torsdag 11 november 2010

Kina 4 och Är jag verkligen i Sverige?

Dagens hälsning från Olgakatt i Kina:

"Ni hao!
Nu har vi landat i Dali efter en resa med "expressbuss" genom det bergiga landskapet ganska rakt söderut från Lijiang. Vi blev stående i en timme där vägen var blockerad av km-långa köer av lastbilar som väntade på bensin, tydligen en stor bristvara nationellt, vilket ju inte syns i storstäderna med omgivning. Landskapet skiftade mellan terasserad odling och mera slättland emellanåt. Överallt hackades och gödslades det, uppenbarligen med buffeldynga för vi såg en del vattenbufflar. Människorna går med kärror eller ok med dyngan. Fälten är prydligt upprutade med smala vattenfåror emellan. I byarna ser det skräpigt ut men det rivs och byggs for fulla muggar. Trafiken är förfärlig men vår busschaufför verkade rätt säker. Hundar springer lösa på vägen och vi såg minst 2 överkörda.
Vi bor i Dalis Gamla stad, grundad under Qing-dynastin på ett prydligt hostel, Mama Naxi, för 44 yuan per natt och person. Här är inte många gäster i dag och vi ska få "familjemiddag" om en stund. Sen blir det nog tidig nattning för det är rätt ansträngande, trots allt, att sitta i buss i 5 timmar och uppmärksamt studera utsikten.
Här är både wifi och datorer och jag kan facetima med M och Saltis som har iPhone 4. Hem till gubben blir det mail och sms. Han har meddelat att både han och katterna mår bra. Själv är jag numera smaskförkyld och har utlovats kinesisk medicin efter maten av var söte värd som presenterade sig som Joker.
Vi fotograferar som besatta, det blir bildreportage när vi kommit hem!"

---

Själv undrar jag om jag verkligen befinner mig i Sverige. För i Sverige har jag aldrig tidigare träffat på en ung kille i en butik som erbjuder sig att bära det tunga paketet till stationen, bara för att vara bussig. Men en sådan kille har jag träffat i dag. Helt fantastiskt! Det är nämligen som så, att jag i dag hoppade på tåget och åkte till Växjö för att köpa mig en iMac. Jag höll på att gå sönder i både rygg, nacke och ögon av att sitta och jobba med den lilla laptopen. Jag såg ju inte vad det stod på den där lilla skärmen! Och med min dubbelsyn (som jag fortfarande inte har gjort någonting åt, jag vet, jag lovar, snart ska jag gå till optikern, det finns två här i Älmhult) blev det knappast lättare.

Och där i MacHuset i Växjö, fick jag mig en alldeles sprillans ny och fin iMac, den STOOOORA. Fast inte den dyraste, så mycket kapacitet behöver jag inte. Nu ser jag vad både jag och ni skriver! Först var de bussiga och laddade över allt jag hade i MacBooken, själv vet jag inte om jag hade fixat det. Och när allt var klart och det var dags för mig att åka hem, var killen som sagt så bussig att han erbjöd sig att hjälpa mig till stationen (paketet vägde cirka 15-20 kg). Det är bara i Turkiet och Egypten jag har varit med om så hjälpsamma människor i en butik, aldrig tidigare här i Sverige, inte ens då på den tiden det kunde tänkas att de ville mer än bara bära saker.

Tahrir Square sett från hotellrummet. Till vänster, bakom de blå byggbodarna (de håller på att bygga tunnelbanestation) ligger Egyptiska museet där man kan se Tutankhamuns skatter.

Har kikat på tre hus i dag. Ett vill vi inte ha, det alldeles för mycket med fukt och annat för att vara lockande, trots poolen och trots priset. Ett radhus däremot, ett jättefult radhus, var superfint inuti och ligger faktiskt på önskelistan, om än inte på topp i dagsläget. Det sista huset jag såg var rena drömmen, enda felet var att det inte fanns garage, vilket Maken absolut vill ha. I morgon blir det ytterligare hustittning på förmiddagen.

Det är en lite lustig känsla att titta på hus så här. Man går ju runt i vilt främmande människors hus och kikar in ända in i sovrummet! Jag känner mig lite som om jag snokar, fast man måste ju titta ordentligt. Än så länge har jag nog mest sett rätt fina inredningar, jag menar då med möbler och sånt, bara två familjer verkar ha varit totalt ointresserade, och ingen har haft så där fult så man undrar hur de klarar av att titta på grejorna.

14 kommentarer:

Saltistjejen sa...

