torsdag 29 juli 2010

Kairos bästa veterinär - The best vet in Cairo

Veterinärens skylt.

For English, please see below.

Jag har hittat Kairos bästa veterinär! Dessutom visade det sig att min bästa mr W som jobbar som chaufför känner honom sedan flera år tillbaka och att en engelsk kvinna, C, använder honom till alla sina djur (5 katter, 2 hundar, 3 hästar). Så han har många som rekommenderar honom, och jag rekommenderar honom varmt i min tur om det är någon som behöver en veterinär i Kairo:

Doktor Amir Mikhail
5/1 Small Lasilki Street
Besides Peraus Bank building
New Maadi
Cairo/Helwan
Egypt
Tel. 0020 - 2 - 252 032 67

Han hade en riktigt god hand med katterna, var mjuk och fin i sitt handlag och var kärleksfull mot dem. Och han vet precis vad som krävs för att flytta katterna till ett europeiskt land. Underbart. Dessutom vet han exakt vad som krävs för att ta ut katterna ur Egypten, också det underbart.

Stina och Tjorvan är nu mikrochippade och har fått påfyllning av rabiesvaccin. Mikrochippet får de genom en spruta, så nu sitter det under huden. Det har vi fått fina certifikat på, med stämplar och allt. Nu behöver vi inte åka tillbaka till honom förrän max tio dagar innan avfärd för avmaskningen och sedan hälsokontrollen och alla papper vi behöver för att tulla ut dem.

Tröttast efter det här äventyret är nog jag, jag blir som en riktigt fånig hönsmamma så fort det gäller katterna. Först blir jag nervös för att inte få in dem i burarna, sedan blir jag nervös för att de tycker det är hemskt i burarna, sedan blir jag nervös för att de ska bli bilsjuka (vilket de aldrig har blivit hittills), sedan blir jag nervös för ...


Två söta undulater som satt i väntrummet.

Jag har också fått info från karantänerna i Sverige, och det verkar faktiskt inte vara så farligt som man föreställer sig. Jag såg för mitt inre hur de kommer att sitta fyra månader i var sin liten bur, men så är det inte alls. Jag kommer att välja den i Vallentuna utanför Stockholm i första hand, för där har katterna ett eget rum som är 10 m2 stort, plus en egen utegård som är lika stor! Där kan de gå ut och in som de vill. Dessutom gosar och leker de som jobbar där med djuren så mycket de kan, så de kommer inte att vara varken ensamma eller ha tråkigt. Ärligt talat blir det nog bra för de här två små tjockisarna, när jag inte finns i närheten och smälter inför det där jamandet som betyder "jag vill ha lyxmat NU".

Den där stora stenbumlingen jag hade i magen börjar så sakta lösa upp sig och bli mindre stenar som jag kan släppa en efter en.

---

I can really recommend this vet for all your pets! He has a loving attitude towards the animals and soft hands. He knows what he is doing, and he also knows about all the procedures when moving your pets to Europe. Other Europeans also use his services.

Doctor Amir Mikhail
Pet Care Center
5/1 Small Lasilki Street
Besides Peraus Bank building
New Maadi
Cairo/Helwan
Egypt
Tel. 0020 - 2 - 252 032 67

32 kommentarer:

Anne sa...

Men åh vad skönt Marianne att det här verkar gå så smidigt och bra. Jag förstår verkligen det känns som en knut håller på att lösas upp nu, det här är ju en stor grej för dig och viktigt känna dig trygg med allting. Det verkar bli rena rama lyxvistelsen katterna får i karantän i Stockholm :) De kommer att ha det så bra. Vilken helt otroligt suverän veterinär också, duktig, kunnig och med koll på precis allt som behövs inför flyttar. Visst är det skönt när nåt man oroat sig för och dragit sig för att börja fixa visar sig falla på plats rätt enkelt och man direkt får kontakt med rätt och bra personer som kan hjälpa. Härligt!
KRAM!

