Stadsdelen Bebek i Istanbul, sedd från en båt på Bosporen.
Efter en hel dag i Växjö för att hämta min mobil som har varit på lagning - okej då, och shoppa lite - blev det att kasta sig direkt från tåget hem till K som bjöd på middag. Och K är inte vem som helst, han är vår kompis från Istanbul som nu bor i Älmhult! Dessutom kom F som också är vår vän från Istanbul och som också bor här nu. Dessutom pratade vi om alla absent friends från Istanbul som även de bor i Älmhult nu för tiden. Vi fick ihop en hel del. Vi är hela ELVA personer från Istanbul som nu bor i Älmhult! Några svenskar, några turkar, en polska och en rumän. Helt otroligt. Vad är det som är tråkigt i Älmhult? Jag har inte lyckats hitta det än.
Vi hade en mycket trevlig kväll med mycket god turkisk mat, lahmacun, man skulle kunna kalla det en turkisk variant av pizza. Vissa av oss tyckte det var väldigt gott med raki, anisbrännvinet som är detsamma som grekiska ouzo, och sover nu.
Apropå det där falska ryktet om att det inte finns någonting i Älmhult: Vi fick ett eget sushihak i veckan, och det ska vara riktigt, riktigt bra där, sägs det. Dessutom har vi ett eget tatoo parlour, om man skulle bli sugen. En liten asiatisk mataffär finns, även om den bara är öppen på eftermiddagarna, men det räcker för mig. Ska dock erkänna att jag saknar en stooooor bokhandel. Men det finns i Växjö.
Nu tror jag det är bäst att jag också ser till att få min skönhetssömn, annars vet man aldrig vad som kan hända : )
14 kommentarer:
Är det IKEA som drar?
Vad kul med en Istanbul-sammankomst i Älmhult! :D Världen är liten.. :) Ännu roligare var det att komma in på det här inlägget PRECIS efter att ha kollat på en massa lägenheter i Istanbul. :) Dock måste jag rätta dig litegrann, det heter (Biz) IstanbulluYUZ! ;)
kram!
Låter som en trevlig sammankomst! Kul att träffa gamla bekanta också. Älmhult låter ju inte så värst spännande, men vad vet jag, som aldrig har varit där. Jag ser fram emot att lära mer om ditt nya ställe med omnejd!
Kram
Vad roligt!!!!
Älmhult känns plötsligt mer som en världsmetropol än tidigare i mina ögon! :-)
kram!
Bloggblad: Ja, det är Ikea. : ) Några är härifrån, några är här permanent, några är här för att jobba en begränsad tid och ta med sig kunskaper hem till hemmakontoret. Dessutom, för i inlägget tog jag bara upp de med anknytning till Istanbul, finns här en kille från Kairo. Och dessutom så klart från alla möjliga hörn runt jorden, men dem har jag ingen anknytning till. Än i alla fall.
Laura: Åh, betyder det vad jag hoppas???? Eller bostadsletarknarkade du bara?
Tar man bort plural och markerar det bara med -yuz, ja det gör man så klart. Ska ändra det! Tror jag får umgås mer med turkarna här i stan, jag har glömt alldeles för mycket av det lilla jag kunde!
KRAM!
Katarina: Älmhult är så himla internationellt, inte bara pga vanlig invandring, utan pga Ikea. Här finns folk från alla möjliga och omöjliga länder, det finns till och med en internationell skola, just pga att det finns så många internationella barn. Och så finns det ganska mycket aktiviteter och affärer och liknande, trots storleken på samhället. Älmhult är ganska unikt vad gäller svensk landsbygd.
Kram!
Saltis: Det är något av en metropol! Dessutom är det ju ganska enkelt att ta sig till både Växjö, Malmö och Köpenhamn, så om man känner för lite asfalt under fötterna är det enkelt fixat. Köpte mig dessutom ett Reskort med tågen i går, så nu får jag rabatt på alla mina resor.
KRAM!
Det är kul att ni är ett helt gäng som har bott i Istanbul som nu bor i lilla Älmhult. Kul att träffas och ha en mysig middag ihop med massor av god mat.
Ha en bra dag.
Kram!
Vad man får lära sig av sina bloggvänner. Jag ska definitivt åka till Älmhult och rekognocera och inte bara förbi nästa gång jag är på väg till Växjö där min gamla moster bor som fyller 98 i december...
