Om ni undrar vart sädesärlorna har tagit vägen, kan jag berätta att i alla fall en del av dem är här hos oss nu. Ni får tillbaks dem i Sverige framåt vårkanten.
Här har inte hänt så mycket i dag mer än att jag är gräsänka nu igen eftersom Gräshoppan har hoppat iväg till Grekland. Men han kommer hem igen redan på natten mellan tisdag och onsdag, så det är inte så länge. Katterna tycker i och för sig att det är rätt okej när han är borta, för då får de sova i heeela hans säng.
Det är inte bara moskéer och minareter som är vackra här i stan. Det finns mängder med vackra lyktor, och jag ska gå in för att fotografera dem lite mer, men här är några stycken i alla fall.
Hoppas ni alla får en bra vecka!
16 kommentarer:
Aha! Sädesärla!? Trodde det var frackskjortsmes... Inte så bra på fågelarter.
Då kanske du kan se fram emot lite metaxa? *skratt* eller varför inte en flaska hos.m..u.in (ouzo)
Fina bilder!
Trevlig kväll, kramen!
Vilka fantastiska lyktor, jag får lust att fotografera men också att shoppa!!
Sus: Ja, du vet sån där som går och vippar upp och ner. Jo, men sädesärla kan du väl, det kan ju till och med jag!
Jag hoppas på Jägermeister, så knäpp är jag : )
KRAM!
Simone: Jag ska skaffa mig ett gäng lyktor. De är så fina!
Tack för upplysningarna!!! ;-)
Å vilka fina lyktor,några sådana skulle man ha.
Sädesärla,hade nästan glömt bort hur den söta lille fågeln ser ut.Saknar att höra fåglarna som ger tecken på att nu är sommaren på G.Finns fina fåglar och fågelläten här med.Men jag saknar att höra lärkan eller koltrasten.
Ja men oj vilka fina lyktor!!!!!!! :-)
och du ta hand om katterna ordentligt nu när du är gräsänka. Ja, det gör du ju annars också såklart, men de kan ju få lite extra gos och uppmärksamhet nu. Och om de får sova i hela makens säng så är ju det ngt de lär uppskatta! :-)
Kram!
Jag visste väl att de tagit vägen någonstans de små rackarna. De känns så vårlikt hemma här så det kändes VA har NI såna DÄR.
Fina lyktor. Jag gillade NR 2.
Sen vill jag också säga att jag sitter och skrattar åt "sus var först idag" och även de andra dagarna dörolig:)
Åhh jag längtar enormt efter sädesärlan....fåglar de är smarta de drar på semester på vintern OCH på sommaren. Inga dyra charterresor där inte. Tänk att de små ..små orkar flyga så långt.
Ha en bra kväll/vecka
Kram
/Susanne
Svar på din kommentar i min blogg (som du vet så svarar jag ju alltid direkt i andras bloggar): Det verkar inte som om det blir någon operation trots allt. Borgmästaren av Alanyas fru som är Ahmets mammas goda vän gav henne ett naturmedel som har hjälpt hela borgmästarens familj att bli av med sina hemoroider, så nu vill Ahmet prova på att använda det först för att se om det hjälper... Själv är jag lite skeptiskt inställd till såna här naturmedel och tycker att det är på tiden för Ahmet att göra en operation så illa däran som han har varit och med tanke på hur länge han har lidit av den här hemoroiden. Men jag kan ju inte tvinga honom heller, så nu väntar vi och ser.. :S
Jo, jag är medveten om hur turkiska kaynanas kan vara, och speciellt med tanke på att han är deras enda son och yngst i familjen så är hans föräldrar extra fästa vid honom. I Turkiet så gifter man ju in sig i mannens familj om man är flicka, så om vi gifter oss så kommer vi nog alltid att vara nära dem, på ett eller annat sätt. De vill ju gärna att vi ska flytta dit och bo med dem (de har ju ett stort hus som de i så fall skulle dela i två lägenheter) efter att Ahmet har gjort lumpen, men jag kan tala om att det inte är mitt första alternativ...! Hur trevliga de än är så vill jag ta lite avstånd till familjen i den här åldern.. :) Men med tanke på Ahmets karriärplaner så är det väl inte heller första alternativet för honom att bo i lilla Esme, som tur är! Vi får se vad som händer. Jag lever och tar mina beslut efter situationen, och jag är redo att pröva på olika alternativ, men om det inte funkar så gör det inte det, och den dagen så kommer jag inte att vara rädd för att sätta ner foten och säga ifrån. I såna här förhållanden måste man vara beredd att göra kompromisser, men självklart till en viss gräns. Så länge som jag själv trivs och mår bra. :)
Kram!
Kram!
Härligt med sädesärlor i Egypten, det måste kännas som ett litet besök hemifrån att se dem! Och så vackra lyktor, gillar sådana skarpt!
Skönt att du har sällskap av katterna när du är gräsänka, det måste göra det lite mindre ensamt. Du lär väl iaf inte behöva sängvärmare, hi hi.
Kram!!
Karlavagnen: : )
Cecilia: Ja det kändes lite som hemma när jag såg den. En man känner igen, liksom. Annars är det ju skoj med härfåglarna och bulbylerna som finns här, de sjunger väldigt vackert. Sedan finns ju ibisfåglarna också, man jag har inte lyckats få någon bra bild på dem. Ska se om jag kan dra upp någon som jag gjorde med sädesärlan. Innan jag får mitt nya objektiv : )
Saltis: Jag gosar hela dagarna med en eller annan katt. De kommer ofta och lägger sig bredvid mig på skrivbordet och talar om att de ska bli klappade, Tjorvan vill gärna prata lite då och då eller så kommer Skrållan och säger till att jag ska följa med och äta. Stina får dock inte särskilt mycket uppmärksamhet när hon kommer och ska väcka mig direkt när de första solstrålarna börjar titta fram!
