Nyår

Fick precis veta att man här i landet tror att vi firar nyår för att Jesus föddes då. Fick också veta att man här firar nyår först den 10 januari. Jag skulle tro att det var då Muhammed flydde till Medina, men jag är inte säker.

Så nu är det vanlig arbetsvecka här. Fast jag tror nog ändå vi firar vårt gamla vanliga, helt oreligiösa nyår som vi brukar! Klas tar semesterdagar.

Det ultimata

Om du är riktigt, riktigt förbannad på honom: Stoppa fjärrkontrollen i handväskan och dra ut på stan för en helkväll med tjejpolarna. : )

Världens bästa massör

Om man har ont i ryggen är det bara att gå till Kapten Aziim på gymet tvärs över vägen, så fixar han det. Han är världens bästa massör! Han tar i som tusan och tror inte att jag ska gå sönder, annars ett vanligt fel hos massörer.

Och ja, nu är vi medlemmar så nu måste jag börja jymma. Det kanske också kan hjälpa mot ond rygg?

Nödvändigheter

Enligt maken BEHÖVER vi verkligen en smältlimpistol. Okej. Jag kommer säkert att få väldigt stor användning av den.

Nån som vet vad det är?

Gäster

Den här lille rackaren hälsar på hos oss ibland. Finns det någon som vet vad det är för sort? Jag har döpt honom till Ville.

Ägg och jul

Sorry, glömde skriva att det ska vara ett ägg eller annat bindemedel i kikärtsbiffarna också. Tänk köttbullar: det går bra med ägg, maizena, skorpsmulor och mjölk eller potatis, vilket man nu föredrar.

Så blir det när Internet tjurar vilket det gör extra mycket just nu. Vet inte varför. Men vi har också konstaterat att vi har 3G-täckning här, så om det inte ordnar sig med ADSL direkt efter den koptiska julen den 7 januari (det är bara helger fram tills dess) får det bli 3G med Vodafone. Det blir lite dyrare, men nu måste det ordna sig!

I dag eller i morgon ska jag koka rödkål. Det värsta är att det luktar så illa att koka det, fast det blir himla gott när det är klart. På julbordet får det också bli sill (från Sverige), lax med hemgjord hovmästarsås, ska försöka göra köttbullar, och så blir det mangoglass med jordgubbssås. Just det, Jansson också. Och enriskrökt korv (på gris). Det är ungefär det huset förmår, men vi slipper i alla fall inkokt kameltunga : )

Så om i fall att jag inte lyckas på julafton: GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR!

Kikärtsbiffar

Här i huset blev det kikärtsbiffar till middag. Det räckte liksom som det var med den blodiga varianten ... Och det blev faktiskt riktigt gott, till och med herrn i huset gillade dem, trots vissa initiala tveksamheter. Så här gjorde jag:

Kikärtsbiffar

1 burk kikärtor
½ morot, finriven
½ lök, hackad
1 handfull persilja, hackad
2 vitlöksklyftor, hackade
1 tsk kırmızı pul biber (alltså turkisk röd peppar, men det går bra med typ sambal eller något annat man tycker om, eller inget)
salt och pepper

Skölj kikärtorna och låt dem rinna av. Mixa dem sedan med en stavmixer.

Blanda alla ingredienser till en smet.

Stek som biffar i smör några minuter per sida.

Resten av löken och moroten kan man slänga ner i salladen som man serverar till. Och potatis behövs inte om man inte har en hungrig karl i huset : )

Offerhelg

Till minne av alla kor, får och andra varelser som slaktas i dag runt om i världen. Här har vi haft närkontakt eftersom en ko slaktades utanför moskén i vårt område. Rakt utanför vår ytterdörr med andra ord. Och många av dem har transporterats som ovan, men det såg de flesta ut att tycka var rätt kul, för korna stod på flaken och såg sig intresserat om.

Vit jul?

Nä, tror inte det.

Ålder

Idealet är ju att vara ung, men ibland har det sina fördelar med ålder. För att få förlängt turistvisum åkte min granne för ett tag sedan in för att genomgå samma procedur som jag gjorde i går. Men där var det lite tveksamt om hon skulle beviljas detta förlängda visum. Hon var ju bara 34 år. För mig var det inga problem, jag är ju över 40 (och sedan behöver vi inte gå närmare in på detaljerna i den frågan).

Jag kan bara dra en slutsats: Kvinnor under 40 är attraktiva och bör ha sina män med sig för att andra män inte ska bli frestade att begå synd. Kvinnor över 40 är totalt ointressanta och oattraktiva, riskerna för synd är obefintliga : (

Rena lakan

I dag bytte vår Hoda lakan, trots att hon bytte dem så sent som i torsdags. Jag hade ingenting att säga till om, för eftersom det nu är Offerhelg här kan hon ju inte komma på torsdag och byta dem. : ) Känns lite slösigt med tanke på klimatet (asså tvättmaskinerna) men så kom jag att tänka på en kvinna från min ungdom när jag sommarjobbade på långvården i Helsingborg. Hon bytte visst lakan VARJE DAG till hela sin familj med tre barn. Fattar fortfarande inte hur hon orkade, för hon manglade bergis också.

Immigrationspolisen i Kairo

Intressant upplevelse. På ett sätt faktiskt mer välorganiserat än i Istanbul: luckorna var uppdelade på olika nationaliteter, t.ex. arabiska, asien, palestina hade en egen, och övriga. Och turister hade en alldeles egen med nästan ingen kö alls. Det var där jag kvalade in och det tog knappt någon tid alls att lämna in efter att ha fyllt i en enkel blankett och köpt några frimärken. Sedan fick vi gå och fika. Och Josef som hjälpte mig tog sig en shisha - en vattenpipa.

Det var sedan kaoset uppstod, när vi skulle hämta passet. I tre luckor skulle alla trängas, och då menar jag TRÄNGAS. Det var helt hysteriskt och jag lovar att man inte behövde frysa där. Men Josef lyckades till slut, så nu har jag förlängt turistvisum och kan stanna här till den 18 april. Vi hoppas att uppehållstillståndet har gått igenom tills dess.

Summa summarum tog allt bara två och en halv timmar, plus bilresor då förstås.

Kopior

Vad gillar ni den här kopian: Mersedas-Benz

Söndag

Jag tycker det verkar vara söndag i bloggvärlden, högst förståeligt eftersom alla festade i går och alla utom vi egyptier får ligga och dra sig i dag när det ju faktiskt är söndag. Själva var vi tvungna att gå upp i ottan trots festande i går eftersom söndagar är arbetsdag här i landet.

