Vandalorum

Vandalorums entré

I Värnamo, cirka tio mil norr om Älmhult, finns ett fint litet konstmuseum som heter Vandalorum. Det är ganska nytt, även om konstnärsförbundet i Värnamo har kämpat för att få till sitt museum ända sedan 1950-talet. Det första spadtaget togs 2010 och till slut kunde man slå upp portarna i april 2011.

Hit åkte Klas och jag i höstas på en liten utflykt.

Namnet Vandalorum kommer från drottning Kristinas minnessten i S:t Peterskyrkan i Rom, där det står Christinae Svecorum - Gotthorum et Vandalorum Reginae (Svenarnas, Göternas och Vandalernas drottning). Det var museimannen Pontus Hultén som föreslog namnet genom en utställning där han ville visa att vandalerna hade anknytning till Småland.

Som bevis på att man har betalat entré får man en liten klisterlapp att sätta
på sig, och efteråt är det många som sätter den på den här skylten. Jag vet
inte vad skylten vill säga, men det här är som ett litet konstprojekt i sig.

De aktuella utställningarna när vi var där var kanske främst en retrospektiv utställning av formgivaren Mats Theselius verk. Det var inte bara hans verk, det var även hans "moodboards" bestående av prylar, inte teckningar, skisser och applikationer. Det var nog allt man kan tänka sig och från världens alla hörn.

Älgskinnsfåtöljen 1985

Skepparpall.
Den här lilla pallen tyckte jag nog var finast. Men jag får nöja mig med att
se den på bild och utställningar, för den kostar 19.800 SEK!

Vi fick även beskåda Karin Lindbloms verk, hon arbetar med skulpturer och reliefer i stengodslera. Måste säga att jag gillade hennes verk, en lek med ljus och skugga och organiska former.

Kan tyvärr inte klura ut (och minns så klart inte) vad verken heter. Så vi döper dem väl till "Untitled"?

Hela entrén var möblerad med Mats Theselius älgskinnsfåtölj, så Klas passade på att slå sig ner en stund innan vi åkte därifrån.

Har ni vägarna förbi Värnamo och åker E4, så tänk på att Vandalorum ligger väldigt nära, man måste inte krångla sig in i Värnamo utan kommer dit väldigt enkelt. De har en liten restaurang också, och jag kan lova att det är både godare och trevligare att rasta där än på en av vägkrogarna.