Kram!
Suzesan: Har ni alltså lite bättre väder nu? Det var ju skönt för det kändes som om vintern började lite väl tidigt där hemma. Visst är det märkligt att så små orkar flyga så långt! Jag vet inte vilken väg de tar, de kanske håller sig över land hela tiden, men om de korsar Medelhavet är det inte någon kortdistans direkt. Det tar ungefär en timme att korsa Medelhavet till Turkiets kust för ett jetplan, och de flyger nog lite fortare.
Kram!
Laura: Ja, det verkar finnas två olika "svars-kulturer" på bloggarna. Jag kom in i det där att svara och läsa svaren direkt i det inlägg det rör sig om. Tycker det är bra för då kan man läsa alla andras åsikter i ämnet också, och det har inte sällan lett till intressanta och utbredda diskussioner och tips eller annat till/från andra bloggare än bara den som "äger" bloggen. Men alla sätt är bra utom de dåliga : )
Jaså, så det är naturmedel som gäller. Ja, han kan ju alltid prova, men jag tycker som du i den frågan. Du kan ju tala om för honom också att om det har effekt så har det också bieffekter, dvs biverkningar. Problemet med naturmedlen är att biverkningarna inte är utredda på samma sätt som industrins läkemedel. En del är verkligen effektiva, och en hel del "moderna" läkemedel bygger på naturens ingredienser, som Treo t.ex, det aktiva ämnet kommer ursprungligen från pilträdets bark. Men det är det där med koncentration i doserna och biverkningarna som sagt. Synd att naturläkemedelsföretagen inte utreder de bitarna bättre, då hade de blivit trovärdigare. Nå, vi får hoppas att det antingen verkligen funkar och han blir frisk, eller att han inser att han måste göra den där operationen.
Jag tror du kommer att klara din kaynana bra, du verkar ha en sund inställning och god medvetenhet om hela problematiken.
Kram!
Petra: Ja, det kändes verkligen som en "hälsning från dem där hemma" när jag fick syn på den.
Hehe, jag har oftast en katt som värmer mig på ryggen och en som värmer mina fötter och en som trampar fram och tillbaka innan hon bestämmer sig för att värma mig på magen. Så nog håller jag mig varm alltid! Lite väl varm på sommaren ... Men nu börjar det ta mig attan bli dags att plocka fram duntäcket! Måste göra det i dag, för i natt kommer Klas hem och snor sitt täcke, så då kan jag inte ha hans också.
Kram!
Jag kommenterar här alla fantastiska bilder du har tagit de senaste inläggen! Allt ifrån lyktor till gaturförsäljning. Jag har blivit dålig på att ta med min kameran men ska skärpa till mig lite.
Hoppas inte det blir alltför tomt efter maken!
Kram!!!
Jasså, det är där den är. Vi sa hej då till våra fåglar här för några veckor sen. Nu är det bara vinterfåglar kvar. I går köpte vi en säck med solrosfrö åt dom för annars sitter de på köksfönstret och knackar på rutan och vill ha mat.
Och vilka tjusiga lyktor du visar. Här är det värmeljus som gäller. Och det går åt massor, för jag gillar verkligen att ha små lyktor tända både ute och inne nu i höstmörkret.
Tack så mycket vännen!
Du har nog rätt i att det blir mycket enklare för andra att följa med diskussionen om man bara svarar i ens eget kommentarfält, men jag tycker också att det blir svårt att komma ihåg att leta bland alla kommentarer efter ett svar då jag följer så många bloggar. :) Man kommer liksom inte alltid ihåg var man har kommenterat, och under VILKET inlägg (vissa postar ju 10-15 inlägg per dag!), så jag föredrar det här sättet. Vill ju inte missa någons svar! :)
Men för det mesta så kommer jag nog ihåg att gå in och kika här också. :)
Vi får se hur det blir med det här naturmedlet nu.. Jag har många gånger uppmanat honom att göra den där operation, men han är rädd... :S Förra veckan då han bara låg i sängen och kved så sa han att han är redo att bli opererad direkt om de tar emot honom, men nu då han är bättre igen så vill han vänta.. Jag rullar med ögonen och kan inget göra, han är envis som en turk! :P
Ha en bra dag vännen!
Kicki: Å, titta, där var en bild på dig också! Det var nog första gången jag ser en! Tack! Ja, du måste ju släpa med dig kameran överallt nu, sedan är det för sent! Och maken kommer hem i natt, så det är inte så lång tid den här gången.
Kram!
Marianne i Sverige: Å, vad gulligt, sitter de på fönsterbläcket och knackar på? Haha, ja, det är ungefär som katterna här. De sitter utanför dörren, och om jag inte kommer ut med mat hoppar de upp i köksfönstret och talar om vad jag ska göra!
Kram!
Laura: Ja, det bästa är att köra det sätt om passar en själv bäst! Alla gånger!
Stackarn, ja, hoppas nu att han blir bättre snart, på det ena eller andra sättet!
Ha en bra dag du med, sötnos!
Vilka vackra lyktor.
Så trevligt att veta var sädesärlan är när den inte är här. jag saknar den faktiskt lite. Brukar börja spana efter den tidigt på våren.
Kersti: Ja, jag tänkte att det kunde vara bra för er att veta att den mår bra och njuter av värmen här. Jag ska hälsa från dig!
Skicka en kommentar