Roligt att ni hittade kompisar som bott i Isambul. Trevligt att prata minnen!
Kramar!
Så härligt. Hahaha ..."vissa av oss(er)"...svårt att räkna ut.VEM!! Som gillade det... -för mycket-.
Ja men Marianne hoppas du fick din skönhetssömn. Den ska man värna om. För sjutton. Men sån tur med er alla elva och redan nya/gamla vänner i lilla Älmhult. Alla bostadsorter har sin charm.
Kram
/Susanne
Desirée: Ja det är helt otroligt vad många vi är som har bott där och känner varandra därifrån. Det kommer nog att bli många "turkträffar" i framtiden!
Kram!
Musikanta: JAAA vad roligt att du kommer till Älmhult! Då hoppas jag verkligen att vi kan ses! Tänk att din moster fyller 98! Det är verkligen en ärevördig ålder.
Det var inte minst gott att äta turkisk mat, lagad av en turk. Haha, fast mer turkisk dryck kanske Någon Annan ska ta det lite försiktigare med i framtiden : )
Kramar!
Suzesan: : ) Ja Vissa ANDRA av oss tycker inte så mycket om raki.
Visst är det vänner och bekanta som gör om man trivs på ett ställe! Har man inga kompisar tror jag inte att man trivs ens i Paradiset.
Skönhetssömnen bet inget vidare. Får prova i natt igen : D
Kramar!
Haha, nej, tyvärr så betyder det ingenting utan var bara en släng av bostadsknarkande.. :P Det har ju dessutom varit bayram hela veckan där nu så allting har stått stilla.. :S
Jag tycker att det är imponerande att du kan så där mycket turkiska även om det är flera år sedan du bodde där!! Jag börjar glömma bort massor bara efter några veckor.. :( Som tur är finns ju kunskaperna kvar i bakhuvudet någonstans så det är lätt att plocka fram dem igen då man behöver dem. :)
Hur många språk kan du förresten Marianne?
Kram!
Laura: Vad synd : (
Haha, som jag sa till K i går, jag kan babbla på rätt bra på turkiska, men jag fattar inte vad folk säger : D Grejen är att folk så klart använder ord jag inte kan och pratar rätt fort. Jag måste liksom ha betänktetid innan jag fattar : I Fast jag har glömt förfärligt mycket! Tror nog att det främst är grammatiken jag kommer ihåg, någorlunda. Men som du säger, när man är där kommer det tillbaka rätt snart.
Den enda jag kunde prata med om ALLT, alltså även fatta vad hon sa ordentligt, var vår städerska. För hon var med från mitt första turkiska ord och visste exakt vad jag kunde och inte. Och så hade hon tålamod medan jag slog upp orden jag inte fattade. Så vi pratade om allt från mat till boxning och jag vet inte vad. Haha, fast när jag skulle prata om deprem och råkade förväxla det med devam, ja då stod hon med långt ansikte innan det gick upp ett ljus för mig vilken persilja jag pratade : D
Bara för det måste jag ju berätta Klas fadäs också: Han och en svensk kompis var på kondis. Så fick kompisen för sig att han nog ville ha en kaka också. Så Klas skulle fråga efter det. Problemet var om det var tatli eller tatil som betydde sötsaker. Så när servitören fick höra "Tatil var mi?" så vände han på klacken och kom inte tillbaka : D
KRAM!
Jobbar alla på Ikea alltså?
Lahmacun skulle jag vilja prova någon gång!
Haha, ja såna misstag är roliga att tänka tillbaks på nu.. :) Jag har också gjort massor med misstag (och gör det fortfarande) men inga roliga som jag kommer på nu tyvärr. :S Men man måste ju göra misstag för att lära sig! Intressant att du tycker att du kunde prata mer än vad du förstod, annars så brukar man ju oftast lära sig att förstå ett språk förrän man själv börjar prata!
Kram!
Anna: I princip, men inte riktigt. En kille har slutat på Ikea och börjat på ett annat företag i närheten, en är fästmö, jag är fru, men resten jobbar på Ikea.
Ni måste åka till Istanbul, och då ska du äta lahmacun!
Kram!
Laura: Jag vet, det brukar alltid vara tvärtom! Men så blev det för mig. Borde ha tittat mer på turkisk tv och sånt, men det blev som det blev.
Kram!
Skicka en kommentar