På färjan över Canakkale-sundet, på väg till Bozcaada i Egeiska havet.
I dag har jag börjat en kurs! I hela mitt liv har jag gått och sugit på det där med att skriva en bok, men än har det inte blivit av. Jag har inte ens skrivit bråkdelen av ett kapitel. Och det trots att jag skriver olika saker hela tiden, nästan. En orsak till det är att jag har en miljon olika idéer om vad jag ska skriva, men kan inte riktigt vaska fram den där röda tråden man måste ha för att det ska bli läsvärt. En annan är att jag inte riktigt vet hur jag ska bygga upp den idén som är mest påträngande. Men allt det där kan kanske lösa sig med lite hjälp utifrån. Så i dag har jag anmält mig till distanskursen Hitta din bokidé! Jag gör kursen i min egen takt och har åtta månader på mig att slutföra kursen. Efter varje kursbrev skickar jag in mitt arbete och får gensvar, kritik, beröm, tips och idéer i retur.
Ann Ljungberg som håller i kursen är riktigt, riktigt duktig på att förmedla kunskap och att inspirera så att lusten att skriva bara trillar ur en. Hon har många fler kurser än den jag har börjat, både på distans och på plats, just nu är hon i New York och håller ett par skrivarkurser där. Gå till hennes hemsida och se om du hittar en kurs som passar dig. Eller är det kanske till och med så att du redan har ett halvfärdigt manus som du inte riktigt får styr på? Hon kan hjälpa till även med det.
Jag lärde känna Ann när hon var i Istanbul för en massa år sedan och höll en skrivarkurs där. Hon kontaktade mig i egenskap av lokalordförande för SWEA, eftersom hon behövde lite hjälp med kontakter för att ordna lokaler och lite annat. Något år senare kom hon och hennes man till Istanbul med sin segelbåt som de bor på året runt, och vi firade midsommar tillsammans med en båttur på Bosporen. Men det är en annan historia. Varför jag inte har tagit den här skrivarkursen tidigare kan man verkligen fråga sig. Nå, bättre sent än aldrig!
18 kommentarer:
Bättre sent än aldrig! Lycka till och njut fullt ut!
Kram!
Karin: Tack! Ja vi får se om det blir något resultat!
Kram!
Tack för urgullig kommentar idag på min blogg.
Marianne, jag tar dig på orden! Jag tänker anmäla mig på kurs hos Ann.
Jag har inget att förlora på det, allt att vinna.
Måste säga att du och din man är ett SÅ vackert par!
Kramar!!!
Good for you Marianne! (ursäkta engelskan men kommer inte på något lika bra uttryck på svenska). Att följa sina drömmar och göra något man länge längtat efter är bara att applådera. :) Vilken fin bild på dig och din man. Kram!
Bättre sent än aldrig, som Karin sa. Det är alltid roligt att få förverkliga sina drömmar. Själv tog jag ju en fil.kand. sex år efter min pensionering...
Kanske vore det kul med en skrivarkurs nu eftersom jag inte har fullt så mycket att göra i kyrkan som tidigare. Man har ju samlat på sig en del genom åren :-)!
Lycka till och berätta lite hur det går. Det låter i alla fall spännande!
Kramar från Ingrid
Vad roligt att du ska gå skrivarkurs! Har också tänkt på det ibland, och då i första hand för att lära mej andra sätt att skriva på än det journalistiska. Ska bli intressant att höra om dina erfarenheter.
Vad fina ni är ihop du och din man. Underbar bild. Snygga. Det är ni!!
MYCKET BRA IDÉ det med skrivarkursen. Jag kommer köpa boken när den kommer ut. Din bpk.
Kan man få den signerad då ELLER??? Bokar mig på de första exemplaren om det går bra och är okey för dig. Ska läsa på hemsan du länkat till sen. Tack för tips.
Kram
/Susanne
Åh, vad spännande! Ser fram emot att läsa din bok! Lycka till!
Kram Kim
Man skriver. OK
Men sen? Hur blir det en bok?
