fredag 23 juli 2010

Khan el-Khalili

I dag har jag varit i Khan el-Khalili med svenska J som är här en dryg månad och jobbar som tenniscoach. Vi har haft en svettig men trevlig dag. Och vilket dåligt samvete jag får! När vi bodde i Istanbul kunde jag "allt" om staden och dess historia, om Turkiet och turkarnas historia, jag kunde till och med en del exakta årtal. Men när jag får frågor om Kairo så kan jag - inte ett skvatt!

Nu har jag i alla fall tagit reda på att den gamla stadsmuren började byggas på 970-talet, men färdigställdes av Salah al-Din, eller Saladin, den muslimske härföraren som Arn träffade i filmen, och murarna var främst till för att skydda staden som då hette al-Fustat mot korsfararna.

Den gamla stadsmuren som färdigställdes mellan 1176-1200 av Salah al-Din.

I stadsmuren finns ett antal portar, och vi gick in genom porten som heter Bab al-Futuh, Segerporten, som uppfördes 1087. Här kunde man försvara sig mot fienden genom att hälla ut kokande vatten och brinnande olja.

Bab al-Futuh.

Innanför stadsmurarna finns ett gytter av små gator. Om man går in genom porten Bab al-Futuh kommer man till ett område fullt av små hantverkstäder och butiker som säljer allt möjligt. Och längre upp kommer man till Khan al-Khalili, de gamla basarkvarteren som besöks av i princip alla turister som kommer till Kairo. Khan al-Khalili grundades 1382 av emiren Djaharks el-Khalili när han byggde en kervansaray - khan på arabiska - det vill säga ett hotell för karavanerna.

En hantverksgata. Jag önskar att det fanns stillbildskameror med ljud, så att ni kunde få höra allt bank, bank, bank-eli-bank från alla små verkstäder.

Här sitter en man och bankar fram halvmånar i plåten.

Jag vet inte vad det här ska bli, men bankar i plåten gör de.

Plastbaljor till salu. Men de har nog tillverkats någon annanstans.

Här finns mängder av gamla byggnader.

En del gamla byggnader är väldigt vackra.

En rullebör kommer lastad med frukt. Jag tror det är kaktusfikon. Plåtburken är till för att samla skalen i, för de flesta köper dem färdigskalade så att de kan ätas med en gång.

Ismannen på besök i Khan el-Khalili.

En liten kaffekanna.

När fredagsbönen var över strömmade folk till och gatorna blev fulla av folk.

Jag är lite osäker på exakt vad det är för dryck den här mannen säljer, men man får den i plastpåsar med sugrör. Jag har inte provat.

Blommor till salu.


34 kommentarer:

Anne sa...

Vilka spännande och fina bilder från gatulivet. Det är nog ungefär så här jag tänker mig livet i Kairo, att det ska se ut på gatorna och i myllret. Jag kan känna dofter, höra ljuden (tror jag), jag föreställer mig i alla fall att det påminner om souken i Marrakech, Marocoko där jag varit.
Det som slår mig också är hur roligt det är med människor på bilder, det ger liv och rörelse och berättar så mycket. Ibland när man (jag) fotar t.ex. byggnader så vill man att det ska vara folkfritt så man bara ska få visa den där byggnaden eller gränden eller restaurangen. En "ren" bild av objektet. Men det blir ju mycket livligare och mer berättande bilder med alla dessa förbipassernade människor. Det ska jag tänka på mer när jag fotar.

Det som är väldigt roligt när man tittar tillbaka på äldre foton, från flera årtionden tillbaka, är ju framför allt detaljer som vad för sorts kläder, frisyrer och liknande människor hade på sig. Inte slottet som sådant som var tänkt att vara huvudobjektet på bilden utan det man tittar på är myllret runt omkring, hur folk såg ut och vad de hade på sig,vad för stämning som förmedlas. T.ex. gamla foton jag har från 70-talet där mina föräldrar turistade, det roligaste med de bilderna är inte alla sightseeinggrejer de fotat och "rena" bilder med blänkande torn, utan det roliga är människor som syns i bakgrunden osv.
Babbel, babbel. Lång utläggning och hade egentlingen inget direkt att göra med ditt inlägg.
Tack för rundan på Kairos gator!
Kram

Dubbelörn sa...

