När jag kom ut i morse för att mata kattfamiljen som bor här utanför vår bakdörr, fanns det inte en katt! Ingen liten vit unge som ville in och nosa i hallen och ingen mamma som jamade och stod med tassarna mot dörren för att öppna så fort som möjligt. Inte ens ett par ungar som gömde sig bakom krukorna för att se om den där jätten som kom var vän eller fiende.
Jag ställde fram maten och hällde upp nytt vatten till dem i alla fall, och nu på eftermiddagen när jag kikade ut var det någon som hade ätit, men inte ätit upp. Men jag såg inte en katt då heller. Så nu börjar jag bli orolig. Eller får de bättre mat någon annanstans? Duger inte Friskies, tro?
Jag som precis har kommit på namn till dem. Det är fullständigt omöjligt att se skillnad på de två vita ungarna, så de får heta Vit ett och Vit två, fast på turkiska: Birbeyaz och Ikibeyaz. Den brunvita ungen får heta Bruno på svenska. Och mammakatten får heta Mamma, fast på turkiska: Anne.
Fotona är tagna med mobilen.
Bruno gömmer sig bland krukorna, men nyfiken är han allt.
Birbeyaz funderar.
Ikibeyas och Anne sträcker ut sig efter maten.
Varken AC-mannen eller Internet-mannen har varit här i dag, så jag får köra frusna vattenflaskor som kylelement i skrivbordsstolen och tjuva vidare på grannens Internet. Fasiken också, jag som brukar skryta med att de där gubbarna alltid håller vad de lovar och kommer när de säger att de ska komma. Nu kan jag inte göra det längre.
20 kommentarer:
Hoppas du snart får veta vad som hänt familjen! Vad fina namn förresten. Så mycket vacrkare många av våra "vanliga ord" blir på ett annat språk! :-)
Hoppas både AC- och IT-mannen kommer snart.
KRAM!
Saltis: Jag hoppas det jag också, ja både katter och olika sorters män : )
Visst är det roligt att kunna leka med lite olika språk! För en turk kanske det låter konstigt, men för mig kan det bli namn. Anne för mamma är lite gulligt, jag kände en norsk tjej i Istanbul som hette Anne. Det var lite roligt när man ropade på henne "Anne" och folk förväntade sig att en äldre kvinna skulle reagera, så var det en yngre tjej : D Och hennes namnskylt på dörren måste ha gjort folk konfunderade: Anne Efternamn. Som Mamma Karlsson. : D
KRAM!
Marianne,
så roligt att ditt bloggande verkar fungera igen. Hoppeligen så är allt som det skall vara med de små pälsvännerna. Håller tummarna!
Kram!
Karin: Njae, det funkar bara lite haltande. Är och tjuvar på grannens nät, så jag försöker att inte vara inne där för mycket så att jag tar för mycket av deras kvot. Men jag får ringa igen i morgon om det inte dyker upp någon.
Jag hoppas också att allt är bra med de små kisseknytena!
Kramar!
Åh nej, hoppas att inget har hänt den lilla kattfamiljen!
Jobbigt när varken AC eller internet funkar som det ska. Här körs det helt fräckt på grannarnas trådlösa nätverk men förr eller senare måste vi väl skaffa eget abonnemang. Problemet är bara de lösa trådarna som hänger i källaren, vi vet inte vilken kabel som är vår telefonkabel ;-) Måste ringa telefonbolaget och be dem komma och testa...
Men svalt har vi iaf, så där perfekt sommartemperatur att det är skönt att sitta ute i solen utan att svettas!
KRAM och hoppas att det löser sig snart med allt strul!
Det låter otroligt att kattfamiljen skulle flytta frivilligt med ditt Schlaraffenland bara bakom dörren. Jag hade också varit orolig för dem. Håller tummarna att dom dyker upp oskadda.
Så vanvettigt irriterande med ditt internet! Idag har Blogger dessutom fnatt och suddar ut kommentarer!
Nämen vilka sötnosar. Hoppas de kommer tillbaka. Kanske borta på tillfällig semester ;-)
Kram!
Oh vad goa de är! Verkligen perfekta ungar och söt mamma.
Jag har nog inte berättat det men Nour fann en kattunge vid moskéen i fredags och då ringde han helt desperat till mig - han hade inget att ta hem henne i. Han kollade efter mamma, men ingen fanns i närheten. Jag lovade att vi skulle åka dit och ta hand om henne, så han satte henne på en bra plats. När vi kom tillbaka fanns ingen katt så förhoppningsvis har mamman hittat henne. Nour har blivit helt tokig i katter!
Mitt namn, Anna, är ju också rätt roligt på arabiska, det är ju jag, så jag får presentera mig som "jag heter jag". Säger aldrig mitt hela namn i Egypten, det är svårt för dem.
Hoppas att du får hjälp idag!
Kramar
Hoppas att kattfamiljen dyker upp snart! De är verkligen för söta, allihop. Kanske har de blivit kräsna och vill ha finare mat. ;)
Petra: De är fortfarande borta nu på morgonen! En kompis sa att de gör så ibland, särskilt om de ska ha en kull till. Men hennes mage hänger fortfarande, så jag tror inte hon är gravid. Vi får se, hoppas bara att de inte har råkat ut för råttgift eller något liknande.