Så nu har jag shoppat mat på stormarknaden. Det blev tre fina mangofrukter som ska ligga till sig ett par dagar innan två av dem ska bli mangoglass och en ska bli naturell. Och morötterna var ovanligt fina, de såg för en gångs skull ut som morötter ska se ut enligt min svenska måttstock. Fiskpinnarna var dock slut och det var ju bra så nu får det bli tempuraräkor till middag i stället. : )

I morgon bär det av på nya äventyr. Jag ska till den egyptiska immigrationspolisen och förnya mitt turistvisum. Jag vet hur det är på den turkiska, så det blir kul att se hur mycket mer rörigt någonting kan vara än Büyük müdürlügü ... Fortsättning följer.

Mätt

Nä, jag blev lite mätt på jordgubbsglassen, tror det får bli en lite vintrigare bakgrund i alla fall.

Turkisk middag och tullar

Vi hade en urtrevlig turkisk middag hemma hos Meral i går kväll. Vi var ett internationellt gäng med svenskar, turkar, italienare, amerikanare och syrier. Och fick lära oss att om man bakar chokladkakan med lite oliv så blir det mycket godare. Det ska vi testa efter nyår när vi ska gå till Four Seasons på chokladprovning. En kaka utan oliv och en med. Jag är nu osäker på om det var olivolja eller en hackad oliv. Tror det var hackad ...

Och så fick vi veta att man kan inte be mamma skicka italiensk marsipan till jul om man bor i Turkiet. För då blir man kallad till tullen som tar ett prov och skickar till laboratoriet för analys. Det går bättre om hon lägger den i ett paket med böcker och skriver att det är kokböcker.

Jag fick nu också lära mig att här i Egypten kan man inte importera någonting utan att tullen lägger sig i. Jag köpte WordFinder, ett program med lexikon för att enkelt slå upp ord. Eftersom det inte gick att ladda ner pga taskig uppkoppling skickades det med DHL. Och nu vill tullen ha 600:- SEK i importskatt!!! : (

Mediernas påverkan på hjärnan

Sälens annons för en skidweekend läser jag så här: "Weekend med bonde och SkiPass"

Kedjebrev och Facebook

Jag HATAR kedjebrev med olycksbringande budskap om jag inte skickar vidare till minst X antal personer. Jag tycker att det är att önska mig olycka. Tack för det! Enligt det senaste kommer morgondagen att börja taskigt, och sedan ska det bara gå utför under minst fyra år framåt. Som sagt, tack för det.

Roliga, uppmuntrande, inspirerande etc utan underliggande hot är helt okej. Och de flesta är ju av den kalibern. Men jag förstår mig faktiskt inte på folk som kan skicka ett brev till någon annan som förespår undergång och olycka om man inte följer vissa regler.

Mycket skit kommer på Facebook och jag börjar faktiskt tröttna på eländet. Visst, en och annan rolig film, men jag tycker att det är övervägande skit, så jag har nu tagit bort min Superwall och min Funwall, för jag vill inte ha kedjebrev där också (det räcker som det är i mejlen) och sexistiska filmer.

I går fick jag en film där en karl visade upp ormar i burar för tjejer i kortkort kjol. En bur var tom och "oj, oj, var har ormen tagit vägen?". Han låtsas leta och tjejen blir nervös. Eftersom hon har all uppmärksamhet på var ormen kan finnas, märker hon sedan inte att HAN PETAR HENNE I ÄNDAN MED EN LÅNG PINNE SÅ ATT HON SKA TRO ATT DET ÄR ORMEN. Upp under kjolen. Jag brukar tycka att det mesta går att skämta om, men det här tyckte jag var sexuella trakasserier av hög rang. Jag betackar mig.

Surtanten har talat.

I dag

sov jag ända till tio vilket är ovanligt länge för mig. Brukar annars vakna vid sju - halv åtta. Det beror nog på att jag satt uppe ända till strax efter ett i natt och tittade på en engelsk deckare på SVT Europa. Den var bra och det var bra att man fick veta vem mördaren var direkt, inga cliffhangers och så missar man nästa avsnitt. Gillar sånt, instant rewards. Allt nu.

En väldigt mild och skön dag, ca 20° och ingen bris så det är skönt här på balkongen.

I kväll kommer Klas hem och sedan ska vi på turkisk middag hemma hos Meral, ska bli himla gott! Börjar sakna den turkiska maten.

Vet inte

Blev det här snyggare eller fulare tro? Jag är faktiskt tveksam. Vad tycker ni?

Och är det någon som vet hur man får in en bild i översta rubriken?

Mycket snack lite verkstad

Här sitter jag och dillar om att jag skulle vilja skriva något eget, inte vara omformulera det andra har skrivit - vilket också är roligt, men ändå. Så nu har jag äntligen gjort slag i saken och köpt Författarcoachens skrivövningar av Ann Ljungberg. En övning om dagen ska det bli! Det är mitt prenyårslöfte, eller här i landet kanske det passar bättre med preofferhelgslöfte. Den helgen börjar på onsdag, så folk är visst lediga från tisdag.

Ok, jag med

Eftersom So har snott listan av Nettan som har snott den av Vita så snor jag den av So:

Nämn något som gjorde dig glad igår: Lussetåg och lussebullar och glögg
Vad gjorde du kl 8 i morse? Drack kaffe
Vad gjorde du för 15 minuter sedan? Rensade kattlådor

Det sista du sa högt? Kör försiktigt! Puss
Vad har du druckit idag? Kaffe, kaffe, te
Vad var det senaste du åt? Rostad macka med Bregott, marmelad och svensk ost

Vad var det senaste du köpte? Träningskläder design Stella McCartney som inte är så dyrt här
Vad är det för färg på din ytterdörr? Ljusbrun
Vad är det för väder hos dig just nu? Sol, ca 20° och en lätt bris
Godaste glass-smaken? Hemgjord jordgubb eller mango
Tror du på kärlek vid första ögonkastet? Fladder i hjärttrakten som talar om att det kanske är nåt på g
Sover du tungt? Gjorde förr, nu är det trist lättväckt. Förr vaknade jag inte förrän grannarna ringde på och sa att jag skulle gå upp ...
Drömmer du mycket? Massor
Mardrömmar? Då och då

Vilket ämne är roligast i skolan? Engelska och franska
Trivs du med ditt jobb? Ja! Det är urkul
Favoritklädsel? Jeans och tröja

Favoritlåt just nu? Hjälp, jag är så himla off. Men Tarkan går alltid hem
Vad ser du om du tittar åt höger? Grannarnas hus och trädgårdar och den gemensamma poolen
Vad gör dig glad just nu? Att Klas kommer hem i morgon och vi ska hem till Meral

Vad ska du göra härnäst? Jobba
Höger- eller vänsterhänt: Höger
Humör just nu: Lugn och lite småseg

Sommarplaner: Vet inte än. Sverige blir det nog i alla fall
Hur många kuddar sover du med: En
Spelar du nåt instrument: Nix pix

Vilka är viktigast för dig: Familjen och vännerna och katterna
Snarkar du: Kan jag väl aldrig tänka mig ...?
Om du fick välja en superkraft, vad skulle du välja? Handpåläggning mot hunger, sjukdomar, fattigdom och krig och förresten avund och en massa annat sånt dumt.

