Qurseya (jag är inte helt hundra på namnet och stavningen) är en liten ö i Nilen, väldigt nära den västra stranden mot Giza. Dit åkte jag i dag med Fotoklubben, ett litet gäng fotointresserade från olika länder som jag har kommit med i. Jätteroligt, och precis vad jag har önskat mig. Att det är trevliga människor gör ju knappast saken sämre!
Roligt på ön var att människorna gärna ville bli fotograferade. Vanliga turister kommer knappast dit, så de hade väl inte hunnit tröttna.
Jag kan inte visa alla bilder på en gång, då storknar ni, men häng med på en liten tur:
För att komma till ön måste man åka färja. Världens kortaste färjetur skulle jag tro.
Jag står alltså på ön när jag tar det här fotot, så ni ser att det är nog bara är en tio meter att åka.
Det kostar 25 piaster (cirka 30 öre). Färjan har inga direkta turtider, utan åker när det är folk som vill åka. Mycket praktiskt.
En glad färjkarl.
Jag såg inga bilar på ön, det kanske finns, men när vägarna inte är bredare än så här är det
mer praktiskt att använda åsna. Ni ser den brusande storstaden i bakgrunden.
Stora delar av ön används till jordbruk. Det är alltså mitt inne i centrala Kairo.
Marken är åtråvärd, men markspekulanterna har ännu inte lyckats lägga beslag på
den jord som har gått i arv i århundraden - kanske årtusenden.
Lägg märke till fåglarna som följer efter mannen som plogar. De följde honom tätt i
hälarna fram och tillbaka, farm och tillbaka ... Jag antar att de hoppades på lite mat.
Traditionellt jordbruk med skyskrapor som bakgrund.
Här brukar man jorden med hjälp av sin egen styrka. Hårt arbete.
Trött, men glad.
En get med sin killing.
Yes, gäss.
En väldigt rar hästapålle som gärna blev omklappad. Jag måste ha luktat häst när jag
kom hem, för katterna har nosat på mig hela eftermiddagen.
Ankungar. Den här rara damen ville bjuda mig och Anja på te, men killarna hade redan
gått vidare, så vi fick tacka nej. Det påminner mig om att jag måste ringa
arabiskaläraren, så att jag kan prata lite mer med människor i framtiden.
Äntligen! Äntligen lyckades jag få en ordentlig bild på en sådan här pippi.
Jag tror det är en ibis? De finns överallt, främst i soptunnor.
Barn finns också överallt. De här barnen blev jätteglada och nyfikna när de fick se
utlänningar med kameror, så de kom springande direkt.
De stora pojkarna får stå framför lillasyster som är lite blyg.
Ett annat litet barn som var mer intresserad av vattnet i burken än utlänningarna.
I den här vackra villan bor en mycket trevlig man som bjöd på te i slutet av promenaden.
I väntan på färjan för att åka tillbaka till fastlandet.
23 kommentarer:
Jättefina bilder Marianne! Vad roligt att hitta en fotoklubb, jag avundas dig. Ska höra mig för jag också här i Belo.Vilken fin bild på Flamboyant du hade i förra inlägget. Visst är de vackra!
Må så gott!
Kram Ninni
Wow! Today's pictures :)
I specially like "curiosity" with the girl looking from their brothers backs. I wish I could read Your stories.
Så fina bilder. Tack för att du visade dem. Härlig gammal man. Väldigt fin bild. Nu är de världskändisar de där människorna. Ett kul möte så här i cybern:)
Jag undrar har du schal när du är ute bland människor. Om inte... så undrar jag om nån påpekat att du bör ha det. Jag menar behöver du klä dig som dem eller kan du gå som vanlig turist eller "ny-egyptiska"?!
Ha en bra dag
Kram
Susanne
Ninni: Tack! Men det ska bli bättre. Ania som är med (kommentaren under) har hittat en jättebra fotokurs på nätet, den ska jag ta så fort jag är klar med Fay Weldon. Det syns på hennes foton att kurserna är bra!
Om du inte hittar en färdig fotoklubb kan du ju alltid starta en själv! Om du bara känner en till som är intresserad, så kan det växa bara utifrån det.
Aha! Flamboyant! Tack! Suck, jag måste bli bättre på växter.
Kram!
Ania: Yeah, I was fast. I thought that if I waited I would just sit and think about that instead of concentrating on work. I wish I could read your stories! But at least I know one word in Polish: Tak.