Saltistjejen sa...

vad underbart!! Att hitta en ba veterinär som man känner tillit till är lika viktigt som att hitta en bra läkare resp tandläkare tycker jag!!!! Roligt också att det visade sig att chauffören kände honom också! Alltid bra med "rekommendationer" från personer man känner och litar på. Tycker det låter super!!!
Skönt också att du känner att stenen börjar lösa upp sig. Och det där med hönsmammeri, hahaha! Tycker inte alls det är konstigt. De är ju verkligen ens älsklingar!
Kram!!

Otta sa...

Åh, vad skönt Marianne! Man kan riktigt känna din lättnad i texten. Hur länge måste de vara i karantän? Vågar inte fråga vad det kostar...:-)

Kramar

Marianne sa...

Anne: Haha, ja de får det bättre i karantänen än här! För här kan de ju inte gå ut. Jag börjar allt mer känna att jag vill ha någon form av hus eller radhus, just för att katterna ska kunna gå ut och leka - eller sova. : ) Och om man hägnar in tomten så kan de ju inte heller gå och störa grannarna. Sånt kan ju ibland leda till en hel del grannbråk, och det vill man ju inte ha ...

Det är SÅ skönt att det här börjar ta form!

Jag kom inte in på Wordpress i går! Ska försöka i dag igen. Hoppas!

KRAM!


Saltis: Visst är det viktigt! Har varit i kontakt med två andra veterinärer här innan, men ingen av dem litade jag på riktigt. De ordinerade människomediciner, bara en sån sak. Den här har RIKTIGA mediciner för djur, sånt som är godkänt i Sverige.

Nu vet jag mer om det där med passet. Det är bara i Europa de utfärdar pass till djuren. Det kan de inte göra här. Så vaccinationsboken är i stället för pass. Jag ska höra med Jordbruksverket om det där, för jag kan som sagt inte få ett pass till dem här. Vad ska man göra då? Du får höra med din veterinär om det blir aktuellt. Men det blir mycket enklare för er, som sagt, eftersom USA är ett listat land.

KRAM!


Otta: De ska vara i karantän i fyra månader. Ovillkorligt. Det går inte att komma runt. Men jag tror det blir bra, de kommer att få det bra där. Och så kan jag hälsa på varannan vecka, det är bra. Hehe, nä, fråga inte vad det kostar. Ett antal översättningar, kan jag säga. När jag tittar efter har jag väl tjänat ihop i alla fall tre fjärdedelar : ) Sedan kommer flyg och diverse avgifter till ... Men vad ska man göra? Släppa ut dem och säga hej då och lycka till? Det får väl bli ett rum mindre i den kommande bostaden : )

KRAM!

Otta sa...

Allt för kissarna! Det förstår jag!
Kram

carina@pocolococreativo sa...

Undulaterna ser underbara ut, som ett gammalt strävsamt par!

Betr. bloggen, jag tror att du klickar på inlägget istället för på blognamnet när du går in. Prova att klicka på bannern högst upp så ska du nog komma till hela bloggen.

Kram!

Kim M. Kimselius sa...

Hej Marianne. Har bara hört gott om karantänanläggningen utanför Vallentuna. Bodde strax utanför Vallentuna i sexton år. Om mitt minne inte sviker mig, så var jag på studiebesök en gång på karantänanstalten och blev imponerad. Lycka till! Kram Kim

S w e F l o sa...

Vad skönt att det har läst sig så bra, en mindre grej att tänka på, och en sådan viktig grej dessutom! Kram!

KARLAVAGNEN sa...

Härligt! Ska de bli Ståååkhååålmare! Så himla braaa!!! Nisse är ute på sin sista nattliga utfärd innan jag drar norröver imorgon. Lördag går flyget tillbaka till Madrid...
Vi har gjort Limoncello efter DITT recept och det ska jag blogga om när jag är tillbaka i Madrid! Hick! Skål!!!

Ewa sa...