Måste varit för att du handlade på en Appleaffär?!?!?! ;-) Den goda servicen menar jag! :-D
Skön att det fortfarande existerar sådant i Sverige ändå måste jag säga! Det är som du säger inget man blir bortskämd med där.
Spännande med hus också. Låter som ni verkligen är taggade med hustitt nästan varje dag. Hoppas ni hittar ngt som ni tycker känns "rätt" för er både vad gäller själva huset, läget samt priset.
Och ja, vi Face timar med Olgakatt i stort sett varje kväll nu och det är helt otroligt vad bra det går! Så imponerad av dagens teknik!!! OCH av Olgakatt själv förstås! TÄNK vilken resa!!!! :-)
Kramar!

Kim M Kimselius sa...

Kul att läsa två bloggar samtidigt här nu på din blogg! Intressant inlägg om Kina.

Det där med hjälpsamhet är större på mindre orter än i större städer. Härligt att du har köpt dig en ny dator, hoppas du tar dig tid att gå till optikern också.

Om ni verkligen tycker om ett hus kan ni ju alltid bygga till ett garage, eller?

Lycka till med husletningen. Vet precis hur det är. När vi flyttade hit tittade jag på 50 hus på en vecka. Fruktansvärt jobbigt!

Kram Kim

Marianne sa...

Saltis: Alldeles nu var det ett program på SVT som heter Kinas mat, och det var just från Yunnan där Olgakatt är! Det handlade om tofu. Skulle tro att det läggs ut på SVT Play i morgon, så det får ni kika på.

Ja det är kanske bara i Mac-affärer man får riktigt bra service. Och med tanke på priset ... : )

Vi är enormt taggade på att hitta ett hus. Tänk att få ett eget hem där man planerar att bo kvar på obegränsad tid, där det är lönt att göra det exakt så som man vill ha det. Det ska bli så himla skönt! Och så skulle jag helst vilja ha färdigt och möblerat tills katterna kommer, så att de får ha det lugnt och skönt och kan känna sig hemma från början. Hoppas!

Kramar!


Kim: Femtio hus på en vecka! Hjälp! Kunde du hålla i sär dem? Jag har sett färre än tio, och jag tycker de börjar flyta ihop lite. Man kan alltid bygga till ett garage, men det kostar ju en slant det också. Idealet vore att allt finns.

Det stämmer nog att folk är vänligare på mindre orter än större. Det blir mer personligt på små ordet, man springer på varandra oftare än i storstan.

Kram!

Desiree sa...

Vad gulligt av den där killen att hjälpa dig med datorn till stationen. Det kunde verkligen behövas lite hjälp med tanke på hur mycket det hela vägde.
Klart du måste kolla ordentligt på olika hus. När man går på husvisning ska man absolut inte känna att man snokar. Det ingår att kolla igenom huset grundligt. Det är bra att du kollar på en hel del objekt när ni väl bestämmer er så har ni iallafall gjort ordentligt med research av vad marknaden har att erbjuda. Men jag kan också tänka mig att det inte är helt lätt att välja utan att man måste kompromissa en del på vad som finns och vad man kan få. Men nog ska ni kunna hitta något som ni båda gillar och som funkar bra för er båda.
KRam!

Marianne sa...

Desirée: Så himla bra med den här stora skärmen, nu kan jag ha kommentarerna uppe i mejlen, så att jag ser dem SAMTIDIGT som jag svarar! Det förenklar ju verkligen. Upptäckte det nu!

Ja det var nog tur att killen hjälpte mig. Annars hade det tagit tid att ta sig till stationen, även om det inte var väldigt långt.

Ja när jag hittar huset jag absolut vill ha kommer jag att öppna skåp också. Och spola i kranarna, spola toaletterna och greja. Det måste man ju för att se så att det är orentligt tryck, inte skavt för mycket och sånt. Håll tummarna för ett hus jag ska se i morgon!

Kramar!

Brysselkakan sa...

Växjö! Där bodde vi i många år! Och Mac-dator! Nu får du till och med status i min sons ögon! Mac-nörd som han är trots sina blotta 17-år!

Du, garage är visserligen ett måste men man kan bygga ett, så är det huset bra och rätt för er tycker jag inte ni ska låta det gå förbi pga av brist på garage.

Annika sa...

Tror jag med, som Saltis. Det är liksom Apples grej det där med kundservice. Ärligt alltså!
Men det är BRA det!!
Känn aldrig att du snokar på ett husvisning. DÅ måste man ju se ALLT, tom garderober och annat. Rubbet.
Hoppas att ni snart hittar ett hus!!
Kram!!!