Monica P
Annika: JA vad roligt att du också ska ta en kurs för henne! Hon är absolut toppen! För det är som du säger, man har ingenting att förlora - men man har alla möjligheter att vinna!
Tack, fast jag är inte särskilt vacker på det där fotot, haha, helt osminkad och dan!
KRAMAR!
Anne-Marie: Helt ok med engelska! : ) Ja mina drömmar har alltid varit att bli prima ballerina och författare, och ballerina är lite sent kanske, men skriva kan man göra tills fingrarna kroknar, och då kan man skaffa sig en bandspelare : D
Tack, Klas är fin där i alla fall : )
Kram!
Musikanta: Ja du ser, vissa saker är aldrig för sent att göra! Jag tycker att du också ska ta en skrivarkurs! Om du inte vet vad du ska skriva om kan du ta samma kurs som jag, och om du redan vet kan du ta romanskrivarkursen. Som Annika säger, man har ingenting att förlora men allt att vinna! Och du skriver verkligen bra - och du har massor att berätta!!!
Det är roligt! I dag har jag börjat på en övning - leta upp en annons och hitta på en bakgrundshistoria. Av alla omöjliga saker föll jag för en bilannons och har börjat skriva en liten historia om den - eller snarare om ägarna. Det är så ROLIGT!
Kramar!
Ingabritt: Det är jätteroligt! Som jag skrev till Musikanta här ovan, har jag börjat på en övning att hitta på en bakgrundshistoria till en annons i dag. Men det är på kursen Hitta din bokidé. Om du redan vet vad du vill skriva om kan du ta Romanskrivarkursen. Gå in på hennes hemsida och kolla! Jag tror man får första kursbrevet till påseende, så kan man bestämma sig sedan.
Suzesan: Tack, men jag är inte så vacker, osminkad som jag är. : ) Klas är fin i alla fall!
Hahaha, jag LOVAR att du ska FÅ ett signerat ex om det någonsin blir en bok som antas av ett förlag och kommer ut!
Ja det är roligt att skriva lite strukturerat, att skriva rena rama hittepået! Kolla på hennes hemsida, du kanske hittar en bra kurs för dig?
Kram!
Kim: Gick du någon skrivarkurs innan du började skriva? Eller var du en naturbegåvning?
Kram!
Monica: Den kurs jag går nu blir bara början på en bok, sedan kan man gå romanskrivarkursen och då får man hjälp och stöd i att skriva färdigt sin bok. Och i den ingår det att lära sig hur man skickar till förlag och följebrev och allt sånt. Hon har ju även andra tjänster som lektörsutlåtande osv, så hon kan hjälpa till en bra bit på vägen. Sedan måste boken vara så pass att ett förlag vill ha den, och det är upp till en själv.
Sedan KAN man ju också ge ut boken på olika sätt alldeles själv, det finns t.ex. en sajt som heter Vulkan.se Men jag vet inte om man säljer så mycket där, jag är väldigt dåligt insatt i det och kanske inte den väg jag tänker ta. Antingen håller boken måttet och den antas av ett förlag, eller så gör den det inte.
Jag är övertygad om att du har rätt mycket att berätta du också?
Jodå. Men hittills skriver jag bara på kalimera.se
Jag vill hellre kalla det kåserier än bloggar, är lite efter min tid.
Ett problem som jag tror alla författare har: hur håller man isär personer man skildrar och såna man lever med eller känner väl?...Oundvikligen tar man ju av egna erfarenheter och sånt kan ibland gå väl så långt.