Vad vill du jobba som? Översättare och författare
Stökigt eller välstädat? Välstädat (men inte tack vare mig)
Skulle du nånsin få för dig att hoppa bungy-jump? Dream on!
Gillar du att sjunga? Ja, men ingen annan gillar när jag gör det
Vad gör du om du får hicka? Håller andan och försöker lista ut vem som tänker på mig så jag kan tänka tillbaks.
Vad längtar du mest efter just nu? Ungarna

Bidragsfusk

"Försäkringskassan sågar förslag. Bidragsfusk stoppas i och för sig, men den besparingen äts upp av administrationen av intygen."

Så står det i DN i dag. Och utan att lägga mig i intyg eller inte osv, måste jag ändå säga att jag skulle bli gladare av att betala skatt till någon som jobbar för pengarna än till någon som lurar dem till sig.

Ord och lusse och societetsbröllop

Läste på So's blogg om fjortisar som har åsikter om ord som vi gamlingar nyttjar oss av. Har ett eget: Käck. Vad tycker ni om det? Själv tycker jag det är rätt ... käckt.

Har nu varit på lussefirande på ambassaden här i Kairo. Ja, svenska, vad trodde ni, nigerianska? Det var jättefint med en liten extralusse, en liten tulta på bara några år med el-krona. Riktiga lussen var kanske 8-10 år och var stor nog att få ha levande ljus i kronan. De sjöng så fint, så fint barnen. Och ambassaden bjöd på jättegod glögg och lussebullar och pepparkakor. Gott!

I går var det stort societetsbröllop här i stan. 1200 inbjudna och ministrar och hela baletten. Massor av artister, Julios son (har glömt vad han heter) var visst där. Men inte Omar Sharif. Så då kan det ju inte ha vart nåt! (För er som är för unga kan jag upplysa om att han var snyggingen i Doktor Zjivago - en film.) Hur som helst var det mycket glitter och många säkerhetsvakter, varannan människa hade typ säkerhetssnäckor i öronen. Allt detta har jag fått höra från säker källa, dvs kompisar som var inbjudna. Och jag hade tydligen fel om logistiken, det hade inte varit några problem att ta sig dit, trots att typ 600 bilar skulle lasta av sina passagerare ungefär samtidigt. Alla var inbjudna till kl 21, men det började inte förrän ca 22.30. Så det tog väl en stund att få alla på plats.

Säger man "typ" nu för tiden?

Lussekatter

Mina katter är helt otacksamma! Jag som sjöng lussesånger så vackert för dem i morse, och de sprang åt alla håll som om det gällde att rädda livet! Jag förstår inte det. Och Klas hade lämligt skaffat sig en bissnisstripp till Istanbul, så han kunde inte heller höra min skönsång! Han fick i alla fall en lussepuss per mejl (och jag fick en tillbaks). Inte förrän jag satte på Luciafirandet från Zorngården i Mora kom katterna fram, och då gick de till och med fram till tv:n för att lyssna! Begriper mig inte på det hela ...

I dag är det i alla fall tillräckligt varmt för att sitta på balkongen och jobba. Alltid något. Men det var hemskt segt att komma igång. Har ägnat mig åt en massa andra "måste baran" hela förmiddagen. Förstår inte det, för nu har Ikmens fru Fatma kommit hem, så det börjar hetta till ordentligt i det här kapitlet.

Palmerna

Nu har trädgårdsmästarna beskurit palmerna i området, så de ser rätt taniga ut måste jag säga. Men det lär vara med dadelpalmer som med rosor. Om man vill ha frukt måste man beskära dem. Och vi hoppas på frukt nästa år. I år hade ALLA i compoundet utom våra turkiska grannar och vi dadlar på sina träd.

Solen skiner som vanligt, men jag kan tala om att det är riktigt kallt på nätterna nu. Jag vet inte exakt, men jag skulle tro att det var strax under +10° i natt. Och det blev inte varmare här inomhus bara för att fönstret i gästrummet stod öppet! Något jag naturligtvis inte upptäckte förrän i morse.

Morgonrutiner

Eftersom Nettan skriver om sina nya morgonrutiner på sin blogg, måste jag ju kommentera det på min egen blogg. Det är nämligen så att Nettans blogg är min nya morgonrutin! Först en kopp kaffe - sedan dusch - sedan en ny kopp kaffe och en macka och ögna rubrikerna i SvD - sedan kommer Nettans blogg - åter till SvD och läser lite mer ...

Och om jag ska vara ärlig återkommer jag till hennes blogg flera gånger om dagen eftersom hon skriver så himla bra och det är så roligt att läsa det hon skriver. Dessutom är hon flitig och skriver oftast flera gånger om dagen. Jag blir hemskt besviken när hon är på semester och inte kan blogga!

Visst, sorry, klart jag ska lägga en länk till hennes blogg också: http://me-and-myself.bloggagratis.se/

Själv är jag ju inte riktigt lika flitig.

Nu åter till Ikmen och hans äventyr i Istanbul! Bäst att jag är flitig med det, annars blir ju Harem aldrig färdig!

Det var inte jag som översatte den här!

Shop 'til you drop

I dag har jag och P besökt ett superbra shoppingcenter, Citystars. Där finns allt och jag har shoppat loss rätt bra måste jag säga. Dock ganska låg timkostnad eftersom det blev en hel arbetsdag, åtta timmar. Och så fixade vi julklapparna till Ikea-kontoret. Hoppas de blir glada. Det blev i alla fall en full bil till tjugo personer.

Till mig själv kunde jag bara inte låta bli urläckra träningskläder designade av Stella McCartney. Byxorna funkar så att man kan göra ett litet paket av dem och stoppa in dem i sin egen ficka. Mycket praktiskt ... eller? Hittade faktiskt ett par snygga svarta långbyxor också, och eftersom jag har så svårt att hitta byxor som passade så slog jag till. Lite annat smått och gott blev det också.