Mica sa...

Marianne!
Har en känsla av att mitt nyfikna intresse av och om Kairo som din blogg gett mig nu för mig kommer att omvandlas till en rejäl nostalgikick vad det gäller Småland.
Att få åka buss till Växjö och äta Napoleonbakelse på konditori.....
Men med din förmåga att skriva reflektioner om så mycket annat hoppas jag kunna hålla mig sansad ;)!

Kram
Mica

Lotta sa...

Spännande med all husesyn! Och jag förstår hur du menar, det känns som att snoka runt. Det är inte så roligt att själv vara säljare heller när de som kollar runt berättar vad de vill göra med MITT hem...tapetsera om här, ta bort där, byta ut lite där...Nej, bra med mäklare som sköter det hela.
Kram!

Marianne sa...

Brysselkakan: Hälsa sonen, han vet vad som gäller! Inte kan man ha annat än Mac? : )

Så ni har bott i Växjö? En jättefin liten stad verkar det som, i alla fall det lilla jag hann se.

Jo, man kan bygga garage. I dag såg jag ett superfint hus som bara har carport, men där kan man faktiskt sätta på dörr och vägg. Men huset var nästan för fint, det var så fint så jag skulle bli orolig för att förstöra någonting där : D Tjejen som bor där nu brukar visst måla om lite då och då när hon tycker att det har blivit en fläck som inte går bort!


Annika: Ja man måste ju faktiskt se vissa saker, för annars kanske man köper grisen i säcken, trots allt. Men jag spar det till andra titten, när man har känt av huset så att de i alla fall förstår att man verkligen är intresserad.

Apple är verkligen bra. Jag fick ju min laptop fixad i Stockholm nu sist, gratis trots att garantin hade gått ut för länge sedan. Och det trots att jag inte ens knystade om det, det var de själva som sa det!

KRAM!


Mica: MEN jag missade Napoleonbakelsen!!! Attans också! Vilket kondis ska man gå på? Jag fick mig lite sushi i alla fall, det var ett bra ställe i närheten av stationen. Och de hade gott kaffe på kondiset jag var på, vet inte vad det hette men det låg i nya gallerian, cirka Storgatan 40. Haha, ja men om du får Smålandsnostalgi betyder det att du tar dig hitåt, och då kan vi ses!

Kramar!


Lotta: I stort sett har ägarna inte varit hemma under visningarna, det hade inte jag heller velat vara, tror jag. Utom att man har alla sina saker där och vill ha lite koll. Det värsta var nog ett hus i går, en stackars liten chihaua - nä, hur stavas det? - var ensam hemma! Och när man kom upp på andra våningen blev den så klart jätterädd för alla främmande människor! Stackarn!

Och så skäms man säkert för alla de där mistorna som man har tänkt fixa men som ännu inte har blivit av ...

Kram!

Mica sa...

Kan tyvärr inte vägleda dig till något kondis i Växjö i nutid. Skrev drabbad av minnen från då jag var en liten flicka.
Men oj vad jag är sugen på en Napoleonbakelse just nu!

Kram

Anonym sa...

Askelyckan! Där har de bakelser! Ligger ganska nära McDonalds på Storgatan.

Anna, Fair and True sa...

Vilken spännande resa de verkar ha! Är avis!

Vad skönt med sådan service! Men du fick väl sådan service från Apple-affären tidigare också? De verkar bra på det!

Man snokar ju en del när man kollar på bostad, drar ut lådor och sådant, i alla fall i köket för man vill ju se hur det är inrett även i skåp och så. Men det känns ju lite "busigt" :)

Marianne sa...

Mica: Ja jag kan ju tipsa om ett bra sushiställe, så det får väl väga upp : ) Men jag såg att det låg flera konditorier längs Storgatan, så jag tror det blir lätt att hitta nästa gång jag är där.

Kram!


Brysselkakan: Aha, här har vi en som vet! : D Bra, dit ska jag gå och äta Napoleonbakelser!

Kram!


Anna: Jo, fast förra gången var det Apple Sverige, för det var via telefon allt det där bestämdes. Sedan utförde de jobbet i affären, men det var ju på order från Apple. Den här gången var det killens eget initiativ, det tycker jag var imponerande!

Ja man måste ju se i skåpen också, men det är ju pinsamt när det är hyresgäster som bor där just nu! Nå, när det kommer så långt att vi lägger bud, då kommer jag att glo överallt!

Kram!