Hej!
Ramlade in här från "Fritt ur hjärtat" och tänkte bara säga att om du vill veta mer om djurpass och EU-regler så surfa in på Jordbruksverkets hemsida. Där kan de även upplysa dig om vad som gäller om du kommer från "Icke -EU-land med djur. På så vis kan du dubbelkolla.
Ewa

Matildas fikarum sa...

Hej Marianne, får jag komma med ett litet språkligt pefinger? I allra sista meningen där så säger du "use him". Det låter lite lustigt i mina Australienska öron, som om de utnyttjar honom eller t.om. något lite fräckare. Jag skulle hellre säga "use his services" eller "go to him with their animals" eller kanske "appoint him as their vet".

Matildas fikarum sa...

Ha, ah ha, "pefinger". Undrar vad det är för något! Pekfinger ska det ju förstås vara. Det är ungefär som när man skriver i sin CV att "jag har jobat som korrekturläsare".

Matildas fikarum sa...

Jäklar. Karmat slår till direkt! Bara för att jag skulle vara bökig och klaga på språkbruk, för australienska med litet a ska det också vara. Nu ska jag vara tyst! :)

Det går nog bra för katterna, tur att karantänen verkar vara riktigt välordnad och bra.

Laura sa...

Tänk vad jobbigt det ska vara att flytta med djur! :S Vilken stor process! Som du vet så älskar jag katter jättemycket och har haft flera själv, men varje gång jag får lust att skaffa en katt igen så hejdar jag mig själv. Det är bäst så både för mig och katten. Jag vet så lite om min framtid och tycker inte om att planera allt för många år (eller ens månader!) i framtiden åt gången eftersom allting kan ändras så snabbt! (Men det är klart, en liten plan vill jag alltid ha!) Därför är det bättre om jag nöjer mig med att gosa och ta hand om andra katter, även om jag mer än gärna skulle välkomna en liten spinnande hårboll (eller flera) i mitt hem när som helst! Men inte just nu. Det går bara inte.

Visst skulle Ahmet kunna komma hit i sommar (och på sätt och vis vore det ju idealiskt eftersom han inte har något jobb nu och har varit ledig hela sommaren och vi har haft så fint väder här i Finland). Men.. :P Som du också skrev så kostar pass, visum och resekostnader en hel del, och han har ju som sagt inget jobb och ingen inkomst! Dessutom så är det inte så bra med tanke på att han är jobbsökande, för tänk om de plötsligt skulle ringa från ett jobb och be honom komma på en intervju (han har varit på flera redan) i Istanbul då han är i Finland! Det är inte så lätt att bara flyga dit då! :S Men vem vet när han får chansen att komma hit igen nästa gång? Kanske på vintern då det är slaskigt och grått överallt? Det är ju inte det Finland som jag vill visa upp åt honom! :)

Nu vet jag inte längre om jag letar efter någon biljett dit. Jag hoppas på att jag ska få köpa en enkelbiljett istället och SNART! Han var faktiskt på en intervju i förrgår som lät lovande, men han har inte fått något svar ännu...

Nu har jag förresten läst färdigt Belssassars dotter, och jag tyckte jättemycket om den! Du har gjort ett bra jobb med översättningen! Jag var till bibban igår och letade efter resten av böckerna om kommissarie Ikmen, men de var alla utlånade! :(

Ha ett underbart veckoslut kära vän!

kram!

Anne sa...

Hehe, apropå grannbråk och husdjur. En annan klassiker är väl de där grannbråken med kissande och bajsande katter i sandlådor och ilskna grannar som anklagar diverse kattägande grannar för att det är just deras katt som uträttar sina behov i deras barns sandlådor...
Ha en riktigt bra helg!

Marianne sa...

Otta: Ja, du hade gjort detsamma för Kisse!

Kram!


Carina: Nej, jag klickar på mitt bokmärke som jag alltid har klickat på. Det bokmärke som går till bloggen, inte till ett enskilt inlägg. Jag brukar inte gå via länklistan här i bloggen, utan de bokmärken jag har sparat i datorn. Jag tror snarare att det beror på segt Internet, många bilder plus segt Internet blir pannkaka. Jag får prova igen!

