Katt i Kalamış Parkı, İstanbul.
Nu börjar jag få lite koll på vad som måste göras med katterna i hemflytten, från svensk sida sett.
- Mikrochips ska opereras in. Och det måste vara en speciell, godkänd sort.
- De måste få en ny rabiesspruta, vilket ändå är dags.
- En veterinär måste avmaska dem med en speciell sorts medel max tio dagar innan avresa.
- En veterinär måste besiktiga dem inom 24 timmar innan avresa.
- Karantän måste bokas - jag har mejlat båda karantänerna i Sverige med förfrågning om hur det funkar och vad det kostar.
- Man ska ansöka om införsel hos Jordbruksverket på en speciell blankett - och här blir första svårigheten rutan med adress, vi har ju ingen än! Det tar trettio dagar att få godkännande.
- Man ska gå på rött i tullen.
- Man måste beställa gränsbesiktning från ett speciellt ställe.
Vad som krävs av egyptiska myndigheter vet jag inte än, men jag har hittat en veterinär som säger sig kunna hjälpa till med export av husdjur. Och dit ska vi i morgon klockan 13.30. Enligt hans hemsida kan han mikrochippa och allt. Hoppas nu att han är så bra som han påstår på hemsidan ...
Att åka till veterinären med katterna innebär ju inte bara att säga "kom nu så åker vi". Man måste stoppa in dem i deras transportburar. Och då måste man först hitta burarna. Till slut hittade jag dem. Ja ni förstår själva var de var någonstans. Självklart LÄNGST IN i förrådet. Jag borde inte hålla på och baxa runt tunga kartonger och tunga mattor och tunga allt möjligt, men nu har jag gjort det för att få fram burarna.
Längst in bakom all den här bråten stod kattburarna. Varför sparar vi på allt det här?
Jaha, så steg ett i kattflytten är taget nu i alla fall, det känns skönt. Och jag har ordnat en liten folder med instruktioner från Jordbruksverket på engelska att ge veterinären. Får inte glömma att ta med det i morgon ... Katternas "pass" också! Ska genast hämta dem! Hämtade!
Tur att man skriver blogg så att man tvingas strukturera alla virriga tankar i ord. Ledsen om det blir lite tjatigt, men jag tvingar ingen att läsa.
19 kommentarer:
Åhhh vilken tur du fick en sån bra struktur på hur du ska gå till väga. Var nästan lite förtvivlad för att jag INTE kunde hjälpa dig Marianne. Det kommer gå bra. Haha näee jag håller med dig varför sparar ni på det där. Det är som jag. Sparar. Minnen. Det är det. Du minns nåt med dem eller?!Nåt. Hoppas nu ni ska få adress och drömkåken. Ehh inga dåliga krav du hade på boende;)på Odenplan haha
Kram
/Susanne
Suzesan: Tack vad gullig du är! Det är klart att det ska gå bra, men jag är hemskt nervös. Så det blir skönt den dag när katterna kommer hem till vårt nya hem i Sverige och allt det där är över.
Det är inte jag som sparar, det är Klas. Om jag hade fått bestämma hade det varit nästan tomt där inne. Men det är i alla fall mycket mindre än när det var ett helt garage fullt ... : )
Kramar!
Men så skönt att se att jag inte är den enda med ett rörigt förråd.
Lycka till med katterna - verkar extremt krångligt! Kan du ange din dotters hemadress, kanske?
ab: Haha, nä vi är nog många med röra i förrådet.
Tack, det ska nog bli bra till slut, bara jag tar ett steg i taget och försöker glömma alla de andra stegen under tiden.
Jag har en son : ) Jag ska höra med Jordbruksverket om de accepterar den typen av adress, annars vet jag inte vad jag ska göra. Vi kan också ta svärföräldrarnas adress, eller till deras stuga.
Det är ju självklart att du är nervös inför kattflyttsdelen av hemflytten med tanke på den hemska erfarenheten från förra flytten. Så sorgligt att ni aldrig fann Tjorvans och Stinas mamma! Men förhoppningsvis kommer det att gå mycket bättre den här gången, jag håller tummarna att det är en bra veterinär du hittat och att allt ska gå utan en massa strul.
Visst är det bra att strukturera tankarna i bloggen, man får ett annat perspektiv när man har allt nerskrivet, vad det än är.
Vi ska försöka gå igenom våra magasinerade grejor så snart som möjligt och jag har en känsla av att det kommer vara likadant - allt vi vill ha fram kommer att vara längst in, längst underst :-(
KRAM och lycka till!!
Oj, är det SÅ besvärligt att flytta katter! Tur ni börjat i tid då. Jag tycker det är nog jobbigt att flytta saker, men de behöver ju ingen karantän i alla fall. Förresten, vad innebär det där microchipset?
