fredag 11 september 2009

Färdig

Den här utsikten tackade jag nej till, två pyramider som sticker upp bakom
dadel- och apelsinodlingen. Det huset var alldeles för stort med fyra våningar
och arton balkonger och femtioelva badrum. Och bergis fyrahundra kvadratmeter boyta.
Ja, förutom att det var för stort skulle vi inte haft råd med det!

Nu har jag skickat sista kapitlet av boken till förläggaren! Jätteskönt! Inte för att mitt arbete därmed är helt färdigt. Först ska jag fixa alla listor med ord, medverkande personer, platser, det turkiska alfabetet etc. Dessutom återstår ett par kringtexter av författaren. Och sedan blir det att redigera efter att redaktören har haft synpunkter. Och allra sist ska hela boken korrekturläsas, och det är jag som gör det. Men nu är mitt tunga jobb klart.

Det som ofta kan ta tid är att jag ibland sitter och stirrar på en mening och kan inte bestämma mig för om den är bra eller ej. Ska det vara ett kommatecken där eller inte? Ska jag använda den ordföljden eller ska jag ändra så att den satsen kommer före den? Är det där ett bra ord? En synonym? Upprepning av ett ord, hur ska jag uttrycka samma sak med ett annat ord. Och så vidare, och så vidare. Allt det där blir mycket lättare när redaktören har läst och kommit med synpunkter, för då vet jag i alla fall vad som är bra (eller i alla fall passabelt) och vad som måste ändras. Det är inte bara jag själv som har stirrat mig blind.

Och nu har nog Maken landat. Åter från den stora metropolen Älmhult. Vi får hela en och en halv dag, sedan sticker han till Rumänien och blir borta hela veckan. Så jag får väl ägna en del tid åt att tvätta och stryka så han kan packa om resväskan.

29 kommentarer:

Annika sa...

Du korrekturläser helt själv alltså? Ingen gör det efter dig?
SVÅÅÅRT!!
Man blir ju blind på sin egen text till slut. OCH först när man lämnat den länge ser man vilka fel man gjort. Avundas dig icke detta...
DET låter nästan tyngre än översättningen, men det är det såklart inte.
Ah, ser nu att redaktören läser innan du korrekturläser. BRA!!
Läser du högt för dig själv det du skrivit? DET brukar ju hjälpa.
GRATTIS till att det stora hästjobbet är klart!!
Så skönt för dig!!
HOPPAS att du får en ngtlunda lugn och fin helg!!
Jättekramar!!

Otta sa...

Härlig utsikt! Som du skriver har jag upplevt att de har så extremt stora hus och lägenheter. De gånger jag kollat annonser i kairo, då har det alltid varit stort.

Det måste vara suveränt att vara klar med allt! :-) Kan du inte unna dig lite lugn ett tag nu?

Ha en trevlig 1,5 dag med maken!

Kramar

Lullun sa...

Grattis för att ha klarat dig åover den stora puckeln! Det låter alltid som om du tar ditt jobb på så stort allvar, på ett bra sätt. Ja, som du vet har jag ju mycket kontakt med översättare i min vardag och tyvärr kan man inte säga det samma om dem. Det är ofta jag får saker och ting tillbaka som översättaren så uppenbart inte har förstått ett ord av och bara översatt ord för ord. ;-)

Fin utsikt förresten, men oj så stort! Lagom är trots allt bäst. :-)

Ha det så trevligt nu när maken är hemma. Och du, att du skickar med honom en ostruken skjorta eller två gör väl inget; ni ska ju hinna att ses lite också! ;-)

Desiree sa...

Då man man verkligen säga att du har rätt till både en skön fredag och en skön helg. Härligt med avslut. Nu har du gjort avslut både med gammla boendet och med boken. Jag tycker du ska se till att ha en skön och underbar dag med maken. Hitta på något riktigt trevligt. Jag är glad att jag själv inte har ett resande jobb som din make. Det är bra att han har dig som ser till att tvätten är fixad och väskan packad iallfall. Ha en fin helg.