Nu är jag rätt mör, det erkänner jag.

WOW

Jag ska få pengar från Författarförbundet! Böckerna jag har översatt är inlästa som talböcker för läshandikappade och lånas ut på biblioteken till sådana personer som av olika anledningar inte kan läsa en bok med skriven text. Och för det får jag en liten ersättning per bok som lånas ut eftersom jag är upphovsman till den SVENSKA texten. Det är jättekul! Jag blir inte stenrik, inte ens rik, men det är SÅ roligt.

: D

Churchill

Churchill lär ha sagt: "Jag gillar grisar. Hundar ser upp till oss. Katter ser ner på oss. Grisar behandlar oss som jämlikar."

Tja, med den skillnaden att grisar vanligtvis inte är sugna på människofilé och människokotletter då. Fläskfilé är nämligen min stående önskerätt första dagen jag landar i Sverige. Med kokt potatis, gräddsås och lingon.

I kväll blir det kyckling.

Sol

I dag är det riktigt skönt väder kan jag tala om. Sisådär en 26° och strålande sol, även inne i centrala Kairo som ofta har ett täcke av smog över sig. Vi har suttit i solen i trädgården på hotell Marriott och fikat och bekantat oss med en flicka från Istanbul som är här och jobbar med textil på samma sätt som K är här och jobbar för Ikea. En härlig dag med andra ord.

Nu väntar vi på att tv-Muhammed ska komma och ställa in parabolen för den nya satelliten där SVT Europa ska sända ifrån. Sedan blir det middag hos våra turkiska grannar.

Missade Häxan Surtant i går, så jag måste kolla när den går i repris.

Hektisk helg och julstök

Även här i förskingringen börjar det kännas att julen är på gång - det är många fester framöver. I går var vi på en vansinnigt trevlig fest hos ett par grannar där vi träffade massor av trevliga människor. I morgon ska vi på 2-årskalas på en Country Club, på lördag ska vi träffa en kompis inne i stan och äta lunch, söndag blir det glögg hos ett annat par grannar och sedan är det Lucia på ambassaden. Så när julafton väl kommer blir det väl lagom att lägga sig på soffan och bara pusta ut!

Och döm om min förvåning när jag kommer in på stormarknaden och JULPYNTET glittrar överallt. När jag tänkte efter är det kanske inte så konstigt ändå eftersom ursprungsbefolkningen här i Egypten är kopter, dvs kristna.

Så i år får det väl bli lite julpynt, har faktiskt redan ställt en julros på spiselkransen.

Husdjur

Som väl alla vet vid det här laget har vi tre katter (skulle varit fyra ...). Inte för att vi direkt bestämde oss för att skaffa katt, det var ju deras mamma som adopterade oss och bestämde oss åt oss. Nu har vi dessutom ett helt kompani med katter runt huset, och alla är hungriga. Så det är klart att vi ger dem lite mat varje dag. Nu har vi dessutom börjat köpa mat till dem. Så de lär inte flytta någon annanstans.

Och som alla kanske vet vid det här laget är vi nu lyckligt av med våra kackerlackor och de flesta myrorna verkar också ha tagit sitt pick och pack och bytt bostad. Då kommer nya aspiranter: sniglar. Det satt en innanför ytterdörren och en som väntade utanför på tröskeln. Antar att den första var inskickad för att reka. Sniglar är tack och lov inte särskilt snabba av sig (det är kackerlackor), så det var en lätt match att lyfta ut den första och ta med den andra och förpassa dem till lämpligare jaktmarker i buskarna.

Häxan Surtant

Jippii! SVT Europa fungerar, så gissa vad vi gjorde hela kvällen i går! Just det, tittade på tv. Och nu på morgonen kunde jag ju inte låta bli att knäppa på den kära lilla dumburken varpå jag fick se Häxan Surtant. Helroligt barnprogram med superbra skådisar och många kul finurligheter. Jag skrattade gott genom hela programmet. Rekommenderas! I kväll måste jag bara se Fem myror ...

Måste nu också passa på att tacka Hasse och Lisbeth för att vi fick ärva digitalmottagaren (eller vad det heter) så att vi kan se tv. Vi lovar att ge den vidare till någon svensk i utlandet den dag vi flyttar hem till Svedala!

Tv

I dag kommer tv-Muhammed och ska installera SVT Europa som vi har tagit prenumeration på. Hoppas nu allt funkar så att han inte måste skaffa en massa reservdelar först ... Och så ska vi fortsätta hänga tavlor och göra färdigt på de två översta våningarna. Ska bli så skööönt när allt är klart i huset! Men vi måste skaffa många växter innan det blir levande här.

Regn

Jo, det regnar! Än så länge ett stilla droppande, men det är väl bäst att jag går in med datorn ifall det förvandlas till skyfall. Lite häftigt, så här mitt i öknen, för det är ju egentligen öken här. Bakom muren till compoundet ligger sanddyner, här är grönt bara på grund av att Trädgårds-Muhammed är flitig med bevattningen.

Nytt ord och regn

I dag har jag lärt mig ett nytt ord: att adda. Det verkar som om ordet betyder att man lägger till någon som vän i en nätgrupp som Facebook eller dylikt. Alltid kul med nya ord. Jag har skickat in ordet till Språkrådets nyordsgrupp, vi får se om det kommer med i årets nyordslista.

Var det någon som sa att det alltid är varmt i Afrika? Inte i dag kan jag tala om. Och att det aldrig regnar i öknen är inte heller sant, stora tunga moln hänger över himlen och det skulle inte förvåna mig om det kommer att hälla ner om ett tag. Nu har vi i alla fall fått takfönstret i tv-rummet tätat, så förhoppningsvis blir det inte vattenfall där den här gången. Det öste ner när jag var i Stockholm för ett tag sedan, så K hade fått gå upp och ställa ut hinkar på strategiskt utvalda platser.

Systembolag och kackerlackor

I Sverige har vi Systembolaget dit vi måste ta oss för att köpa sprit. Här i Egypten kan man också handla starka drycker, dock inte ens öl i mataffären (förutom den alkoholfria varianten). Här får man antingen ta sig till DRINKIS som har ett par butiker i stan eller så ringer man dem och de både svarar och levererar. Mycket enkelt och bra. Vinet är visst av tveksam kvalitet, men ölen är det inget fel på.