Vadå för pass???? Ska de ha pass? Det visste jag inte. Med foto? Hoppas nu ockås att er vet blir bra!!
Kram!
Petra: Nu har jag fått svar från båda karantänerna, och det verkar bra, de kelar med djuren flera gånger om dagen och blir väl ompysslade. Så nu känns den biten lite lugnare. Jag såg för mig hur de skulle sitta i var sin liten bur ...
Spännande ändå att gå igenom sina saker när de har legat nerpackade ett tag. Men varför ska det man letar efter alltid vara längst ner???
Jag kommer inte in på Wordpress nu igen!!! : (
KRAM!
Ingabritt: Det är enormt omständigt att ta djur över landsgränser, även om det är inom Europa. Tror att Norge är enda undantaget, där tror jag man kan ta djur till och från utan en massa vaccinationer och titreringar och allt möjligt. Microchipet är för identifikation.
Saltis: Jag är lite osäker på hur det där passet ska se ut. Vi har vaccinationsböcker med foto och ägare och beskrivning ... men jag vet inte om de kvalificerar som pass eller om det ska till någonting annat. Ytterligare en sak jag måste ta reda på. Men det måste de ha när de ska till Sverige.
KRAM!
Vilket praktexemplar till katt! Hade jag sett den hade jag tagit hem den!!!! :-) Så fin!
Det är verkligen besvärligt med att få sin katt hem. Det var inte längesedan som en person tog hem en katt eller var det hund från EGypten efter att en vetrinär påstodd sig kunna fixa allt. Om jag inte minns fel hade de varit på semester och ville ha ett djur med sig. I tullen var vetrinären med och hade sedan byt ut djuret mot ett annat och full kalabalik hade det varit då jag tror det blev smugglat in i flyget och sedan upptäckt i Sverige. Jag skall inte skrämma upp dig, men sådana vetrinärer finns det också....
Kramar!
Det var inte dåligt mycket att ordna med! Du borde ju i alla fall rimligen kunna ange någon släktings hemadress, för det KAN faktiskt teoretiskt sett vara så att man bor hos någon släkting första tiden tillbaka i Sverige.
Ååå så söt katten på fotot är! Alldeles bedårande!
Oj, vad mycket att planera för att föra in katter! Det visste jag inte. Microchip? Jag kan förstå veterinärrapporter och annat men...jag hoppas det går bra nu med veterinären. Att han är pålitlig menar jag!
Oj, vi är ute på resa och jag har inte tittat in här på ett tag... Så ni flyttar till Sverige nu? vart flyttar ni? Verkar vara mycket att ordna med katterna!!
Otta: Jag minns den historien. Men jag tror inte på det där om veterinären och utbytet av djur, för katten var instoppad i en vanlig väska. Jag tror att de som smugglade katten försökte friförklara sig. Den här veterinären fixar bara med papperen och vaccinationer och allt sånt som krävs.
Ja den där katten är verkligen fin. Jag är lite stolt över fotot, att jag lyckades få den mot bakgrunden med husen i Moda.
KRAM!
Elisabeth: Ja det är verkligen mycket att fixa med inför en internationell flytt, och med katterna blir det trettiotusen grejor extra!
Visst är han fin den lille katten!
Trillingnöten: Microchipet är för identifikation av djuret. Man kan också tatuera in ett nummer, men det här tror jag är skonsammare. Chipet sprutas in under huden med en vanlig spruta (om än väldigt stor nål!). Sedan kan man läsa av numret med en läsare. Veterinären är jättebra!
Kram!
Freedomtravel: Ja nu ska det bära av till Sverige! Vi vet ännu inte exakt när det blir, bara att det blir före nyår men hoppas på att det kan bli ganska snart. Och vi vet ännu inte var vi hamnar, det beror lite på var vi får jobb. Det hoppas vi också blir klart snart!
Kram!
Var den verkligen vild? Den ser ut att possera för dig! Jag blir helt förälskad i hans ansikte...:-) Hade verkligen haft svårt att slita mig från honom (tror att det är en han, verkar stor och ståtlig). Mycket fin bild du tagit!
Kram!
Otta: Vet inte om det var en tamkatt som strövade fritt, men fri var han. Jag tror också att det är en hankatt, han ser så karlaktig ut : D
KRAM!
Ja varför sparar man allt egentligen? Men tur att du sparade burarna i alla fall!
Taina: Jag har till och med en bur extra, eftersom vi bara har två katter kvar. Ändå har vi gett bort en. De är ju inte helt gratis de där burarna, så det är bra om man kan ge dem till någon som behöver.
Mycket att tänka på men det ordnar sig säkert. Har ni något hum om när flytten sker? Månad i alla fall?
Anna: Jag tror det blir slutet av oktober, men det är inte klart än. Suck!
Skicka en kommentar