Stattinskan sa...

Haha, du får ta det onda med det goda ... ni hinner inte tröttna på varandra i allfall! Kram

Marianne sa...

Grattis till att ha avslutat ännu en bok. Jag tror inte det blir så mycket ändra av där inte. Du är ju en klippa, ett proffs på vad du gör. Du uttrycker dig så fantastiskt när du skriver här på bloggen så man får nästan ågren för hur man själv uttrycker sig. Vanligtvis skriver man ned precis hur man tänker, och däruppe på hjärnkontoret blir det kortslutning titt som tätt, i alla fall hos mig.
Åh, den utsikten hade jag inte tackat nej till. Men det förståss, inom rimliga kostnader.
Se nu till att det finns rena kläder till maken inför hans nästa resa :o) Så kan du sen i lugn o ro drömma dig bort till den nya lägenheten, se dig själv i poolen, när du tar promenader, och när du träffar folket runt omkring.
Eller hur !
Kramisar från Marianne i Sverige

KARLAVAGNEN sa...

Dra mig baklänges!!! Det var snabbt! Du skulle prata med min mamma hon är en jäkel på svenska språket och grammatik (så du kan tänka dig att hon liiiiider med min taskiga svenska)...

Grattis!!! NJUT AV GUBBEN! Å så kan jag la få tipsa om MADRID...

Laura sa...

Vad skönt att ha "grovjobbet" över! Vad duktig du är! :) Jag kan förstå att man lätt blir lite blind för sina egna fel om man jobbar mycket med text- och ordbehandling. Jag märker många gånger hemska fel och upprepningar av ord i mina egna bloggtexter någon dag efter att jag har skrivit dem, fel som lyser mig rakt upp i ansiktet men som jag inte har lagt märke till då jag har publicerat texten även om jag kan ha läst igenom den flera gånger innan jag tryckt på "publicera"-knappen. :S

kram!

Millan sa...

Harligt Marianne! Jag ar makta imponerad av ditt arbete. Det ar vekligen svart att oversatta texter upptackte jag nar jag studerade engelska pa universitetet och vi fick i uppdrag att gora en del oversattingar! Skont att du kan pusta ut ett tag nu i alla fall.
Kram

Dubbelörn sa...

Har arbetat med korrekturläsning o vet hur svårt det är att skriva "rätt"... ;)

Stor kram

Fröken Anki sa...

Grattis till den nya bostaden. Spännande att få se nya bilder från denna del av Kairo.

OCh grattis till att du är färdig med den stora biten av bokjobbet! Nu kan du njuta av helgen och att maken är hemma ett litet tag.
Förresten, satt och tänkte när jag läste det här inlägget - du har inte funderat på att skriva egna böcker? Jag menar, du håller ju på med författande på ett sätt när du översätter. DU måste ju tänka på hur orden ligger och vad de kommer att få för betydelse för den som läser. Fast du kanske redan skriver egna böcker och så har jag inte kollat upp det! :)

Ha en skön helg!
kram

Marianne sa...

Annika: Ja, man måste absolut komma ifrån texten och sedan komma tillbaka, det är därför jag jobbar igenom hela boken i tre "varv" innan jag väl skickar den till förläggaren. Sedan läser han och skickar tillbaka, då läser jag igen och tar ställning till hans förslag och hittar en del ytterligare själv, sedan skickar jag tillbaks till förläggaren och han sätter boken. Först när allt är i tryckbart skick korrekturläser jag. Innan dess är det ingen idé, för man måste hitta sista-minuten-ändringar där man har missat att ändra ändelser i ord runtom, se så att avstånd blir bra osv. Ibland halkar ett komma eller en punkt iväg och ställer sig en centimeter från ordet, och det ser ju inte snyggt ut. Oftast är det inte felstavningar i korrekturet eftersom stavningskontrollen i Word hittar de flesta felen, utan just andra saker. Och det är svårt att lämna till någon annan att korrekturläsa just de här böckerna eftersom det är en hel del turkiska ord, för att inte tala om turkiska namn och platser. Svårt för någon annan att korrekturläsa sånt och veta vad som är rätt. Ibland ändrar nämligen författaren på ett namn, som om någon hade skrivit en bok om Sverige och ändrat Annika till Annike - och då hjälper det inte att kunna svenska för det är ju så det ska vara. Korrekturläsningen brukar ta mig cirka tre hela dagar. Det är inte särskilt kul, men då brukar jag printa allt så då kan man ta med sig jobbet och sätta sig på någon skön plats, slipper sitta vid skrivbordet i alla fall!

