppsåt? I stan är man inte lika utsatt, ofta är det folk runt omkring en hela tiden...
I San Juan hälsade också folk på en, antingen med ett "goddag" eller med en nick, och så det gulligaste ett "Salud" när man nyste (vilket jag gör allt som oftast, ngn konstig allergi!?) - även om man gick på andra sidan gatan!!
Härliga katter ni har! Är de likadana mot Klas?
Kram
Här i vår lilla by hälsar man på alla som är ute och promenerar och som man möter. Men inte såna som man inte känner som t.ex. stiger ur eller i bilen eller är på väg in i huset.
När jag är inne i Söderköping hälsar jag ofta på sådana som jag inte kan placera men känner igen till utseendet. Stan är ju så liten att det är bättre att hälsa en gång för mycket än inte alls.
Och har man som jag varit lärare och kantor och träffat många i offentliga sammanhang är det många som vet vem jag är även om jag inte känner igen dem. Det är väl ungefär likadant i Älmhult, antar jag...
Du måste väl uppleva att folk undrar vem du är eller tittar lite extra när du är och handlar t.ex. Du har ju inte bott i Älmhult så länge!
Kramr från Ingrid
PS. Du skämmer bort dina katter :-)!
Bloggblad: Åh, det lät romantiskt. Du får komma sedan när huset är klart och återuppleva Möckeln!
Annika: Ja på promenadvägarna hälsar man, men inte i stan. Konstigt egentligen, men tur att man hälsar någonstans i alla fall. Önskar att vi fick mer snö, det är kallt så det räcker, men då ska det vara snö också. Annars ska det vara vår!
KRAM!
KalleB: Det sistnämnda är absolut trevligast! Hoppas att alla där vi ska bo är lika trevliga som våra grannar, för då blir det mer prat än promenerande : )
Ska läsa länken!
Hälsa dina grobianer. Mina små pluttor är båda steriliserade, så inga åbäkande damer här inte : )
Emma: Jo men i Möckelnspåren hälsar folk också, även de som är ute och löptränar!
Det låter som en bra deal med fikakorg och fornlämningar i mars! Tyvärr har vi väl inte kommit in i huset än då, men i sommar blir det bad i Möckeln och middag hos oss, om ni har tid!
KRAM!
Petra: Ja det kanske är någonting sånt, att man är skyddad i stan men inte i skogen. Fast å andra sidan är man nog mer oskyddad i städerna nuför tiden om man möter någon på en enslig gata!
Katterna är inte riktigt likadana mot Klas, det är ju jag som är hemma och matar dem och tömmer lådan och grejar med dem. Så det är jag som är deras "mamma". Eller "överkatten" : ) Men han är lekfarbrorn, de tycker inte att det är lika roligt när jag försöker leka med dem, som de tycker att det är att leka med honom. Vi har helt olika roller!
KRAM!
Musikanta: Ja det kanske är så det är, jag är för ny än. Fast jag undrar om inte Älmhult är större än din by, här är 8.500 invånare. Så alla kan ju inte känna varandra. Dessutom är det ständigt nya som kommer till stan, eftersom Ikea "importerar" så många hela tiden. Nu lär det vara väldigt många på väg in, det är därför vi inte kan bo kvar här i lägenheten mer än till slutet av april.
Jag vet att jag skämmer bort gullorna : )
KRAM!
Skicka en kommentar