Jag har de mest underbara keramikfiguriner fr just Khan el-Khalili o dessutom två helt underbara lampor.

Khan el-Khalili är mina bästa minnen fr Kairo.

Imorgon åker vi till Istanbul o vi kommer att att åka till "din" fiskeby vid Svarta havet.

Stor tackkram till dig

Saltistjejen sa...

Jag ÄLSKAR verkligen dina bilder från gatulivet hos dig!! Det är som att få resa en liten tur till ditt exotiska land! :-) Man kan nästan känna dofter, lukter, och höra ljuden av folk som pratar och av allehanda andra saker i staden. Samt känna hettan.... Jag tror att de som "bankar" på skålarna helt enkelt "gör" skålarna??? När jag hade trä och metallslöjd för lääänge sedan minns jag att jag bankade en skål i koppar på det här viset. För att få till själva skålen alltså. Först sågade jag ut en cirkel i kopparplåt och sedan fick man banka mycket för att få till formen.
Kramar!!!!

clivia sa...

Underbara bilder, och med din text känns det som om jag precis gått en runda på Kairos gator

Frukten i rullebören är nog kaktusfikon, prickarna på skalet är stickiga/taggiga därför köper man dem skalade.

ab sa...

De där vita stråken på muren - är det spår efter när de hällde ut kokande vatten och olja, tror du?

Vad betyder förresten Kairo och länge har staden hetet det?

Marianne sa...

Anne: Tack! Vad roligt att du tyckte om turen och bilderna! Så här är det på många ställen, men många ställen är väldigt "civiliserade". En härlig blandning. Jag känner inte dofterna lika mycket nu, jag har vant mig, men J tyckte det luktade lite illa på en del ställen.

Det blir mer levande med människor. Men många gånger undviker jag också att fotografera när det är människor med, för man vill ju inte att de ska känna sig som apor i bur. Hantverkarna frågade jag först om jag fick plåta. Men är det på långt håll och jag kan låtsas att jag bara fotar huset så brukar jag vara fräck och ta bilden. : ) Jag pratade med tre söta småflickor, men eftersom de inte hade någon vuxen med sig ville jag inte fotografera dem.

Visst är det kul att se hur tiden går i fotografierna! Partybilder från 70-talet är också så där, de är inte så roliga i sig, särskilt inte om man inte var med, men det är kul att se hur folk är klädda, vad det var för inredning, vad de åt ... Det ÄR historiska dokument.

KRAMAR!


Dubbelörn: Åh, åker ni i morgon!!! Hoppas du tar många bilder och lägger på bloggen! Jag måste in till dig och kika!!! Jag är LITE avis! Jag vill också dit!!!

Var ska ni bo?

Hälsa Istanbul från mig!

HA EN JÄTTEBRA RESA!!!
KRAM!

Marianne sa...

Saltis: Vad KUL att du tycker om bilderna och att du känner det som om du är med! Tack!!! Men vad dumt förresten! Jag skulle ha tagit en videosnutt med mobilen, så hade jag ju fått med ljuden!!! Ska komma ihåg det nästa gång.

Den första hantverkaren gjorde ingen skål, han gjorde halvmånar som sedan ska sitta på en speciell dekorationsgrej som jag inte kan beskriva. Men de brukar finnas i moskéer. De andra två vet jag inte vad de gjorde, men jag tror inte en skål eftersom den är så stor. Annars stämmer det att de just bankar fram formen på föremålet.

KRAMAR!


Clivia: Hej och välkommen hit! Och TACK för att du talade om vad det är för frukt! Så klart att det är kaktusfikon. Jag har ändrat i bildtexten nu.

Kul att du ville hänga med och promenera här i Kairo, det blir snart fler promenader.


ab: Nu måste jag leta i böckerna innan jag svarar dig. : )

Och i fantasin är det helt klart spår efter kokande vatten och brinnande olja!