Jag brukar inte läsa högt, bara liksom högt i huvudet. Rytmen måste ju bli bra så att det blir lättläst. Jag vet inte hur många gånger jag läser varenda liten mening och ord och stycke, men sen orkar jag inte vara lika noggrann i bloggen, här blir det en hel del småfel i stället!

Tack, det ÄR skönt att vara klar med hästjobbet!
KRAM!

Otta: Ja folk verkar bo enormt stort här. Pratade med chauffören mr Wael om det där, han hade köpt sig en "liten" lägenhet i Maadi. "Bara" 150 kvadrat : D Han trodde inte jag var klok när jag berättade att det är väldigt vanligt att man bor på en 60-70 kvadrat i rika Sverige ...

Har lite jobb kvar att göra med boken, men det är relativt sett rätt enkelt, så det blir lugna puckar framöver.

Tack, vi ska väl iväg och handla så jag har mat för veckan, sedan måste jag stryka så han kan packa, planera lite för flytten ...

Kram!

Lullun: O ja! Jag tar översättningen på största allvar, jag ska ju ha mitt namn i boken sedan. Och även om jag inte skulle få mitt namn tryckt någonstans, tycker jag att man alltid ska försöka göra ett så bra jobb man bara kan, annars är det bättre att låta bli. Jag har aldrig fattat att folk faktiskt inte har yrkesstolthet, eller stolthet överhuvudtaget. Så jag har svårt att begripa att folk kan lämna ifrån sig så dåliga jobb att de inte ens har begripit vad de har skrivit om! Sen gör jag också fel, visst händer det. Jag kommer nog aldrig komma över att jag översatte "wireless" till "transistor" i en bok som utspelade sig på 40-talet, transistorn kom visst inte förrän på 50-talet ... Får försvara mig med att just den boken var fullproppad av slang och annat och jag hade fullt sjå att kolla upp när man började använda olika ord. Pappskalle gick till exempel inte att använda i den boken, fick ta fårskalle i stället eftersom pappskalle började användas först på 60-talet, har jag för mig att det var.

Lovar, ska bara stryka sånt som han ska ha med sig, ingenting mer!

Kram!

Marianne sa...

Desirée: Tack, ja det har du rätt i, så jag ska bara lata mig den här helgen utom det som måste göras som att stryka och laga mat. Jo, handla också så att jag har mat nästa vecka. Och du har rätt i att det är två avslut. Undrar om jag har någonting annat som måste få ett avslut, då kan man ju passa på nu. Ska fundera på det för jag kan inte komma på något så där rätt upp och ner.

Kram!

Stattinskan: Haha, nej det hinner vi inte! Fast det händer att han är hemma i en hel månad i sträck, och då kan jag börja tycka att han borde åka någonstans snart : D

Kram!

Marianne i Sverige: Tack, men du vet vad man brukar säga, 1% inspiration och 99% transpiration. Eller vad man nu använder för siffror, men det stämmer. Formuleringarna kommer inte alltid så där bara av sig själva, man får ofta svettas fram dem. Och du uttrycker dig väl jättebra! Det tycker jag i alla fall. Du ska veta att det blir kortslutning i kontoret på högsta våningen här också, ofta! En tumregel brukar vara att det får INTE vara så som man pratar/tänker, men det ska LÅTA som om det är som när man pratar/tänker. Då blir det ganska lättflytande.

