måndag 20 januari 2014

Vinterpromenad

Jag får passa på att göra ett litet inlägg innan nästa del av ett projekt ramlar in (om sisådär en halvtimme), och visa lite från dagens vinterpromenad. Äntligen både snö och solsken på en och samma gång. Jag önskar att alla vinterdagar kunde vara så fina, men det går ju inte, för hur skulle det då kunna snöa?

Det är i alla fall helt underbart skönt att promenera i kylan, man blir alldeles röd om kinderna, man är tacksam för att man är ensam i skogen eftersom man måste snörvla hela tiden bara för att man glömde näsduk, och fingrarna blir alldeles valna när man fotograferar. Sedan när man kommer in blir man nästan snurrig av värmen. Stina håller inte med, hon tog sig ut en liten stund i morse när jag hämtade tidningen, men sedan har hon hållit sig inne.

Nej, häng nu med på en promenad runt Näset vid sjön Möckeln!

Gångvägen är inte plogad och saltad. Det tackar vi för, eftersom det hade förstört hundtassar. Upptrampad snö är faktiskt lättare att gå i än isen som blir när de plogar.



Jag gillar stora stenbumlingar. Man kan tänka sig att det var jättar under asatiden som spelade pingis med bumlingarna, eller att det är hemliga hus för skogstrollen.



På andra sidan en liten vik skymtar sågverket där det gassar sig i solen. Om jag har fattat saken rätt är den industrin nedlagd och platsens framtid diskuteras. Bostadsområde hade varit bra, men frågan är om det ligger gifter i marken ...



På flera platser i den här lilla skogen finns små grillplatser. Vid den här brukar dagisbarnen rasta när de är ute och skugsmullar. Grannflickan pratar fortfarande om när jag kom förbi en gång i somras, just när de hade picknick där. Hon tyckte det var så roligt att man kunde träffa någon man känner när man är ute.



Den här promenadvägen används flitigt av Älmhultsborna, nå, åtminstone av dem som bor åt det här hållet. Här promenerar man, joggar, vallar hundar och tar sig en tur för att röra på benen. Jag såg till och med skidspår.



Höstlöven sitter kvar på sina ställen.



De nakna grenarna glimmar nästan som guld i solen.



Södra delen av sjön Möckeln är täckt av is. Jag tror inte den är tillräckligt tjock att gå på, så vinterfiskarna får nog vänta lite innan de ger sig ut och pilkar. Annars är det visst gott om fisk här i sjön, det lär till och med finnas något litet monster här, enligt barnen.



Och om man skulle behöva låsa in sig en stund, så finns här resurser! Jag vet inte om det någonsin är någon som använder det här lilla utedasset, men det ser välskött ut. Jo, förresten, det syns några gamla fotspår i snön, så det har nog varit någon där ganska nyligen.


Nu kallar jobbet. Återkommer så fort jag hinner med svar på era fina kommentarer!




10 kommentarer:

Saltistjejen sa...

Tack för promenaden Marianne!! Så fint ni har nu med den vita snön. Och solen och ljuset såhär i januari är lite speciellt tycker jag. Vackert. Det lilla dasset var sött! :-)
Lycka till med nya projektet nu!
Kramar!

Marianne sa...

Saltis: Kul att du hängde med!

Ja nu börjar det tack och lov bli lite ljusare igen, jag har lite svårt för det där helmörka, när det liksom aldrig blir riktigt ljust om dagarna.

Inget nytt projekt, men ett projekt som börjar gå mot sitt slut, och du vet hur det är, mycket fram och tillbaka och man måste bli klar på ett annat sätt än i början.

Kramar!

Anne-Marie sa...

Stenbumlingar är fina tycker jag också.
Underbart att du har så nära till vatten. Här är det långt till det lilla vatten som finns.
Visst är det mycket lättare att vandra på snö - den är ju inte hal.
Fotot du lade ut igår var fantastiskt fint med soluppgången.
Vad snäll du är som tänker på mig och tulpanlökar. :) Men jag har tyvärr ingen plats att plantera de på. Förra året hittade jag faktiskt en kruka med tulpaner i affären - inga snittulpaner finns. Jag tackar för din omtanke men tror att det är bättre att lökarna får komma till någon som har en bra plats. :)
Kramar!!

Marianne sa...

Anne-Marie: Vad synd att du inte kan plantera några lökar. Vi andra får fotografera många tulpaner i vår så att du ändå får se dem.

Ja visst är det lättare att gå i snö! Förstår inte varför de plogar när det inte är jättemycket snö, egentligen. Det blir bara isgator av det. Ok, kanske för bilarna, men på gångvägar är det egentligen onödigt. Även för äldre, tror jag.

Kramar!

Suzesan sa...

Tycker också om stenbumlingar. Sten överhuvudtaget. När jag är ute och går så går jag alltid i snön uppe i kanten om det är lite. Fin promenad. Ser rofylld ut.

Kram
Susanne

Musikanta sa...

Så fina bilder! Prydligt dass också.
Kram

Annika sa...

Vilken fin prommis!!
Vi får också snö nu, massor med snö! Det vräker ner.
GULLIGT utedass!!
Hoppas att ni får behålla snön ett tag nu.
Kramar!

Marianne sa...

Suzesan: Jo, här är rofyllt men ändå levande eftersom det är ganska många som är ute och går här. Man stöter nästan alltid på någon att morsa på i spåret.

Kram!

Marianne sa...

Ingrid: Visst är det ett fint litet dass!

Kram!

Marianne sa...

Annika: Så ni får snö igen! Härligt! Hoppas att det inte blåser så mycket hos er och att det inte blir så kallt igen så att det händer en massa hemska saker!

Tror jag måste kika in i det där dasset någon gång. :-)

Kramar!