Våra två katter, Tjorvan och Stina, ska självklart följa med hem till Sverige. De föddes i vår säng en gång för snart elva år sedan (det var deras mamma som valde platsen, inte jag), och sedan dess har de varit en del av familjen. De börjar bli rätt internationella - födda i Bulgarien, har bott i Turkiet och Egypten, och ska snart pensioneras i Sverige. Men det är ju inte bara att packa ner ett par katter i en flyttkartong, precis. Det är rätt omständligt att både få dem UT ur ett land och sedan IN i ett annat land. Så nu är det hög tid att börja sätta sig in i alla papper och stämplar och bokningar och HJÄLP jag blir alldeles snurrig! Jag önskar att jag hade någon som kunde komma hit och läsa alla papper med mig och hålla mig i handen och fatta saker för själv blir jag alldeles nervös och snurrig av det här.
Det finns en orsak till att jag blir så nervös inför flytten av katterna. När vi flyttade från Turkiet till Egypten anlitade vi en "erfaren agent" som var "van vid internationella djurtransporter". Vi betalade en hysterisk summa för att han skulle sköta allt och få katterna välbehållna till Kairo. För att göra en lång historia kort, han lyckades inte särskilt bra med det. Mammakatten lyckades ta sig ur buren precis när de skulle ombord på flygplanet och sprang iväg bland flygplanen. Vi hittade henne aldrig, trots att vi var ute på plattan och letade ett antal gånger, och trots att Turkish Airlines utlyste en belöning på USD 1000 till den som hittade henne.
Tjorvan gillar att ligga i kartonger.
Den svenska delen ska jag nog klara av själv, jag menar jag kan ju svenska och förstår vad det står i alla papper från Jordbruksverket, och jag kan alltid ringa och prata med någon om det är någon detalj jag inte förstår. Men den egyptiska sidan? Vissa saker är väldigt enkla här, men sådant som man tycker borde vara enkelt är ofta väääldigt krångligt. Jag slår vad om att det här är en sådan sak. Jag funderar på om jag ändå ska försöka hitta någon som "kan", fast inte låta den sköta allt själv den här gången, utan följa med hela tiden och se så allt blir rätt. Hjälp, jag får så ont i magen av det här. Men jag måste ta tag i det, det är ju faktiskt det enda sättet att klara sig igenom det.
Stina gillar att ligga i min kontorsstol, jag får knappt plats utan får sitta på yttersta kanten.
11 kommentarer:
Men fy så sorgligt med mammakatten! Förstår att det blir extra jobbigt med de erfarenheterna.
Internationella är de verkligen i alla fall. Kan de jama på turkiska och arabiska också? ;)
Vilken mardrömshistoria det med mammakatten och flygplatsen. Verkligen jättehemskt och ledsamt. Fy vad jag blir arg när jag tänker på det, och på den oerhört totalt iq-befriade agenten som inte skötte det här bättre. Läste länken och det gamla inlägget nu, kände inte till denna historia. Vad hemskt det måste ha varit för er, du måste verkligen stundtals känt dig rasande på denna "agent".
Jag kan annars tänka mig att det är en faslig massa pappersarbete få katter ut och in i länder. Förutom allt pappersarbete och allt det du måste igenom, kommer det även kunna handla om olika sorters vaccinationer och såna papper du måste ge katterna och kunna visa upp i Sverige?
Förstår du får ont i magen tänka på att ta tag i allt det här, men som du skrev, det är nog säkert bäst att bara ta tjuren vid hornen och börja jobba med det på nåt sätt. Så fort man sätter igång med det där man inte vill eller bara skjuter upp, det brukar oftast kännas skönare och som att ångesten släpper när man väl aktivt tar tag i det.
KRAMAR!
Kanske kan du hära med Karlavagnen lite!? Hon verkar ha bra koll på mycket ang kattflyttar....