Jepp, nu är allt rent, nu ska det bara strykas också. Sedan kan jag drömma mig bort till november. Men så måste jag ta tag i allt sånt där praktiskt nu också ...

Kramar!

Marianne sa...

Karlavagnen: Nja, det var nog inte så snabbt, det blev faktiskt lite senare än jag hade tänkt mig. Jag har jobbat med den här boken i flera månader, bara de senaste två varven har tagit två månader. Innan dess skrev jag in boken också.

Din svenska är väl inte så himla dålig! Fast det är klart, man har ofta högre krav på sina barn bara för att man tycker att de ska vara perfekta : D

Själv kan jag inte ett jota om grammatik osv, kan bara använda språket!

Tyvärr har han inga affärer i Madrid. ÄN!

Kram!

Laura: Jag lovar, det är samma för mig. När jag läser igenom ett inlägg en dag eller så senare ser jag riktigt ruggiga grejor och fattar inte hur jag har kunnat missa det. Tror det är så för alla. Det är därför jag jobbar igenom böckerna i flera varv och sedan en redaktör som granskar och hittar de värsta grodorna.

Kram!

Millan: Ja det är svårt att översätta. Det ska ju liksom ha kvar andan i originalet men ändå vara på det nya språket som ska vara korrekt. Det får ju inte regna katter och hundar i en bok på svenska och det får inte ... eh ... scoop rain : D i en bok på engelska. Och det är lätt att fastna i anglicismer, speciellt som det blir vanligare och vanligare i vardagsspråket i Sverige.

Kram!

Marianne sa...

Dubbelörn: Så du har jobbat med korrektur! Ja, då vet du. Och i dag är det ju som sagt oftast inte felstavningar utan ändelsekonsekvenser och liknande som inte hänger med efter arton olika redigeringar i texten. Så det gäller att "vara med" när man korrläser!

Kram!

Anki: Tack! Jag ser verkligen fram emot att flytta och få möjlighet att gå ut och promenera och lite sånt, kameran kommer att bli flitigt använd!

Jag har FUNDERAT på att skriva själv, men jag vet inte om jag skulle bli en bra författare bara för att jag kan översätta. Tror man kan jämföra det med konstkritiker, de kanske är bra på att "läsa" en tavla (och så) men de kanske inte kan skapa dem själva. Jag har i och för sig en story som jag går och suger på, men det skulle först kräva en massa studier från min sida för att det skulle bli bra. Och så måste jag hitta en fungerande ram att hänga det hela i. Kanske ska suga lite mer på den karamellen, så kanske den mognar så småningom!

Men jag har inte skrivit någonting än. Så du hittar inget om du googlar : )

Kram!

Musikanta sa...

Jag har ju läst en av "dina" böcker
så jag vet att du är en fenomenat översättare. Jag tror inte att jag tänkte en enda gång "jaha, vad kunde det ha hetat på originalspråket" som jag så ofta gör när jag läser andra böcker översatta från engelskan.

Men visst kan de smyga sig in fel som är svåra att upptäcka. När man ändrar en mening på datorn kan det ju bli kvar något ord som man inte ser och som inte passar ihop med de övriga. Stavningskontrollen fungerar ju inte då.

Det är ju bra om man kan sova på något man skrivit - man ser det med nya ögon dagen därpå. Men ibland finns det ju inte tid...

Skönt att du kommit så här långt i alla fall!
Många varma kramar/M

Jemayá sa...

Grattis till nästan fullgjort jobb! Jag har jobbat lite med översättning - inte min grej, är för otålig och känner inte att mitt språköra egentligen är tillräckligt bra. Så jag är verkligen imponerad över ditt jobb, det om något kräver förmåga att överblicka och hålla stora mängder text i minnet, läsa snabbt, men också klara av att inte tappa bort allt det lilla...puh, säger jag!! Det var väl inte så länge sen du avslutade förra boken, hoppas du har chans att lite vila ut efter att denna är klar! Lycka till med flytten! kramar! ps. vilken utsikt!!

