Mallig kamel.
Vet ni varför kamelerna ser så malliga ut? Jo, dom bär på en hemlighet. I Mekka finns Allahs 99 namn inristade på några tavlor, men det 100:e och viktigaste namnet känner bara kamelen till, därav stoltheten.
Den historien fick jag lära mig i dag av min f.d. kollega J! Fint va?
Nu ska vi snart äta årets första grillmiddag.
Ha en skön helg allihop!
25 kommentarer:
Sådana historier gör livet värt att leva; hoppas kamelen håller hemligheten för sig själv, annars försvinner det förtrollade bara rakt ut i ingenting.
Trevlig fortsättning på dagen!
Karin: Ja visst är det en fin historia! Ingen av dem skvallrade till mig i alla fall : )
Ha en skön helg du också!
Vilken söt kamel! Inte bara stolt, men väldigt, väldigt söt!
Hahah så gullig den är. Ser högfärdigt stolt ut. FIN BILD. Rolig historia. Känner bara kamelen till jojojo. Tur det!!! så folk får nåt att grunna på.
Trevlig helg hoppas det grillade var mumsigt.
Kram
/Susanne
Aha, så det är därför ;)
Jag gillar kameler, tycker dom är coola.
Gott med grillat, det ska vi också äta idag.
Ha en fortsatt fin helg!
kram
Aha, så det får vi aldrig veta!
De är i allafall väldigt söta dina kameler!
Ha de gott!
Å DÄR fick jag allt lära mig ngnt nytt!
Vilken söting förresten!
Kram!
Ett så otroligt fint foto på kamelen och berättelsen också. Ha en skön söndag!
I Koranen framgår att kamelen tidigare var ett heligt djur, Muhammed manar alla att inte dyrka "kamelhonan". Så jag antar att när kamelen blev detroniserad av den nya religionen, fick den i alla fall veta det hemliga namnet?
DET var en fin förklaring på kamelernas självklara stolthet...
Deras ögonfransar är ju tjusiga också...OJ, oj!!!
Kram!!!
Det var en underbar historia. Häftigt med kamelerna. Så exotiskt en för annan vad som är vardag för dig.
Hoppas ni fick en härlig grillkväll.
KRam
Vilka ögonfransar!
Carina: Ja den är så där söt så man har lite lust att gulla med den. Om den hade stått bakom ett staket, så kanske ... : )
Suzesan: Ja någon hemlighet måste ju var och en ha! Men nu vet vi i alla fall vilken sorts hemlis den här har : )
Kram!
Anki: Jag gillar också kameler, men jag önskar de var lite mindre så man vågade närma sig : )
Hoppas det blev gott!
Katarina: Nej, de lär behålla den hemlisen!
Saltis: Det var nytt för mig också, men jag gillar såna där små historier.
Kram!
Ewa: Här har det varit en bissi söndag, hoppas din är slö och skön!
ab: Intressant! Vet du vilken sura det är?
Annika: Visst var det en fin förklaring!
Kram!
Desirée: Kameler blir nog aldrig vardag för mig, det är jätteexotiskt!
Kram!
Bloggblad: Ja, såna skulle man ha. Eller, förresten, kanske inte riktigt så buskiga : )
Vilken trevlig historia. Det är ju det jag säger. Man blir allmänbildad av att läsa bloggar.
Och du - vilken bild. Otroligt läcker!
Nej, jag vill minnas att profeten återvänder till kamelhonan lite då och då.
Anna: Så är det absolut! Det finns en massa fördelar med bloggar, den som fryner på näsan har absolut fel.
ab: Jag får snart skärpa mig och läsa båda de där böckerna. : )
Dina kamelbilder är verkligen helt underbara! Tänk en hel bok med bara kamelbilder - den skulle jag gärna läsa! Det kanske det redan finns, det finns ju böcker om hundar, hästar, katter...
Petra: Ja om man bosatte sig på kamelmarknaden några fredagar i rad skulle man nog kunna få ihop till en hel bok. Men jag är lite för skraj för de där stora bestarna för att få ihop den där boken. Du får komma hit och göra den!
Kram!
Vilken underbar historia!
Bejla: Visst är den fin!
Det var ett roligt ordspråk eller vad man ska kalla det! :)
Anna: Kortmyt kanske? Men fint är det, vad man än ska kalla det : )
Skicka en kommentar