Kram!


Kim: TACK! SÅ skönt att höra att du inte kan ana! Hade ursprungligen tänkt ta det i Linköping, men Vallentuna verkar bättre på många sätt, och nu när du säger att du bara har hört gott om den så är det avgjort!

Kram!

Marianne sa...

SweFlo: Ja visst är det skönt när saker blir avklarade! Bit efter bit börjar falla på plats, inte för att jag kommer vara mindre nervös för själva resan, men om allt runt omkring är bra så slipper jag i alla fall den orosbiten.

Kramar!


Karlavagnen: Åh, Nisse kommer att sakna de djupa skogarna i Skåne! Jag tycker du ska ta Nisse och flytta dit och så startar vi den där fixarfirman! : ) De är jättebussiga på Jordbruksverket! Så nu är jag äntligen igång med allt!

SKÅL! Och Kram!


Ewa: Hej och välkommen hit! Tack, jo, jag har redan läst allt som finns att läsa hos Jordbruksverket, printat ett ex av allt till mig och ett ex på engelska till veterinären. Dessutom fått info från karantänerna och pratat med Jordbruksverket. Så nu vet jag "allt"?

Marianne sa...

Matilda: Haha, ja det är livsfarligt att vara språkpolis! Men TACK, jag var så trött när jag skrev att jag knappt kunde skriva på svenska. Ändrade redan i morse i bloggtexten. Du får ALLTID komma med språkliga pekfingrar, särskilt pefingrar : D!


Laura: Nej, det förstår jag att du håller dig hårt i kragen när det gäller katter just nu. Till Turkiet är inte så svårt, men därifrån är det värre. Kanske lite lättare till Finland, för Ankara har ett godkänt lab för att titrera antikroppar mot rabies, det kanske funkar i Finland. Men inte i Sverige. Hade det funkat hade jag hyrt en lägenhet på Heybeliada den tid som hade krävts och bott där med katterna tills de ansågs godkända att ta direkt in, men Turkiet duger inte för Sverige : (

Nu håller jag tummarna för att den där intervjun går vägen så att du kan köpa din enkelbiljett snart! Och sedan kan ni alltid åka till Finland nästa sommar i stället, på semester tillsammans. Kanske gifta er på finska? : )

KUL att du gillade Belsassars dotter! Om du inte hinner läsa dem när du är i Finland kan du alltid läsa dem på engelska eller turkiska när du är tillbaka i Istanbul. De brukar finnas på Remzi Kitabevi.

KRAM (hur ska det gå att skriva när jag håller tummarna hela tiden?)


Anne: Det är precis det jag vill undvika genom att antingen bo i lägenhet, eller hägna in vår trädgård på ett sånt sätt att katterna inte kommer ut, eller bo enskilt så att det bara är åkrar och ängar och skog och bara åkersorkar som blir störda : D

KRAM!

Elisabeth sa...

Vad skönt med en så bra veterinär och att karantänvistelsen inte verkar så hemsk! Bara ordet är annars nästan lite otäckt, och även jag tänker först på en liten bur eller något annat ogästvänligt när jag hör det ordet. Men som det låter verkar det ju vara mer i stil med ett kattpensionat.

Laura sa...

Tack så mycket vännen! Intervjun gick bra och de ringde honom idag för att erbjuda honom jobbet, men startlönen var inte riktigt vad vi hade väntat oss, så tyvärr blir det nog inte det här jobbet heller. :( De skulle fundera över helgen och bad Ahmet att tänka över deras erbjudande ännu en gång, men jag tror att det blir ett nej.

Jag vill nog helst ändå läsa böckerna på mitt modersmål, svenska om det bara är möjligt. Här i Åbo har vi ett jättestort huvudbibliotek med en massa böcker på svenska, så jag brukar alltid hitta en massa intressant att läsa där! Önskar att det fanns liknande bibliotek i Istanbul också, då skulle till och med engelska böcker duga! :) Vilken av Barbara Nadels böcker är din favorit?