Marianne sa...

Musikanta: Tack, vad gullig du är! Men jag ska inte ta åt mig hela äran, redaktören tillika förläggaren (ett enmansföretag) är oerhört duktig. Han hittar de där sista felen som jag har blivit blind för. Det är lätt att fastna i anglicismer så att man sedan när man läser nästan hör originalspråket i stället. Speciellt som så mycket av det där har krupit in i vardagssvenskan. Nuförtiden spenderar vi ju inte bara pengar, vi spenderar tid också. Och jag läste i senaste Språkspalten i SvD, att Madonna är spirituell, inte andlig ...

Ja det mesta vid korrekturläsningen är sånt som ändelser som inte har hängt med i nya formuleringen, en preposition som har blivit kvarlämnad och liknande.

Kram!

Jemayá: Tack! Det är så skönt att det stora jobbet är över. Nu är det mer uppsamlingsjobb kvar för min del.

Men snabbt vet jag inte om jag håller med om, jag läser väldigt långsamt när jag översätter. Eller förresten, jag läser i olika takter. Både normaltakt som man läser när man läser en bok, och långsamt och smakar på varje ord, och lite medel för att känna på rytmen. Och så håller jag på så. Så jo, nog måste man ha tålamod om man ska översätta skönlitteratur!

Förra boken avslutade jag i vintras. Och kanske, kanske, kanske smygstartar jag snart med nästa. Har fått ett manus (kan inte berätta vad än) för att se om det är bra.

Kram!

Laura sa...

Nu då jag läste igenom dina svar på kommentarerna så skrattade jag gott åt att man numera "spenderar tid" och inte bara pengar. Det är ett uttryck som också jag har använt mig flitigt av, men nu har jag blivit lite avvänjd och försöker att undvika just det uttrycket. Det har jag min mamma att tacka för, hon rättar mig alltid om hon märker några fel i mitt språk. :P Tack vare slarv så gör jag många fel då jag skriver, som någon kommenterade här så är det lätt hänt att man glömmer ett ord då man ändrar på en mening och så låter hela meningen konstig. I finlandssvenskan används dessutom en hel del "finlandismer", man "hämtar" till exempel något från köket och fiskarna trivs på bottneT av havet, så det kan hända att jag också gör en del språkfel på grund av svenskan som talas i Finland, även om jag alltid var den med den "renaste" svenskan i skolan. :) Det tackar jag också min mamma för! :)

Jag tycker att du har ett underbart och levande språk och det märks att du lägger ner mer tid på dina bloggtexter än de flesta andra! Jag har aldrig lagt märke till ett enda fel i dina texter och du verkar ha ett väldigt stort ordförråd. Hoppas du skriver en egen bok idag, låt idén mogna lite till och sätt sedan igång och skriv! :)

Kram!

Laura sa...

Hahahaahaha! Ja, SLARV som sagt... Jag menade förstås att jag hoppas att du skriver din egen bok EN dag, inte IDAG!! :)

Marianne sa...

Laura: Jag gör också en massa fel och använder anglicismer. Men försöker bli medveten om dem så jag kan undvika dem. Du ska bara se vad jag får tillbaka från redaktören ibland, det är så jag tar mig för pannan och undrar hur jag har kunnat skicka det! Nu i inlägget om Anna Anka skrev jag till exempel att jag "stoppar" här. Typiskt från engelskan. Men jag såg det när jag hade publicerat och ändrade till "slutar". Ibland ser inte jag heller felen. Men jag lägger inte jättemycket tid på inläggen, så det kryper allt in en hel del fel hos mig också, tro inte annat!