Marianne sa...

ab: Okej, du får superkortversionen, annars blir det en bok : )

Kairos historia börjar inte förrän araberna erövrade Egypten 640 e.Kr. Då grundades al-Fustat (642) en bit söder om Khan el-Khalili på östra sidan om Nilen. Det händer en del under årens lopp, och när fatimiderna från Maghreb (de Nordafrikanska länderna minus Egypten) erövrade Egypten 969 grundade de al-Qahira, vilket betyder "Segraren" eller "Erövraren".

De antika egyptiernas huvudstad Memphis låg några mil söder om dagens Kairo, jag planerar att åka dit relativt snart.

ab sa...

Tack! :)

Dubbelörn sa...

Vi brukar vanligtvis bo på hotell men denna gång ska vi bo hos vi min svåger som bor på den asiatiska sidan.

Måste erkänna att denna resa inte känns så där drömlikt... ;).

Pratade med svågern via Skype o det är +33 både inomhus o utomhus, dygnet runt... Min kära man är mer helsvensk numera o han undrade varför jag inte hade stoppat honom fr detta påfund. Påfundet att åka till Istanbul i juli!?! Min kära man avskyr värme o har nog något genetiskt fr Karl XII... misstänker jag :D

Men 3 nätter o 4 dagar ska vi väl stå ut med... tror vi... *gapskratt*

Reportage kommer! :D

Dubbelörn sa...

Glömde en sak...

Snälla, under vilken etikett ligger det groteska huset?! Skulle visa det för min man men kunde inte hitta det...

*gapskrattar*

Suzesan sa...

Åhh vilka härliga bilder från gatulivet i Kairo.

Tänk jag såg Alladins Lampa i hyllan bakom den där LILLA kaffemaskinen. Du skulle gnuggat på den;)

Det är kaktusfrukter och de där kan man få tag på i Sverige. De har ett namn men jag är trött nu så jag kommer inte på det. De är goda.

Isammannens is känns tveksam haha men är säkert en räddare när det är varmt. Men jag tror inte jag hade ätit den isen.

Kram
/Susanne

Smultron på ett strå sa...

Hej, det är första gången jag tittar in på din blogg, det är verkligen spännande att läsa om ditt liv i Kairo. Fina bilder och intressant text, jag inser att jag kan väldigt lite om Egypten och Kairo. Måste nog bli ett resmål på min reseönskelista. Ha en trevlig helg!//kram maria

Desiree sa...

Verkligen interessant och kul att få se så många underbara bilder från vardagens gatuliv. Man kan mycket väl tänka sig ljuden i dessa gränder. Tycker det var roligt med bilder av mannen som sålde dryck i plastpåsar. Han har ju någon jättevas på ryggen och har spänt fast en stor kudde så att det ska bli mer bekävmt. Det var fyndigt.Den lilla kaffekannan var ju "liten" och diskret. Ska du kanske packa med dig en sådan hem till Sverige och bjuda på fika ur denna ;-)
Även ismannen var interessant. Han får nog skynda på rätt bra för att hans is inte ska smälta bort helt. Man förstår också varför man inte ska ha is i sin dryck när man är turist utomlands för den lär ju inte direkt bli ren på utsidan.

Ha en skön helg. Har din käre make kommit hem nu eller är det till helgen han kommer?

Kram!

Laura sa...

Jag tycker nog att det verkar som om du vet och kan både det ena och det andra om Kairo också! Säkert mer än de flesta infödda Kairobor, även om de kanske känner till det dagliga livet och de olika delarna i staden bättre än någon som inte har bott där lika länge! Jag är verkligen ingen expert på Istanbul men ändå vågar jag påstå att jag kan mer än många Istanbulbor som jag har träffat! :) Speciellt då det kommer till olika byggnader och platser!

Fantastiska bilder, som allting (förlåt för att jag alltid tjatar om det, men jag blir alltid lika imponerad då jag ser dina bilder)!

Kram!

Matildas fikarum sa...

När du säger så så känner jag mig lite bättre till mods, för jag vet ganska lite om Sydney. Jag var nog mer intresserad av Sydney när jag inte bodde här, nu när det känns som vardagsmat vill jag bara läsa om andra platser.
Tack för att du visar bilder, de där plastbaljorna ser så läckra ut att jag skulle vilja ha ett helt gäng.