Monica P
Tack Marianne för din kommentar och dina gratulationer! Ja, visst är det så att tiden inte räcker till då man jobbar! :S Jag hinner knappt uppdatera min egen blogg och försöker så gott det går att läsa andras, men alltid hinner och orkar man inte. Din blogg brukar jag dock vara inne och läsa dagligen, men jag orkar inte alltid kommentera. :) Men jag läser alltså fortfarande! :) Så intressant att läsa om alla era planer inför det nya huset! :)
Mitt jobb har (tyvärr) inget med Istanbul att göra, utan det är en nordisk internetsida som har med inredning att göra. :P Varför deras kontor ligger i Istanbul är en gåta för mig med, men det passar ju mig bra. :) En del av mina nya utländska vänner är från jobbet men annars så har jag faktiskt lärt känna några genom bloggvärlden! :) De flesta av dem har bara bott några år i Istanbul ännu, så det är inte så konstigt att du inte känner igen någon av dem. Har du förresten några planer på att åka till Istanbul inom en nära framtid? Det skulle vara roligt att träffas då! :)
Vad KUL det låter med en skrivarkurs! Hoppas du i slutet av den här kursen har kommit fram till vad du vill skriva din bok om! Önskar dig en massa inspiration och skrivglädje! ;)
Ha det bra!
Kul med kurs! Och kul o se foto på dig och maken!
Monica: Nej du är inte efter din tid! Alla som skriver måste få skriva som de själva trivs med, annars blir det inte bra.
Ja hur gör man för att hålla isär? Självklart blandar man in drag i sina figurer, men jag tror att med gediget hantverk klarar man det fint. Det bästa är om man så att säga bygger upp sina karaktärer ordentligt först. Gör dem till hela riktiga människor. Då ser man också om det blir för likt X eller Y och kan ändra. Och sedan blir personen mer levande när man skriver, eftersom man redan känner den som person.
En del författare tar ju personer rätt upp och ner, men själv hade jag kanske inte blivit glad över det - en person har ju både positiva och negativa sidor, och om en figur bara är gullegull blir det inte intressant att läsa om den. Så man behöver blanda in lite negativt också, och vem vill läsa sånt om sig själv? : )
Laura: Det är så skönt att höra att du har det så bra! Det är ju perfekt att deras kontor ligger i Istanbul! Inredning är ju aktuellt för oss, så OM du har lust att dela med dig av webbadressen får du gärna göra det!
Nu får ni gå med i SWEA också, hela gänget som pratar svenska. Då lär ni känna fler, och det är alltid bra.
Jag hinner knappt läsa några bloggar, kryssar lite på måfå när jag hinner. Vill så gärna hänga med i allas liv, men det är omöjligt.
Skrivarkursen är jätterolig, och den har redan burit frukt. Inte för att det blir någonting att ge ut, men det har fått igång mitt skrivande - det är ju skillnad att skriva hittepå och att skriva blogg : )
STORA KRAMAR!
Anna: Jätteroligt med kursen. Nu vill jag att det blir måndag och att jag får jobbet undanstökat så att jag kan skriva vidare! : )
Hej!
Roligt att se hur ditt liv artar sig - det är nästan så att sist jag aktivt läste hos dig så höll ni på att renovera i Kairo, nu börjar det igen :) :). Läste nyss hos Saltis att hon varit på skrivarkursen, själv håller jag på att gå upp i limningarna då jag inte hittar tid/vågar/vet om jag kan/orkar sätta igång att skriva :( :(. Får hoppas att sen då tiden kanske är inne att inte all inspiration och idéer då flytt sin kos :(. Lycka till med ditt skrivande och nya huset! kram från Finland!
Jemayá: HEJ! Ja hjälp vad tiden går! Jag har inte varit inne hos dig heller på evigheter, jag hinner inte med ens hälften av alla bloggar jag vill läsa! Det är mycket mer att göra här hemma än det var i Kairo.
Men i Kairo var det nog flytten du läste om? Inte renovering, för det har vi inte gjort där.
Trist att du har skrivkramp just nu! Men det är kanske då man ska sätta sig ner och bara skriva för sig själv, bara någon historia om en gubbe som var ute och vandrade i skogen, och plötsligt var det någon som hade byggt en liten stuga i en glänta, och där bodde en så söt liten gumma ... eller nåt sånt? Helt utan ambitioner om att det ska publiceras? Jag HOPPAS att din skrivlust snart kommer igen!
KRAMAR!
Skicka en kommentar