Suzesan: Tack! Nej, jag klär mig inte i sjal. Bara om jag går in i en moské. Däremot ser jag till att klä mig anständigt, så att säga. Inga djupa urringningar, täcker alltid axlar och knän. Vet inte hur jag skulle göra ute på landet i en riktig by långt från Kairo och alla turister. Kan hända att det skulle bli enklare att ta på sig en enkel sjal. Här är alla vana vid att utlänningar visar både det ena och det andra, men uppskattar att man visar respekt och klär sig anständigt, som sagt. Skulle nog beteckna mina kläder som "ny-egyptiska" mer än turist, för de går med ärmlöst och shorts nu när det bara är 26° och jag har långärmat och kofta : D
Kram!
Vilka fina bilder! VAD kul att du har hittat den här klubben! Och så kul att träna med kamerna ännu mer än du redan gjort.
Håller med Suz om att bilden´med mannen som vinka är SÅ bra...
Så ni har "bara" 26...Haha, vi har 1 grad...
KRAM!!
Vilka miljöer!! Härligt med leende arbetande människor!
Jag tror det är en Ibis, först tänkte jag "tvärnej" för kort näbb. Men jag kollade lite extra... det finns flera sorter så det är nog något inhemskt;-)
VIlka jatte fina foton och vad skoj att vara med i en fotoklubb. Det star pa min onskelista for framtiden!!
Lite skoj ocksa att folket garna ville bli fotograferade. Jag undrar hur engelsmannen skulle reagera om jag drog fram kameran och fotade dem ;-). Olika varldar!
Waow - vilken resa. Du fotar och skriver ju helt underbart. Man njuter verkligen av din reseskildring. Helt underbart att se. Man vill bara ha mera , he,he :o)
Kram från mörka Norden
Annika: Tack! Ja, det här är riktigt roligt och något jag har önskat mig ett tag. Ska ta en fotokurs på nätet också, Ania som var med tipsade om en bra amerikansk skola som jag ska anlita. Och hon var duktig!
Hehe, ja här är det kyligt nu. Allvarligt, det var bara 16° i morse, så neråt en 14 på nätterna, vilket inte är så mycket när man inte har satt på värmen i huset.
Kram!
Simone: Det var så fantastiskt att gå där på ön, mitt i den brusande storstaden, och ändå var det jordbruk! Hoppas det får förbli så. Jag ska försöka kolla upp den där fågeln, har inte gjort det. Men jag tänker på att det var väl ibisfåglar de hade i gamla Egypten? Jag får ta och googla.
Kram!
Millan: Tack! Ja det är verkligen skoj! Och som sagt, en fotokurs eller två eller tre ... Jag tror man accepterar lättare att fotograferas av människor som är annorlunda än en själv. Tänk när det kommer en drös japaner som vill att man ska stå med dem vid en fontän och vad det kan vara. Fast om en östgöte kom med samma förfrågan hade man nog inte ställt upp. Jag tog faktiskt ett foto av en tjej i Stockholm för ett par år sedan. Det var en goth-tjej som var så himla söt. Kunde bara inte hejda mig utan brast ut: "Men vad söt du är!" Hon blev jätteglad, och så frågade jag om jag fick ta ett kort och det fick jag.
Kram!
Marianne i Sverige: Tack, vad söt du är! Det kommer mera : )
Kram!
Vad kul med en hel massa fina bilder. Verkar som du fick en riktigt trevlig dag på ön. Det var ett väldigt vackert hus som den där mannen som bjöd er på te bodde i. Kul att att få se vardagsfoton som sagt och hur livet kan se ut någon annanstanns på jordklotet.
Vilka fina bilder - jag vill se mer!! Den vita fågeln påminner mycket om de vi har här, men jag vet inte vad de heter. Kram!/Vic
Precis när du "rodde ut", var min första tanke, en ö i en storstad utan turister????" Åh, hoppas att människorna får ha sitt liv och sina traditioner i fred. Tack snälla för att du delar med dig!
kramen!
Very. very interesting indeed! Tack så mycket för att du lät oss ta del av dina fina kort!
Jättekul att se dina bilder! Roligt att se hur vanliga människor bor mm. Väntar på resten ....
Desirée: Tack! Ja, det var verkligen en härlig dag, och fler kommer det att bli. Vi ska ha ett litet möte på tisdag och planera framtida utflykter. Och tänk så fint han bor den där mannen, mitt i den bullriga storstaden och ändå i en liten oas med jordbruk och djur. Helt fantastiskt. Jag tror det var hans häst och getter och gäss och så.
Victoria: Tack! Det kommer fler. Tänkte bara att jag inte skulle trötta ut er alldeles med en gång : ) Kul att ni har samma fågel. Måste googla och se om jag kan hitta vad det är. Har inte hunnit det än.