Följetången om kackerlackorna verkar äntligen ta slut! Ta i trä, tvi tvi tvi och alla andra försiktighetsåtgärder. För några dagar sedan hade vi en man här som duttade små klickar av en pasta på väl utvalda ställen i hela köket (i lådor, skåp, under köksbänken osv), i alla badrum och i köket i källaren. Sedan dess har jag bara sett två DÖDA kackerlackor. Den magiska pastans kraft tar säkert slut om ett tag, men då kanske det bara är att dutta dit ny. Dessutom har vi ju hela köket fullt med dödskamrar för kackerlackor, det är små hus som de gärna går in i och får med sig ett gift på fötterna som dödar hela boet. Inte visste jag att jag var så mordisk ...

Förra helgen var vi i gamla Kairo, dvs innanför de gamla ringmurarna i närheten av basarkvarteren Khan el-Khalil. Ett väldigt fattigt område i närheten av de Dödas stad. Fullt av hantverkare på sandiga gator och fullt av gamla moskéer. Vi köpte en jättefin lampa hos en lamptillverkare, två stora vackra fat och en vattenpipa som Klas skulle ge i present till en födelsedagsfirande vän. Dessutom något som jag inte kan skriva om för det ska bli julklappar!

Nu har jag för tillfället flyttat ut kontoret på balkongen. Det är ju fortfarande som det är med Internetuppkopplingen, ännu inga lediga linjer hos televerket. Så jag tjuvar på en grannes trådlösa, vet inte vem det är men jag är mycket tacksam. Det går inte överdrivet fort, men bättre än telefonuppkopplingen som har lagt av helt. Och än så länge är det varmt nog att sitta ute (just nu 25°).

Och i torsdags morse gick Sorgens arv iväg till tryckeriet. Det är andra delen av Barbara Nadels serie som utspelar sig i London under blitzen. Hjälte är den lite udda begravningsentreprenören Frank Hancock. Rekommenderas, det kanske kan vara ett bra julklappstips. Den bör vara i handeln cirka 12-15 december.

Nu ska jag fortsätta att jobba med Nadels femte bok i Istanbul-serien. Harem heter den och kommer i januari 2008.

Kampen mot terrorismen

"En handling ska inte behöva knytas till ett faktiskt terroristbrott för att vara straffbar."

Ovanstående läste jag nyligen i SvD i en artikel som talar om att vi nu ska kontrolleras när vi åker till EU. Vi ska leka tjugo frågor ett dygn innan avresa och sedan en gång till efter ombordstigningen. Men bara för att man aldrig har, eller aldrig tänker, bomba någontinga alls i hela världen, så ska man inte känna sig alltför säker. Enligt ovanstående citat. Okej, lösryckt. Sedan fortsätter man med att prata om att om man uppmanar till etc, så ska det vara straffbart. Men enligt mitt sätt att se på saken så får man nog ta det lite försiktigt här så att inte alla skäggprydda, mörklagda män råkar illa ut!

Måste också berätta att jag har fått världens bästa massage av Kapten Azim på Oasis hotel! Han hittade alla små knutar och knölar i ryggen, och nu är de borta! Och jag har inte ont någonstans!

November?

Nä, kan jag inte tänka mig, det är ju 34 grader varmt och buskar och träd blommar för fullt! Och så sägs det att man ska börja tänka på julklappar!

Här tar vi två steg framåt och ett bakåt. Ungefär. The Terminator var här och sprayade kök och källare mot kackerlackor. Vi firade, men skrattar bäst som skrattar sist sa kackerlackshövdingen och visade sitt fula tryne. Nu har vi i alla fall haft möte med hyresvärdinnan och hon har lovat att det ska åtgärdas. Så vi ska börja med att en bättre (?) Terminator som ska komma och borra sig in bakom skåp och lådor och spruta där och runt huset. Om inte det hjälper får vi ta in på hotell en vecka och röka hela huset. Fortsättning följer ...

Och så var det det där med ADSL som vi beställde för över två månader sedan. Förra veckan fick vi besked om att vi tyvärr inte kan få det just nu, för det finns inga lediga linjer hos televerket. : ( Samtidigt som våra grannar som beställde flera veckor efter oss ska få det? Lösningen blir ju då 3G via Vodafone tyckte vi och åkte glatt till deras butik i Dandy Mall. Men tji fick vi, de har inte täckning här. Hade vi bott på andra sidan Alexandria Desert Road, så. Men inte här. Så snälla, skicka inga tunga filer med filmer och liknande skoj. Det tar evigheter att ladda hem, för ibland går teleledningen bara med typ 3-4 kb/s. Fatta!

En ljuspunkt är i alla fall att de har fritt trådlöst Internet nere på hotell Oasis som ligger på andra sidan vägen. Så om jag måste ladda hem något kan jag gå dit. Där ska vi också skriva in oss på gymet som är fräscht - där får man dessutom massage för en billig peng och det ska jag få i eftermiddag!

AC

är bra till mycket! I natt måste någon av katterna ha kommit åt remoten och satt på AC:n i köket. Resultatet var så klart att det var ganska kyligt där, med påföljd att kackerlackorna tydligen frös!!! Så de höll sig i stort sett undan!!! I stället för att döda ungefär 20 stycken medan jag kokade morgonkaffet, tog jag bara kål på en tre-fyra stycken. Helt klart en förbättring så nu får AC:n stå på i köket - dygnet runt. Och det ända tills problemet är åtgärdat för gott. Är det någon som har telefonnumret till The Terminator?

Tack Nettan!

Nettan har försökt instruera mig så att jag ska kunna lägga in en lista med bloggar och annat som jag själv läser, men det funkade inte. Möjligen eftersom jag sitter med en vanlig telefonuppkoppling, och det blir för trögt. Jag får försöka igen. Men nu börjar jag bli riktigt trött på det egyptiska företag som har lovat att förse oss med ADSL. Vi beställde det för cirka sex veckor sedan, och då lovade de att fixa det hela inom två veckor! Okej, okej, jag befinner mig inte i väloljade Turkiet längre, utan måste lära mig tålamod. Men sex veckor ...

Skrållan tycker att mattan här inne i arbetsrummet passar alldeles utmärkt som koja, så där befinner hon sig nu.

Mitt emot huset, på andra sidan gatan, har de som arbetar här i området (vakter, trädgårdsmästare med flera) en liten pausstuga eller vad man ska kalla det, så där sitter nästan alltid några och pratar. Väldigt trevligt tycker jag, det ger lite liv åt området som ju annars lätt skulle kunna kännas lite dött. En av dem har en väldigt vacker (!) ringsignal i sin mobil också, lätt orientalisk och suggestiv utan att bli fånig. Den skulle jag gärna ha, men än råder språkförbistring på hög nivå eftersom jag inte ens har börjat plugga arabiska än, så jag kan inte fråga hur man skaffar den.