Pettas sa...

Dåligt samvete, Marianne!? Ha inte det, du delar med dig av så mycket i din omgivning åt alla andra i din omgivning i världen. Tack för alla fina bilder och beskrivningar, igen!
kram
från någon som för tillfället är stationerad på sitt arbete/hem utan annan möjlighet att resa än via bloggvänners hjälp:D

mp sa...

Det har varit härligt att återuppleva staden med dina ögon - hoppas ni snart flyttar till andra spännande platser och att du tar med dig kameran! Har du inte redan läst Max Rodenbecks utmärkta "The City Victorious" kan den bli ett fint minne när du kommer hem.

Dryckerna som säljs i påsar med sugrör är oftast juice/saft på fikon (brun) eller Karkadey (vinrött) som jag tror är en hibiskusblomma, den har du förmodligen fått som refresher när du checkat in på hotell o dyl eller kanske t o m redan har hemma (bara att hälla hett vatten på bladen och sockra och dricka med is på sommaren ellr som glögg på vintern).

Juicebarerna i staden (som du ser är så gott som alltid mycket rena) har andra härligheter beroende på säsong - juice på pomegranat, jordgubbar eller mango med grape är mina favoriter. Isen är förmodligen densamma men visst hinner väl eventuell smuts smälta bort innan den hamnar i drickan? Den som dricker från Nilen kommer ju dessutom alltid tillbaka till Egypten... Ett elegantare alternativ är Trianon-caféerna (bla på Gammat el Dowa el Arabeya i Mohandesseen), förutom fruktcocktails har de fräscha bakverk och sallader men jag har ett svagt minne av att du skrivit om det också... :) Costa, ett stenkast därifrån, har annars varit min favorit på resorna de senaste åren, stans bästa cappucino och cheesetoast.

smulan sa...

Underbara ögonblicksbilder av livet i Kairo!

Jag kan känna lukten och värmen i dina bilder...

Tack snälla!

Otta sa...

Nour säger att det är Tamarindjuice! :-)

Kram

Petra H sa...

Helt underbara bilder!! Och jag säger som Anne, det känns som det påminner om souken i Marrakesh där jag också varit. Folkvimmel, hantverkare, intressant mat och frukt etc men kanske mindre turistigt än Marrakesh tror jag.

Marianne sa...

ab: Tack själv, jag måste ju veta lite om stället jag bor på, kan man tycka!


Dubbelörn: Åh, asiatiska sidan är bäst att bo på! Vilken stadsdel?

Förlåt att jag inte har svarat på din fråga förrän nu! Här är länken till det inlägget, och där i hittar du även länken till första inlägget.

Hoppas att ni har det jättebra i Istanbul!!!

Kramar!


Suzesan: Ja det har du ju rätt i, jag borde så klart skaffa mig en liten Aladdin-lampa!

Hehe, nä, jag undviker också den typen av vatten och is. Vill helst undvika diverse magåkommor : )

Kramar!

Marianne sa...

Maria: Hej och välkommen hit! Jag måste ju säga att jag själv också kan ganska lite om Egypten, speciellt om den rika historien. Jag rekommenderar absolut en resa hit, man måste ju se pyramiderna i alla fall en gång i sitt liv!


Desirée: Nästa gång jag åker dit ska jag ta en liten snutt med mobilvideon, så att ljuden kommer med! Att jag inte tänkte på det när jag var där.

Nu har Klas kommit hem, han kom natten mellan lördag och söndag, sedan var han ledig i går och jobbar i dag igen. Och har FORTFARANDE inte kommit hem från kontoret! Nu börjar jag bli hungrig ...


KRAM!


Laura: Men visst blir det så, när man är nyinflyttad är man ju nyfiken på vad allt är och varför allt är. I sin egen hemstad är det så självklart med alla grejor som finns så man vet inte en bråkdel om historien bakom. Men jag kan mycket mer om Istanbul och Turkiet än om Kairo och Egypten.

Du får gärna tjata, jag blir bara glad! TACK!