Kram!

Marianne sa...

Elisabeth: Jag håller med, det verkar mer som kattpensionat än fängelse! Och det är så skönt att kunna koppla bort den oron. Det räcker med oron inför flygningen.


Laura: Nej, men han ska väl inte tacka nej om han får ett bra jobb? Även om lönen är lägre än den borde är det väl jättebra att ha ett jobb som man sedan söker vidare ifrån, då får han ju erfarenhet också, och det är väl mycket värt? Nej, jag tycker att han ska ta jobbet! Sedan får du antingen hitta på någonting eller skaffa uppehållstillstånd etc så att du också kan jobba! Fast jag vet ju inte hur det är med sånt i Turkiet, fastnar man i den låga lönen då?

Det FINNS ett bra bibliotek för dig i Istanbul! SWEA har ett rätt bra bibliotek på konsulatet. Du måste bli medlem så att du kan låna böcker där. Det biblioteket fylls ständigt på av sådana som rensar ut och sådana som flyttar, så det ska du absolut ha tillgång till!

Kram söta du och hoppas att det ordnar sig med jobb NU!!!

Laura sa...

Jag är medveten om att han såklart måste börja någonstans för att sedan avancera, men detta jobb erbjuder en lön på 1500 lira (ca 7500 sek) i månaden som ska räcka till hyra, räkningar och mat samt andra levnadskostnader för två personer.. Vi har klarat oss med samma summa och mindre förut, men det är väldigt tight och det blir inte många kurus över för nöjen (eller möjliga fritidssysselsättningar), så vi hade hoppats på en något högre lön. Detta jobb innebär också att vi måste flytta till en mindre ort utanför Istanbul där vi inte känner någon, och Ahmet kommer att behöva göra affärsresor utomlands ibland, vilket såklart jag inte tycker att är så kul. Men båda parterna skulle fundera över saken ännu, så vi får se vad som händer!

Att få ett lagligt jobb i Turkiet är nästan omöjligt för mig i nuläget eftersom arbetslösheten där är så hög. Att få ett arbetstillstånd (även om jag har uppehållstillstånd) kräver att arbetsgivaren ska gå igenom en lång byråkratisk process som kostar och tar tid, och det är ingen villig att göra utan istället anställer de en turkisk medborgare som kan göra samma jobb. Minst 3 år måste vi har varit gifta för att jag ska kunna ansöka om dubbelt medborgarskap (skulle jag få det skulle förstås alla dessa problem lösas), så jag har i alla fall 3 år kvar tills dess. Antagligen mer. :) Att ansöka om dubbelt medborgarskap går också om man har bott i landet i 5 år men då måste man ha betalat för uppehållstillstånd 5 år i sträck utan något avbrott, och det har ju inte jag gjort utan bara ibland.. Detta betyder att mina 4 år i Turkiet inte räknas och om jag nu börjar betala för uppehållstillståndet igen så kommer jag att börja från scratch.. :S

Äh, vi får se! Det ordnar sig nog på något sätt! :) Pusslets bitar faller på plats av sig själva för det mesta, men ibland så kan det då det är färdigt visa sig bli ett helt annat pussel än det man en gång hade börjat lägga!

Tack för tipset om Sweas bibliotek! Det måste jag kolla upp någon gång, om vi nu bosätter oss i Istanbul igen.

Kram!

olgakatt sa...

Skönt att det tycks ordna sig bra för katterna! Hur går det med bostadsort för hela familjen?
Helst ska den ju inte ligga för långt från Sofiero...

Marianne sa...

Laura: Hm, ja det var ju inte mycket till lön. Hur har det gått? Hoppas så att de erbjöd en vettig lön till slut så att du kan börja planera din hemflytt snart.