Nu ska jag jobba vidare på Harem, Barbara Nadels femte bok i Istanbul-serien. Den är spännande kan jag tala om.

Röda havet

I dag har vi haft det riktigt skönt vid Röda havet i en liten semesterort som heter Ain El Sokhna. Efter två timmars bilresa rakt genom öknen kom vi fram till ett riktigt semesterparadis - dessutom i lågsäsong och med ett väder som påminner om en perfekt högsommardag i Sverige. Mjuk fin sand och ett blått hav med klart vatten. Vad mer kan man önska sig. Ja, förstås, det ska vara att fånga krabbor och annat smått och gott, men det fick andras barn sköta om. Själva lade vi oss och njöt efter badet, och sedan gick vi upp till en liten fiskrestaurang med jättegod mat och fina fiskar. Själv tog jag grillade jätteräkor.

Öknen är fascinerande, sten och sand skiftar färg varefter man åker, allt från vitt, gråvitt, beige, gult, rött till svart. Och eftersom det regnade (!!!) häromdagen fanns det små gröna buskar lite här och var.

Men nu är det slut på nöjena, i morgon ska jag jobba vidare på andra delen av Barbara Nadels deckare som utspelar sig i London under andra världskriget. Den kommer att heta Sorgens arv och kommer ut lagom till julhandeln.

Stockholm

Jag kan tala om att vädret är bättre i Kairo än det är i Stockholm. Men telefonerna funkar bättre i Stockholm än i Kairo. Suck. Innan vi flyttade in i huset hyrde Kenyas ambassad huset och där bodde förmodligen hela personalen på beskickningen. Men de drog utan att betala den sista telefonräkningen, så nu är linjen avstängd och vi har ingen telefon! Nå, jag hoppas att de betalar när vi påminner dem så att vi får linjen åter. Hur ska jag annars komma ut på nätet???

I dag har jag i alla fall gått igenom alla saker pappa lämnade efter sig. Ingen rolig syssla. Det är så lite som återstår av en persons liv när den går bort. Men det är väl så det är.

Just nu längtar jag till söndag när jag ska träffa mina fantastiskt underbara barnbarn som min fantastiskt underabara son och hans fantastiskt underbara fru har åstadkommit. DET ska bli roligt.

Tiden rinner iväg!

Tänk vad fort tiden går när man packar upp paket! Nu är i alla fall det mesta uppackat och vi har fått någorlunda ordning i huset. Klas har monterat jag vet inte hur många Ikea-möbler och jag har fnattat runt med pryttlar och provat hundra olika placeringar. Men vi har roat oss också:

För ett par veckor sedan åkte vi iväg tillsammans med Klas kollegor och handlade olivolja av Mr. Rauf. Han och hans fru bor i Sakkara (i närheten av trappstegspyramiden) och han har själv byggt deras fantastiska hem. På bilden ser ni tornrummet. Det är som ett romantiskt ökenfort, och det ligger också i kanten av öknen med utsikt över bland annat Pepis pyramid. Jag stod på ena taket när jag tog fotot. Hans fru Amina ägnar sig åt att rädda misshandlade djur, hon har 19 åsnor i en inhängnad och hur många katter och hundar som helst i olika kennlar. Så om någon är intresserad av att adoptera, kontakta mig så kan jag förmedla kontakten. Eller om någon är intresserad av att hjälpa till ekonomiskt eller på annat sätt, jag kan förmedla kontakten. Vi köpte som sagt olivolja, hans är bäst i Egypten och Hotell Four Seasons handlar bara från honom. Han gör jättefina olivoljetvålar också, så det fick vi också med oss några stycken.

I går åkte vi in till stan med en kollega till Klas (urtrevlig tjej för övrigt) som visade oss runt i Zamalek, en stadsdel på ön Gezirah mitt i Nilen. Där guidade hon oss till en jättebra bokhandel (Diwan) och olika fantastiska möbelaffärer. Jag blev alldeles sjuk och vill ha hur mycket vackra saker som helst! Men jag vet att det är omöjligt att köpa de fantastiskt vackra orientaliska lamporna som man måste ha högt i tak för att kunna hänga - det kanske blir 70 kvadratmeter i en förort så småningom, hur skulle det gå? Vi passerade bland annat svenska ambassaden, så nu vet vi var den ligger. Och så hittade vi en hel del annat smått och gott som är bra att känna till. Var man parkerar bäst och var det finns bra toaletter är inte minst viktigt att veta!

I morgon åker jag till Stockholm och stannar ett par veckor, sedan via Istanbul på hemvägen för att vara med på SWEA Istanbuls höstmöte med middag. Det ska bli SÅÅÅ roligt att träffa alla gamla vänner i Istanbul igen, och jag hoppas att många kommer till mötet.

Sist men inte minst går mina tankar ständigt till foket i Burma.

Ikea quality

Normalt sett brukar väl Ikea-grejorna ha rätt bra kvalitet nu för tiden, men vi blev aningen ledsna när vi upptäckte att vårt nya vitrinskåp har tre olika sorters glas i dörrarna. Maken får väl reklamera och sedan bära med sig en dörr i taget när han reser till och från Istanbul. Just nu ser det inte klokt ut, men så får det ändå se ut tills vi har kunnat byta dem.

I övrigt är buffén, utebordet, skrivbordet och tv-bordet ihopskruvade. Återstår nu bara ca 200 paket att öppna och en hel del till att skruva ihop.

I morgon börjar Ramadan här i Egypten och de har byggt ett stort tak över gården till moskén. Undrar om det är för att äta Iftar (det första kvällsmålet) eller om det är för att det kommer så många till bönerna att de behöver mer plats. Vi lär väl få se eftersom moskén ligger alldeles mittemot vårt hus. Som tur är använder de inte högtalarna (ta i trä och Mashallah) utan sjunger "un-plugged" så det är rätt trevligt.

MÖBLER!

Helt otroligt, möblerna kom verkligen i går. Klockan elva hade de sagt och kvart över elva kom de och bad så hemskt mycket om ursäkt för att de var försenade! Klockan tre var allt inburet - och då ska man veta att det var 332 paket. Allt är inpackat som paket, varenda soffa, bord, pinnstol och lampa. Så nu har vi lite att göra. Maken får chefa för ihopskruvning av möbler, och det som är för tungt ger jag mig inte på själv. Men det finns ändå så det räcker och blir över.

Nu vet ni vad jag sysslar med ett tag framöver ...

möbl

Möbler?