Att du använder finlandismer hör väl bara till dialekten? Eller språket? Jag vet inte hur man definierar finlandssvenska, som språk eller dialekt? Hur som helst, det är ju ett språkdrag som jag tycker att man ska bevara och vårda. Tänk så underbart det är när man läser Tove Janssons böcker och hör hur hela språket sjunger. I alla fall i mina öron. När jag läser dina texter tycker jag det är ren rikssvenska, har aldrig sett några finlandismer hos dig. Men om det smyger in sånt tycker jag inte att du ska skämmas, absolut inte!

Hehe, nej just i dag blir det ingen egen bok : D

KRAM!

Laura sa...

Jag vet faktiskt inte heller om det räknas som ett språk eller en dialekt. Ett skilt språk är det ju inte, så det måste väl vara en dialekt. Jo, men vissa prepositioner används så FEL i finlandssvenskan att det riktigt skär i öronen på mig med då jag hör dem, även om jag har vuxit upp med dem! Jag tror att det till stor del har att göra med att min mamma alltid var så noga med att jag skulle prata "rent", men också med att jag inte alls har hört så mycket finlandssvenska de senaste åren, så det låter helt enkelt FEL i mina öron då någon säger att "klockan är fem FÖRE sju" istället för "fem I sju".. De finlandssvenska orden har jag inga problem med, även om jag själv aldrig har använt dem mycket och nu nästan aldrig använder dem längre. De flesta av mina bloggläsare är rikssvenskar och skulle nog inte förstå om jag skrev att jag har "håsat" mycket idag och började "kina" med Ahmet om vem som skulle skala "pärona". Men som sagt har jag nästan aldrig använt dessa finlandssvenska ord. Däremot tycker jag att det är intressant med språkstudier och jämföra hur många olika varianter det finns av ett och samma språk! Jag kan har rätt så svårt att förstå skåningar ibland (men det beror mest på deras utlänningar) då norrlänningarna har mer gemensamt med finlandssvenskar både till uttal och ordval. :)

Nu blev det här ganska långt igen, men som du kanske märker ligger det här mig nära hjärtat. :)

Kanske en bok imorgon då? :P

Laura sa...

Haha, ett pinsamt fel i min kommentar igen! Jag har inte svårt att förstå skåningarna på grund av att de är utlänningar, men på grund av deras UTTAL! :P Håhå, vad tänker jag egentligen på (och med) idag??

Det är inte alltid som jag läser igenom mina kommentarer innan jag trycker på "skicka"-knappen heller, så om det dyker upp någon liknande konstig kommentar i framtiden också så hoppas jag att du kan gissa dig fram till vad jag menar! :)

Haha, skåningar är utlänningar.... :P Nog för att de ÄR det för mig, men i alla fall!

Marianne sa...

Laura: Hahahahah, ja och du skrev dessutom inte att de var utlänningar utan "beror mest på DERAS utlänningar" : D Det var roligt tycker jag! Men jag brukar förstå vad du menar!

Du ska naturligtvis prata och skriva som det känns bäst för dig, men jag har hört andra finlandssvenskar som lite skäms för sitt språk, och det är synd. För det finns ju ingen anledning till det!

Skånskan har också lustiga prepositioner och annat. Där går man PÅ jobb - inte TILL jobbET. Så inte bara det att det är svårt uttal, det är också såna saker som gör att det kan bli svårt att förstå eftersom man inte förväntar sig sammansättningen.

KRAM!

Jemayá sa...