Du ska utnyttja dina kunskaper till jobbsökandet. Du kan PERFEKT svenska, vilket inte alla turkar kan. Du kanske dessutom kan finska? Och engelskan, för att inte tala om turkiskan. Sök på Euro-Center, de behöver folk med dina kunskaper. Och jobbet lär du dig! När du har kunskaper som behövs och det inte finns någon turk som har kunskaperna så är det inga problem! En massa pappersarbete, men det får man leva med. Och jobbet betalar kostnaden för tillståndet. Ang Euro-Center, förresten, du har ju dessutom jobbat som guide på sydkusten, vilket gör dig extra värdefull där. SÖK! Om det inte finns jobb just nu kan det bli en tjänst ledig när som helst. Och de behöver alltid förstärkning på hösten. Lönen är kanske inte toppen, men den är bra. Johanna och Liisa är säkert kvar där, de är från Finland men pratar bara finska. Supergulliga tjejer. Hälsa från mig.

KRAM!


Olgakatt: Man kanske kan bo någonstans i trakten av Kristianstad också, om det blir Älmhult för Klas del? Där finns mååånga fina hus ... Suck, inga besked än.

Laura sa...

Tack så mycket för tipset Marianne! Jag har funderat på Euro-Center någon gång (känner ju självklart till dem eftersom jag jobbade som reseledare), men det är nog inget för mig... Jag lider av något som kan kallas för telefonskräck nämligen! :S Jag vill hellre jobba med något där jag har närmare och mer direkt kontakt med människor, som t.ex. på daghem! Det finns ju en hel del daghem i Istanbul som söker engelsktalande personal, och att jag kan turkiska måste ju också vara ett plus. Ja, jag kan finska flytande också eftersom jag pratar finska med min pappa och hela hans släkt. Dessutom är det ganska svårt att bo i en stad som Åbo utan några som helst kunskaper i finska! :) Svenska är ändå mitt modersmål och alla kan höra att jag är finlandssvensk på mitt uttal! :) Både finnar och svenskar!

Ahmet tackade nej till jobbet. Visst, 1500 är en helt vanlig lön i Istanbul, det är ju många som tjänar mindre än det också, men Ahmet har ju ändå en bra utbildning och talar engelska flytande så en lite bättre startlön vill han ha! Idag har han varit på ytterligare en ny arbetsintervju, vi får se vad den leder till!

Kram!

Marianne sa...

Laura: Okej, då hoppas vi på den senaste intervjun!

Small Hands Academy kanske vore någonting för dig: http://www.smallhands.org/small/index/index.php De blir nog inte ledsna för att du tillför ytterligare två språk. Glöm inte att få ett skrivet betyg från dagiset i Åbo innan du åker! Jag känner en svensk tjej som jobbade där när hon bodde i Istanbul, kunde hon få jobb där så borde ju du också kunna. Alltså hon var jättego, inte så jag menade, men jag tror inte hon hade erfarenhet av dagis som du har.

Sedan är det ju de internationella skolorna. De kanske kan behöva dig? Kan du undervisa i svenska eller finska? Eller stödundervisa barn som får språklektioner via nätet från hemlandet?

Vet du om att det finns en finsk präst i Istanbul? Han hyr kyrkan av svenska konsulatet. Han kanske behöver hjälp med någon barngrupp?

KRAM!

Taina sa...

Hönsmamma? De här katterna lever ett underbart liv, tack vare dig Marianne. Önskar alla kattägare var som du!

Marianne sa...

Taina: Kattmamma, då? : ) Tack sötnos!

KRAM!

Laura sa...

Tack än en gång för alla tips och länkar Marianne! Small Hands-länken är nu sparad bland mina favoriter på datorn så jag hittar den om det blir aktuellt!

Trevlig helg!

kram!

Marianne sa...

Laura: Du ska absolut lära känna Swea-tjejerna i Istanbul, det är bergis någon som känner någon som ... Men vi tar det sedan när du har flyttat hem igen!

KRAM!

Anna, Fair and True sa...

Det låter väldig bra! Kommer bli finfint!

Marianne sa...

Anna: Ja jag hoppas verkligen det!