Kram!
Sus: Visst är det fantastiskt! Tänk om det faktiskt bedrevs jordbruk på Djurgården eller liknande. Orsaken tror jag är att staden är lite för rörig för att turisterna ska våga sig ut på avvägar för sig själva, och det ordnas inga turer till ön. Dessutom finns inga skyltar eller liknande som talar om att man kan ta en färja, man måste liksom veta. Som tur var visste italienaren! Det finns faktiskt en ö till, tror den är lite större, där man också odlar. Vi ska väl försöka ta oss dit också.
Kram!
Laura: Tack själv! Kram!
Lena: Villan där vi drack te är inte något typexempel, han är nog rätt välbärgad den mannen. Snarare de oputsade tegelkåkarna som syns i en del bakgrunder. Men jag har konstaterat (tror jag) att det kan vara hur fint som helst inne i en lägenhet, trots att huset ser ut som om det höll på att rivas. Det finns nog tyvärr mycket elände också.
Det kommer fler bilder!
Marcus: Hej! Och välkommen hit! Vad roligt, så ni bor också här! Jag måste in till dig och kika också. Ni bor alltså uppe vid kusten? Jag vet inte ens var Tanta ligger! Måste kolla på en karta. Just nu håller ett par nya svenskar på att flytta till Alex, men jag kan förstå att man känner sig lite ensam där uppe. Alla verkar vara samlade här i Kairo. Och att det fanns så MÅNGA svenskar i Kairo hade jag ingen aning om! Det är så roligt. Var ni med i lördags? Missade jag er eller är min hjärna som ett såll som vanligt?
Vilka härligt underbart vackra foton Marianne!! Och vilken intressant ö mitt inne i Kairo ute i Nilen!!
Är det en flamboyant på fotot i förra inlägget? Jag har nog aldrig tittat på blommorna och bladen så nära - det är ett av de vanligaste träden här i PR. Och precis som Victoria så påminner fågeln om någon vit fågel vi har här också - men tror att de puertoricanska fåglarna är lite högre och smalare.
Ser framemot fler fina foton!
Stor kram
Petra: Tack! Ja det är helt otroligt vilka små pärlor det finns som man inte vet om!
Hahaha, du och jag är ju för roliga. Vi har alla dessa vackra träd och blommor och fåglar runt omkring oss och har ingen aning om vad det är! Tur att Ninni och andra vet!
Men snart ska jag lägga ut ett intressant foto på en växt som jag vet : D
Kram!
Förresten glömde att påminna att det är ONSDAG idag ;-)
Petra: Hahahahahaha! Bara för att jag kom ihåg det idag! Vi får väl se, jag kanske lägger ut fredagstemat i morgon i stället bara för att röra till det : D
Oj vilken rolig blogg att ramla över. Dig ska jag följa på dina äventyr. Av ett specifikt skäl: när jag var två år bodde jag under en period i Kairo med mina föräldrar. Det här var strax efter kriget och ett väldigt äventyr för en ung småbarnsfamilj.
Min pappa var pilot och skulle hjälpa blivande SAS att lägga upp flyglinje mellan Sthlm-Kairo. Jag har många distinkta minnen från den här tiden så liten jag var. Och villan du visar skulle kunna ha varit den vi bodde i!!
Spännande med nya äventyr. Själv sitter jag i södra Frankrike, utflyttad helt sedan i somras och bloggar ungefär som du om livet i ett annat land till vardag och fest. http://sydfranskby.blogspot.com
Jättefina bilder tar du också!
Monet: Som jag skrev hos dig, det här är helt fantastiskt! Jag återkommer om "chefen" när jag vet lite mer!
Vi "ses"!
Vilka fina foton du tagit - kommer ihåg att jag noterade ön då jag var på dagsutflykt till Kairo. Jag har också gått med i en fotoklubb i höst , men vi har betydligt tråkigare foton vi tittar på :). krya på dig - jag har också haft influensa denna vecka, trodde det bara var ett gissel som vi nordbor råkar ut för denna tid på året (eller kanske du sympati"influensar" :).
Jemayá: NU hittade jag din kommentar! Förlåt, jag har verkligen inte ignorerat dig som sagt.
Och tack! Kul att du också är med i en fotoklubb! Men inte tror jag att ni har tråkiga foton! Tänk vad exotiskt det är med snö för egyptier!
Nu är jag frisk, men som jag sa i din senaste kommentar, helt urlakad. Antar att det är sympatiflunsa : ) Hoppas du klarar dig!
Skicka en kommentar