Ta i trä, tvi tvi tvi, salt över axeln, Insallah och håll tummarna! Det sägs att vi ska få våra möbler i morgon klockan 11! Nu är vi inte i Istanbul där allt sker enligt planerna, så det återstår att se, men hoppas kan man ju alltid. Då blir det slut på den minimalistiska stilen vilket ärligt talat ska bli rätt skönt.

Det sägs också att rörmokaren ska komma i morgon och fixa läckan under diskbänken. Han var här och tittade i förra veckan. Man gör så här. Först tittar man. Sedan dröjer det ett tag till, och sedan fixar man det som ska fixas. Förhoppningsvis.

Men faktum är att hyresvärdens representant var här i dag och fixade AC:n i köket. Så nu funkar den. Och nu vet jag hur man ska fixa den så jag behöver inte vänta nästa gång. Det sitter nämligen små säkringar inne i väggen bakom kontakten. De behöver bytas ibland och det finns nya i en liten lucka i själva kontaktmojen, eller hur man ska säga. En fördel kan vara att man stänger av huvudströmbrytaren, det glömde han men jag hann innan han hade kommit för långt in i maskineriet.

I kväll träffade vi ytterligare en granne, en kvinna från Georgien vars make är ambassadör här. Det är världens lyckträff, för de pratar turkiska efter att ha bott sju år i Trabzon, och de har en son som är jämngammal med våra turkiska grannars son. Så nu har respektive son en kompis och de kan verkligen prata med varandra!

Och nu är köksgolvet rent! Bara källarvåningen kvar och där krävs både klorin och rotborste, men det tar vi lite senare.

Lars Vilks Muhammedteckningar

Lars Vilks hävdar att hans ”konst” är viktig för att öppna debatten om yttrandefrihet i de muslimska länderna. Om något så visade redan de danska Muhammedteckningarna att det enda resultat som följer av den här typen av ”konst” är att debatten avstannar! Inte så underligt, den som blir attackerad försvarar sig och det vet väl alla som har varit inblandade i ett vanligt familjegräl att ens egen ståndpunkt i den laddade situationen blir än viktigare och mest rätt i världen.

Enligt min åsikt har Lars Vilks gjort dessa teckningar av en enda orsak: Att dra uppmärksamhet till sitt eget namn, och inte alls av omtanke om de människor som tillhör den muslimska kultursfären. Det har inte hörts så mycket i media om honom under de senaste, kan det vara tio, åren. Ingenting i hans Muhammedteckningar är originellt. Nidbilder av Muhammed gjordes redan för ett par år sedan av danska tecknare och idén med rondellhundar var det någon annan som kläckte. Att en plagiator alls får uppmärksamhet i medierna, och då speciellt när publiceringen får så stora konsekvenser är både sorgligt och beklagligt. Medierna borde ha viktigare saker att förmedla än att någon har kopierat någon annan.

I dag är det fredag och vi svenskar som bor i ett muslimskt land – där kristna och muslimer för övrigt också lever sida vid sida som grannar och vänner, det är inte bara i Sverige – hoppas innerligt att fredagsbönen ska gjuta olja på vågorna i stället för att mana till hat och protester. Vi måste vara oerhört försiktiga och inte skylta med att vi är svenskar, vilket annars brukar vara något positivt.

Och nu sitter någon där hemma i Sverige och tycker att ”ja men är de så korkade att de tror på vad imamerna predikar?” I ett flertal muslimska länder är väldigt många människor väldigt fattiga och har aldrig fått möjlighet till skolutbildning. Om man inte kan läsa och skriva kan man inte heller följa en mer nyanserad debatt eftersom man inte själv kan välja kanaler för information. Det som återstår är vad folk säger. Vi svenskar bör akta oss för att rida på alltför höga hästar! Hur många av oss är det inte som går till jobbet och är stensäkra på en viss sak därför att ”det stod i tidningen”?

Jag tror att vi kommer mycket längre här i världen om vi är lite ödmjuka och intresserade och har lite empati i stället för att tycka att vi är så himla bäst.

Uppkopplad!

Äntligen är jag uppkopplad på nätet igen! Visserligen har vi inte fått ADSL än, men jag kan använda en vanlig uppringning direkt till Egyptiska televerket, och det lär bara kosta 1 pund i timmen, vilket motsvarar ungefär 1,25 i svenska pengar. Skönt att kunna mejla, skriva här och läsa tidningarna igen.

Och min första åtgärd var att ändra i kommentarerna så att man inte måste vara registrerad användare för att kunna kommentera, nu kan alla göra det. Har mer att lära mig om den här sajten, men om jag tar lite i taget ska det nog bli bra till slut.

Tack för alla mej! Vi har fortfarande inte hört några nyheter om stackars Lisa, eller Mamma Mums som jag kallar henne. Har försökt kommunicera med Turkish Airlines nu när jag kan kontakta yttervärlden, men jag måste säga att svaren jag får därifrån är rätt dåliga. De har i alla fall skickat ut meddelande till alla på flygplatsen med foto och allt, så det är bara att hoppas. Bad dem att utlysa en belöning till den som hittar henne, men det är emot "company rules". De går inte ens med på att jag betalar belöningen själv! Urdåligt måste jag säga! Ska åter igen försöka ringa VD:n, men jag tvivlar på att han bevärdigar sig att prata med mig.

I går var hyresvärdens representant här för att titta på allt det vi inte är nöjda med. Han nickade och såg allmänt trevlig ut hela tiden, men vi får väl se vad det blir för resultat. Bara de tar bort ugnen, diskmaskinen, tvättmaskinen och grovstädar källarvåningen så blir jag rätt nöjd. För jag vill inte ha maskiner där det bor inte bara en familj utan hela klaner av kackerlackor!

Rörmokaren kom också och tittade på läckaget under diskbänken. Sedan gick han. Förhoppningsvis kommer han hit med verktyg en vacker dag och åtgärdar läckan också.

I går kväll åkte vi och handlade på Carrefour. På väg hem tog vi en väg genom öknen i stället för den vanliga Alexandria Desert Road. Det är verkligen mycket sand i Sahara! Har inte klivit ut i den än, måste få mina gympapjuck först. Eller ja, jag bor ju i öknen, så det kanske jag har. Fast här är gatorna asfalterade och det växer gräs och palmer i sanden. Apropå det verkar det som om vi har lyckats få liv i en stackars Benjaminfikus (sån med vit-gröna blad) som står i en jättekruka vid ingången. Den har fått massor av nya små blad så vi hoppas att den tar sig ordentligt.