Visst är det jobbigt när saker och ting inte funkar! Då är det tur att man har bra grannar : ) Har jag inte hört något från Internetföretaget i eftermiddag så får jag ringa igen.
Kramar!
Olgakatt: Nej jag tror inte att de får hjortstek någonstans : D Å andra sidan kanske de har hittat en bekvämare trädgård med samma sorts mat. Hoppas som sagt att det inte är råttgift eller liknande. De är fortfarande inte tillbaka nu på morgonen!
Ja jag läste någonstans om försvunna kommentarer. Hoppas Blogger skärper till sig!
Desirée: Haha, ja de kanske har gått till klubben för att sola och bada lite : D Men jag är orolig för dem, de är fortfarande borta!
Kram!
Otta: Åh, ja hoppas att mamman hittade henne! Han får ta med en väska och leta i dag igen när han åker dit.
Haha, ja just det, Anna på arabiska blir ju lite roligt att presentera sig som. Det är som den där historien om turkiska "kim" som betyder vem. En svensk-turkisk flicka i Sverige ringde hem till mamma och sa "Anne, Kimdeyim", dvs "Mamma, jag är hos Kim". Men mamman hörde det hela på turkiska, vilket blir "Mamma, vem är jag hos?" : D Det hela redde visst ut sig så småningom.
Kram!
Elisabeth: Ja man vet aldrig, det kanske finns fler som tycker om katter här och ger dem mat. Jag hoppas det eftersom de fortfarande är borta. Så i morse ställde jag inte ut maten för jag vill inte dra hit andra katter, utan de får om de kommer igen.
När jag hade mina honkatter på landet, brukade de ta ungflocken ut på långpromenad när de var i den där åldern. De skulle ut på hajk och lära sig om livet. Det är kanske det som har hänt? Nu har ungarna haft en tid hos dig, och nu är det dags att dra vidare? (Men de KAN ju komma tillbaka också!)
Om du inte kan skilja på de vita ungarna, hur vet du vilken som är Bir och vilken som är Ike? ;)
Håller tummarna för att de eftertraktade männen kommer snart.
:-( det finns inte manga saker jag irriterar mig mer pa an nar folk inte dyker upp nar de sager att de ska gora det! Det blir jag helt galen pa! I england verkar det vara regel mer an undantag att de INTE dyker upp.
Vilka fina kisar ocksa... hoppas de kommer tillbaks!
Hoppas de bara är ute på lite äventyr.
Ha en bra dag!
Kram
Lycka till med katterna.
I Grekland ropar man "ela"om någon ska komma. Min kusin Ella tyckte att hon var förskräckligt omsvärmad på badstranden på sin första Greklandsresa!
Monica P
Vad kul att mamma på turkiska heter Anne :)
Hur uttalar man det?
Tack för mail förresten, respons är på gång!!!! Pga Fjärde julihelgen och lite annat så har det varit trögt och segt på min front. Kram!
ab: De hade varit på långpromenad! Nu när jag kom ut med mat var de där. Och när de hade ätit upp maten och satt och tvättade sig kom Beyaz Baba - Vita Pappan! En stor helvit hankatt - snacka om att vara karl - som de alla nosade på. Han var accepterad och jag antar att det blir nya vita barn om ett tag ...
Haha, jag vet inte vem av dem som är Bir och vem som är Iki. Jag chansar : )
Internet-mannen har varit här, så nu funkar vårt Internet ibland igen. Suck. Måste åka in med routern, tror det är något fel på den. AC-mannen lyser fortfarande med sin frånvaro.
Millan: Här BRUKAR de komma när de säger att de ska komma. Men jag skulle tro att AC-reservdelarna helt enkelt inte har kommit. Internet-mannen har i alla fall varit här och fixat nu.
Kissarna är tillbaka! Och i släptåg hade de pappan : )
Kram!
Helly: Jo, de hade bara varit på äventyr. Eller om de hade gått och hämtat pappan så att han också skulle få mat. Men sedan åt de upp allt innan han kom : ) Stor helvit hankatt, han får väl heta Beyaz Baba.
Kram!
Monica: Nu är kissarna åter! De hade bara varit ute och sett sig omkring. Det ingår väl i uppfostran att lära sig jaga och att känna till omgivningarna. Pappan var med tillbaka också, en stor vit hankatt vid namn Beyaz Baba.
Haha, vad gulligt! Ela, Ela! Jag förstår att hon kände sig uppskattad : D
Anne: Visst är det gulligt med Anne! Man uttalar det som ditt namn, men med aningen längre initialt A. Aningen mer "öppet" A också.
Ta det lugnt, Klas är i Sverige i två veckor, så det är ingen panik!
Kramar!
Det låter lite som Aristocats - utan den förfärlige betjänten förstås. En Thomas O'Mally har hon tydligen träffat, Anne...
Kram!
Musikanta: Haha, ja lite så är det. Katter har verkligen personlighet, de är fria varelser som man inte kan tämja som hundar. Beyaz Baba är en riktigt Cool Kille : ) Men i dag har jag inte sett honom. Han har väl andra damer han måste sköta om också ...
Kram!
Skicka en kommentar