hmmm, som renodlad (nåja, med finskspråkig mamma) måste jag säga något om finlandssvenskan. Jag skulle inte kalla den en "dialekt", snarare börjar den bli en egen variant av svenskan - lika som amerikansk engelska och brittisk engelska båda är korrekta, men varianter av engelskan. I mina öron låter mycket i rikssvenskan fel...och det finns massvis med dialekter i finlandssvenskan, så jag tycker inte man kan kalla den en dialekt. T.ex här i österbotten finns den mycket speciella närpesiska dialekten (som Annika kan berätta mera om :), men nästan varje by har sin egen dialekt, som kanske främst gäller uttal, men också helt olika ord ibland (som i närpesiskan). T.ex för min Jeppodialekt är "åo"-ljudet karaktärisktiskt, "båoli", "ståolan" och substantiv har dessutom genus "handi" hondi" hedi". Men jag talar också standardfinlandssvenska, som alltså är annorlunda från rikssvenskan. Norrländska har jag för mig påminner lite om våra dialekter, som väl är riktig "gammalsvenska" - för i något skede har ju svenskarna i Finland kommit från Sverige (hundratals år sedan). Det är naturligt att språk utvecklas i olika riktningar genom olika influenser i olika länder.

Marianne sa...

Jemayá: Vad bra med lite input från en som vet! Så måste det naturligtvis vara, att finlandssvenskan är en variant av svenskan som amerikansk engelska osv. Och om man fortsätter att dra samma parallell finns det så klart dialekter i finlandssvenskan precis som i amerikansk engelska, de talar ju helt annorlunda i Texas och New York, till exempel. Jag minns nu att du skrev ett inlägg på Jeppodialekt och att Annika skrev om Närpesdialekten i något inlägg!

Jag har ingen aning om hur svenskarna tog sig till Finland om jag ska vara ärlig. Men är det inte en blandning mellan invandring norrifrån och söderifrån när de skickade folk som skulle styra i landet? Tror jag ska googla lite på det, så mycket man inte vet om grannländernas historia. Det är lite skandal tycker jag, i alla fall var det ganska dåligt med den undervisningen när jag gick i skolan. Hoppas det är bättre nu.

Kram!

Marianne sa...

Jemayá och Laura: Två bra (?) artiklar i Wikipedia:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Finlandssvensk
http://sv.wikipedia.org/wiki/Finlandssvenska

Jag håller på att läsa just nu, så jag har inga kommentarer än mer än att de verkar utförliga om man inte ska fördjupa sig i ämnet.

Kram på er båda två!

Laura sa...

Förra året så skrev jag också ganska mycket om det här med finlandssvenskhet, finns under kategorin "Finland" i min blogg!

Jemaya, min mamma är från Larsmo och jag tillbringade själv mycket tid i norra Österbotten då jag var yngre, så dialekterna där är mig bekanta, även om jag inte "sjölv kan sej naa grömt på dialetsji". :) Har släkt i Jeppo och Nykaabi också!

Det är klart att språket ändras hela tiden, men i Finland (och även Norrland) som har varit mer isolerade så har inte språket ändrats lika mycket och snabbt som i resten av Sverige. Därför påminner finlandssvenskan lite mer om fornsvenskan än rikssvenskan. Tycker som sagt att det är intressant det här med språk, och jag hade mycket hjälp av länkarna på wikipedia som du lade ut Marianne, då jag skrev inläggen om finlandssvenska och finlandssvenskhet. :) Wikipedia är nog en av de bästa uppfinningarna under de senaste åren, även om det inte alltid är 100% pålitligt. :)

En del av finlandssvenskarna är ju också etniskt finnar som kanske bodde vid kusttrakterna då svenskarna kom, och på så sätt lärde sig och anammade språket. Min mamma som är en ivrig släktforskare har kommit så långt bak som 1500-talet i vår släkthistoria och där är det flera som har emigrerat från Norrland till Österbotten. Men finlandssvenskar har nog funnits länge i Finland, och det är därför som svenskan fortfarande har en så viktig ställning i Finland trots att det är en så pass liten andel av folket som har det som modersmål. :)

Kramar!

Marianne sa...

Laura: Aha, så du har släkt i Jeppo! Vem vet, då kanske ni känner någon som känner någon som känner den andra! Eller är släkt rentav! Med cirka 1500 (Wiki) invånare är det kanske inte helt omöjligt! Världen är bra liten i alla fall.

Du hittar Jemayás blogg i min länkspalt, Ad Astra.

KRAM!