Lisa

Flytten från Istanbul gick inte så bra. När katterna skulle lastas ombord på flygplanet hände något så att Lisa, mammakatten, kom ut ur buren. Hon var naturligtvis jätterädd för flygplanet och alla konstiga människor, så hon sprang. Och vi har fortfarande inte hittat henne. Jag tog första bästa plan tillbaks till Istanbul och fick faktiskt komma ut på plattan och leta, men jag kunde inte hitta henne. Sedan var jag tvungen att rädda de tre flickorna Stina, Tjorvan och Skrållan som hade suttit i burarna mer än ett dygn vid det laget, så jag tog dem och åkte till Kairo. Vi saknar Lisa något alldeles förfärligt och värst är ju för henne som är ensam och rädd. Turkish Airlines letar och alla som jobbar i området (ett grönområde med verkstäder, brandstation etc.) vet om att hon saknas så de sätter ut mat och vatten och letar de också. Så humöret är kanske inte direkt på topp eftersom jag hela tiden oroar mig för Lisa. Ett extra problem är att jag inte kan ringa internationella samtal på telefonen än (hyresvärden måste betala in en garantisumma för att öppna för internationella samtal) så jag kan inte ringa stup i kvarten till Turkish Airlines heller. Har i alla fall mejlkontakt med dem via Ikea-kontoret.

Skrållan fick tillåtelse att åka med mig i kabinen, så henne hade jag i handen när jag klev av planet i Kairo. Och med henne var det inga problem i tullen. De bara vinkade igenom oss. Tjorvan och Stina var däremot tvungna att gå igenom hela tullproceduren. Så fantastikst snälla Josef som kom och hämtade mig på flygplatsen klockan halv två på natten satt sedan med mig och väntade ända till klockan åtta på morgonen innan katterna var klara och vi kunde åka hem. Hela den tiden sprang en agent fram och tillbaks mellan olika ställen och fick olika stämplar, frimärken och signaturer. Sista anhalten var att Klas skulle signera något papper - fråga inte mig vad det var han skulle signera. Nå, Klas var hemma i huset men det gjorde inte något, det gick så bra så att jag signerade MED HANS NAMN. Problemet var bara att bevisa att jag var hans fru. Han hade ju inte skrivit någonstans i mitt pass att jag var det ... Till slut gick de med på att jag signerade ett papper där jag svor på allt som var heligt och med risk för fängelsestraff om det var osant att jag var hans fru. Det gjorde jag och jag är inte det minsta rädd för att åka i finkan.



Tjorvan och Skrållan har återhämtat sig efter pärsen, men Stina är fortfarande lite nervös. Hon fräser åt de andra två, i början hela tiden, nu håller det på att avta. Så med mycket kärlek ska hon nog återhämta sig med tiden hon också.



Nästa problem är huset. Det är jättefint. Och det är JÄTTESKITIGT. Nu har jag i alla fall skrubbat golven på övervåningen så att man kan gå barfota på dem. Med det inte sagt att övervåningen är klar, för allt sådant som fönsterkarmar, dörrar, lampor, ledstänger ... måste också skrubbas innan det är klart. Och så måste tvättmaskinen bytas. Badrummen ska vi inte tala om och det största problemet är köket. Intorkat fett i kakelplattor som är krackelerade. Inte lätt kan jag tala om. I går höll Klas på i ca 5 timmar med en vägg och den är inte klar. Det är starka medel, en spetsig kniv och en hård rotborste som gäller. Vi ska fortsätta i dag.

När allt väl är klart kommer det i alla fall att bli jättebra!



I går? Jo, Klas är ledig fredag-lördag här, och jobbar söndag-torsdag. Fredag är den heliga dagen.



Nu ska jag skriva till Turkish Airlines igen.

Nu närmar det sig avfärd

Jaha, nu har flyttgubbarna satt igång med de sista rummen: arbetsrummet, sovrummet och badrummen. Så jag sitter på madrassen inne i "kattrummet" och håller tummarna för att jag ska vara uppkopplad så länge som möjligt. Men snart åker modemet ner i en flyttkartong och sedan är jag okontaktbar en tid framöver.

I morgon hämtas katterna av den firma som ska sköta flytten av dem, och på torsdag åker vi hela familjen. Huset lär ska vara färdigrenoverat - utom köket då som tydligen behöver få sig en ordentlig genomgång. Något vi får leva med tills det är fixat. Som tur är har vi ju två kök, ett i köket och ett i källaren, så vi ska nog överleva.

Poolen ska vi nog få användning av!

Hoppas kunna höra av mig snart igen!

PS. I går skrev jag att våra turkiska vänner ska bo i huset till vänster. Jag har tydligen inte riktig koll på vädersträcken, för det är vi som ska bo i huset till vänster, de ska bo i huset till höger.

Okej! Tack Pär för hjälpen med att hitta vägen till att lägga in bilder. Det här är alltså vårt hus, det till vänster. Vaktkuren ska förhoppningsvis bort, det är nog kenyanska ambassadens vaktkur. Det var de som bodde i huset före oss. I huset till vänster ska våra turkiska vänner Nasif, Funda och Burak bo.

I dag töms gästrummen, köket och källarförrådet.

Och jag vet fortfarande inte hur man lägger in en bild. Måste klura ut det innan jag skickar adressen till fler än Chrissan!

Nu kommer flyttgubbarna snart igen och katterna är redan instängda i sovrummet - till deras stora förtret. Antar att köket töms helt i dag och att ett eller ett par rum till åker. Sedan är det inte så mycket kvar. Och jag kom just på att jag blir avstängd från världen den dag de tar modemet! Jaha, det blir bara att leka nostalgisk och låtsas att det inte finns någonting som heter Internet. Får försöka hålla det till sista dagen!

Första flyttdagen

Jaha, så har flyttgubbarna kommit (fyra stycken) och det är ännu mer kaos i lägenheten än det var tidigare. Hallen är full av packmaterial, vardagsrummet är oåtkomligt och katterna är instängda i sovrummet. Och jag ger mig ut i bloggosfären för första gången.

Jag har tänkt mig att jag ska skriva här (lite oregelbundet men med inte alltför långa mellanrum) för att den som är intresserad ska kunna följa vårt liv och våra äventyr i Kairo. En ny spännande stad med massor av vänliga människor och hur mycket kultur som helst, något som vi ju har blivit bortskämda med här i vårt älskade Istanbul. Nu ska jag bara begripa mig på olika tekniska detajer i bloggeriet som "etiketter för det här inlägget" vad nu det kan vara. Datum kanske? Jag tror jag prövar det.