Och vad HEMSKT att er katt försvann!!!! FY! Minns att du skrivit om det tidigare. Jag vet inte men det kanske är extra knöligt att fixa papper etc från Egypten? Härifrån USA till Europa tror jag inte det är så jätteknöligt. Självklart lär det vara en hel del papper etc plus såklart att de måste ha rabiestitern kollad av godkänd vet men som sagt det skiljer säkert en del med formulär etc från olika länder.
Hoppas nu att ni får lite svalare väder också! Här är riktigt skönt nu jämfört med förra veckan.
KRAM!!
Hemskt med mammakattens öde.. Men jag hoppas och tror att någon vänlig själ hittade henne och att hon nu har ett nytt hem där någon tar väl hand om henne!
Kram!
Men gud så hemskt att de tappade bort kattmamman. Stackare! Själv har jag samlat på mig lite information hur det går till att ta med sin hund och katt från utlandet till Sverige (för mitt hundhem) om du inte redan har den informationen kan du hitta den här:
http://streetdogspa.blogspot.com/2010/06/inforelse-till-sverige-av-hund-och-katt.html
Kram!
PS Går det inte att ta med katterna på flyget tillsammans med dig? DS
Elisabeth: Haha, nä de kan bara prata svenska, bulgariska har de glömt. För de enda andra katter de har träffat var bulgariska : )
Anne: Ja vi sörjer fortfarande Mammakatten, speciellt Tjorvan går fortfarande och letar efter henne ibland. Så jag hoppas att jag får bättre hjälp den här gången, vi ska lösa det med en av chaufförerna som jag litar till hundra procent på.
Det är massor av papper och vaccinationer och avmaskning och dessutom mikrochips som de måste ha. Sedan är det karantän i fyra månader, det går inte att komma runt. Svårighet ett när jag tittar på ansökan till Jordbruksverket är då adressen ...
KRAM!!!
Saltis: Det är lättare från USA, som är ett "listat" land. Om ni flyttar hem måste ni mikrochipa och fixa med rabiestiter osv, men ni slipper karantän. Jag har redan fått massor av hjälp av Karlavagnen, men det är ändå mycket som skiljer eftersom hon bor inom EU. Hon kan ta Nisse och åka på semester, också med rabiestiterkontroller etc, men absolut ingen karantän. Nu har jag i alla fall hittat en veterinär som påstår sig kunna hjälpa till med flytt och transport, bara han ville ringa tillbaka ...
KRAM!!!
Laura: Om inte annat så är det folk som ställer ut mat och vatten till katterna som bor på flygplatsen, det finns flera katter som bor där i mitten, där brandstationen och sånt finns. Och det var där hon försvann. Så man kan bara hoppas.
Kram!!!
Helly: Ja du bor ju inom EU, så det är lättare för dig. Då behövs ingen karantän bara att alla värden etc är godkända. Men jag tror de rekommenderar att inte ta gatuhundar till Sverige eftersom de kan ha en del sjukdomar som är svåra att upptäcka. Du har hittat Jordbruksverkets rekommendationer, antar jag?
Jag ska försöka ta dem i kabinen, vi får ta en var har jag tänkt. Men oavsett hur de flyger måste de sedan sitta i karantän. Trist, det känns som djurplågeri.
Kramar!
Hm det här inlägget får mig att börja fundera över vår hund och hur vi ska få med honom, vart vi än drar om drygt ett år. Lycka till med allt pappersarbete nu.
Kramen
Taina: Se dagens inlagg, mitt svar till dig där. Som jag skriver där, se bara till att följa Jordbruksverkets regler, så kommer allt att gå bra. USA är ett listat land, och reglerna luckras dessutom upp i år och nästa år. Men sätt igång i god tid!
KRAM!
Usch ja, hoppas verkligen att ni (och katterna) slipper gå igenom det igen!
Anna: Oundvikligt för katterna att åka som cargo. : ( Håller på att försöka få till det så att vi kan ha dem i kabinen första benet och sedan cargo bara sista. Vi får se hur det går.
Skicka en kommentar