KRAMAR!

Marianne sa...

Matilda: KUL att du är ute i etern, vare sig det är tillfälligt eller om du är tillbaka.

Du har väl bott så länge i Sydney att det är lika naturligt med allt som om det hade varit Stockholm (eller var du nu kommer ifrån). Landet har i alla fall en något kortare historia, från västerländskt perspektiv sett, så det kanske är lättare att ta sig igenom? Här är det så himla många olika erövrigar och folk så det bara snurrar i skallen på en : )


Karin: Tack söta du! Jo, jag försöker dela med mig av det jag kan, men eftersom Egypten har en så lång och lysande historia är det ju synd att inte kunna mer. Men som jag skrev till Matilda, det är också så mycket att man blir alldeles snurrig i sin gamla hjärna : )

Kramar!


mp: Hej och välkommen hit! Så du har bott i Kairo tidigare? Så roligt! Tack för boktipset, den har jag inte läst, men ska komma ihåg den och beställa när jag kommer hem!

Karkade är mycket riktigt hibiskus, jag älskar det både som te och som kall dryck. Hm, det var ett tag sedan, ska nog göra i ordning en tillbringare att ha i morgon.

Hehe, jag är nog lite skraj för Nilens vatten, även om jag gärna återvänder till Kairo : )

Trianon brukar vi gå till ibland när vi åker till köpcentret, de har goda pizzor - även om de inte går upp mot svenska. Och Costa går vi nästan alltid till när vi är och handlar, för de har verkligen stans bästa kaffe. Men jag är inte så förtjust i deras smörgåsar. Däremot har Beanos jättegoda wraps, testa dem nästa gång du kommer hit!

Marianne sa...

Smulan: Hej och välkommen hit! Och TACK för dina berömmande ord!


Otta: Kan det inte variera?

Kramar!


Petra: Just de här bilderna är mindre turistiga, men jag lovar, huvudkvarteren med turistaffärer ÄR turistiga! Det är just därför de här gatorna är mycket roligare att vandra runt på, för här händer det någonting hela tiden och folk sliter inte i en för att man ska köpa en pyramid i plast ... : )

Kramar!

Marianne sa...

Smulan: Hej och välkommen hit! Och TACK för dina berömmande ord!


Otta: Kan det inte variera?

Kramar!


Petra: Just de här bilderna är mindre turistiga, men jag lovar, huvudkvarteren med turistaffärer ÄR turistiga! Det är just därför de här gatorna är mycket roligare att vandra runt på, för här händer det någonting hela tiden och folk sliter inte i en för att man ska köpa en pyramid i plast ... : )

Kramar!

Otta sa...

Det beror tydligen på behållaren och i denna bör det vara Tamarind! Allt enligt Nour!

Kram

Marianne sa...

Otta: Så intressant! Jag måste ta foto på alla sådana här jag ser, så att jag får koll på hur man ser skillnad!

Kram!

Matildas fikarum sa...

Visst kommer jag från Stockholm. Och precis så är det, Sydney känns så hemvant att jag inte tycker jag borde lära mig något. Ändå vet jag så lite om den här stan, och är väl inte så värst intresserad heller. Men det kanske kommer!

Marianne sa...

Matilda: Det enda jag vet om din stad är nog att stenen i operahuset kommer från ... eh, Limhamn har jag för mig.

Taina sa...

Härliga bilder!!! Och jag tycker du kan massor med tanke på allt du skrivit om tidigare.

Det hade varit intressant att se och höra ljudet på hanterksgatan. Tänk vad annorlunda arbetsmiljön kan se ut. En svensk hade ju gått till arbetsmiljödomstolen snarast! Hahahahaha!

Kram

Marianne sa...

Taina: Tack! Men när jag tänker på hur mycket jag kan om Turkiet, så skäms jag allt lite att jag inte kan motsvarande om Egypten.

Ska ta en video med mobilen nästa gång jag är där, så att ljudet kommer med! En svensk hade inte tolererat hälften ens en gång!

Kram!

isflaket sa...

Helet, helt underbara, fantastiska foton! :-)

Marianne sa...

Bejla: Tack!