torsdag 29 januari 2009

Fotoutflykt på Wissa Wassef Art Center

I tisdags besökte jag Wissa Wassef Art Center tillsammans med min fotoklubb. Alltid lika trevligt att besöka den här lilla oasen strax utanför den brusande storstaden. Jag har tidigare skrivit om centret och dess grundare, så jag ska inte upprepa mig utan det kan ni läsa här. Deras hemsida finner ni här.

Tilläggas kan dock att miljöförstöringen och storstaden som kryper allt närmare den lilla byn gör att grundvattnet har förändrats och stiger hela tiden mer och mer. Salter som normalt inte ska finnas i vattnet och den höga nivån gör att byggnaderna mer eller mindre äts upp. Marken som normalt ska vara torr som fnöske, ja det är ju i utkanten av Sahara, är alldeles fuktig och lerig. Det museum som grundaren mr Ramses Wissa Wassef byggde upp för skulpturer, där ingen elektricitet användes för att belysa föremålen, där han stod med varje föremål och dirigerade byggandet så att solljuset skulle lysa upp varje enskilt föremål på rätt sätt, det har nu rasat på grund av att marken förstörs.

Jag låter bilderna tala.


Alla väver fritt ur hjärtat, man har inga förlagor eller ritningar att gå efter. Vävarna är konstnärer och arbetar efter de premisserna. De har egna nycklar till sina vävstugor och helt fria arbetstider.

De stora gobelängerna vävs på stående vävstolar.

Väven växer fram. Jag tycker det ser väldigt komplicerat ut.

De små gobelängerna vävs på liggande vävstolar.

Man tillverkar även batik, också de mönstren skapas fritt.

Batik hänger på tork på en liten innergård.

En liten lerfigur som står på en mur.

Duva i en fönsterglugg i en mur.

En grupp kvinnor på en trappavsats.

Hela centret är byggt i nubisk stil, väldigt vackert med runda och levande former. Här ett förrådshus.

Nubiska former.

En dagdröm.

11 kommentarer:

Saltistjejen sa...

Men du vilka vackra vävar!!!!!! helt otroligt!
och jag gillar även arkitekturen. Vilka coola byggnader! Ser nästan ut som tagna ur en sagofilm!
:-)

Jag fick ditt mail också men har inte hunnit svara. men det ser ju ut som om vi faktiskt kommer kunna ha chans att träffas i Sverige! Jippiieeeee!!!! :-)
Kraaam!

Desiree sa...

Vilken underbar fotoutflykt Marianne. Gillade verkligen de där husen i Nubisk stil, de var coola! Vilket imponerande handarbete du doktumenterade, wow. Är de mycket dyra de där fint vävda arbetena? Var du på fotoutflykt på egen hand eller tillsammans med andra?

Annika sa...

Jaha, jag tror Blogger strular idag...BUUUU!!
Hade precis lämnat en kommentar så får jag ett meddelande om duplicate publication. Whatever!!
Vill iallafall säga att jag är superimpad av denna vävnadskonst. Vilket hantverk. Otroligt.
Husen i Nubisk stil är underbara! Ser ut som sandslott. Jag önskar att jag får se sådana i verkligheten ngn ggn. Så coola!!
KRAMAR!!

Marianne sa...

Saltis: En del vävnader är helt otroligt vackra. Men jag har bara inte råd med dem. Det tar cirka 8-12 månader att väva en stor gobeläng, så gissa vad det kostar!

Ingen fara, svara när du har tid. Det är ju några veckor kvar tills det är dags att åka! Hoppas verkligen vi får ihop det, det vore SÅÅÅ roligt!

KRam!

Desirée: Jag var på utflykt med fotoklubben, vi var fyra stycken: en italienare, en danska, en polska och jag. Sedan är det en engelsman, en svensk och en italienska till, men de var inte med i tisdags. Gobelängerna är hemskt dyra. De små som är som bildskärmen på en liten laptop kostar en dryg tusenlapp. De stora kostar en 30.000 - 60.000. Jag kanske slår till på en liten en vacker dag, än har jag bara investerat i keramik för den är överkomlig. Men det ska jag berätta mer om på fredagstemat!

Kram!

Annika: Fy vad jobbigt det är när det strular. Men det blev bara en kommentar här i alla fall.

Du har rätt, husen ser ut som sandslott! Passar väldigt bra i öknen. Vet du jag tycker att ni ska ta en liten sväng om Kairo när ni åker till Närpes nästa gång! Jag lovar att ta med er dit då om ni vill!

KRAM!

Emmama sa...

Helt fantastiskt hantverk! Laste aven inlagget du lankat till och alskar filosofin att alla har en konstnar i sig. Jattevackra bilder!

Kram!

Anne sa...

När du läser det här är det kanske fredag redan, vill i alla fall säga att det där med keramiken och inköp låter intressant så det inlägget ser jag framemot redan nu. Undrade över priserna för gobelängerna, såg att du i en kommentar skrev om det. Oj, vad dyra. Men jag förstår det på samma gång, det måste ligga enormt många arbetstimmar bakom en sån där riktigt stor variant.
Det ser oerhört komplicerat ut, en konstform och ett skapande jag inte sett mycket så det var trevligt se dina bilder.
Jag måste också säga att jag tycker du verkar göra en massa spännande utflykter nu och då,kul!
Kram!

Musikanta sa...

Å, så mycket spännande och intressant du får vara med om. Jag älskar den här typen av vävnader - det verkar vara besläktat med våra flamskvävnader.

Jag försökte lära mig det en gång men det var jättesvårt så jag la av efter några gånger. Inte undra på att de är dyra, så mycket arbete som det behövs.

Vackra bilder som vanligt. Så trevligt ni verkar ha i din fotoklubb - och underbara motiv för fotografering!

StrandMamman sa...

Jättevackra hantverk och så fina byggnader, önskar jag hade möjlighet att se dem på riktigt, i rätt miljö... :)

anna of sweden sa...

Fascinerande! Och vilka otroligt vackra byggnader!

Suzesan sa...

Fiiina BILDER. Vilket hantverk!
Säger som flera(ALLA) andra fina hus.
Ha en bra dag
Kram
Susanne

Marianne sa...

Emma: Ja de barnen får en unik chans. Betald konstnärsutbildning och sedan fast jobb under resten av deras liv. De har fortfarande sex kvar från första kullen. Inte för att de har haft så många kullar, de ska ju kunna försörja sig, men några är bättre än inga.

Kram!

Anne: Ja, det tar ju 8-12 månader att göra en stor gobeläng, så visst blir det dyrt. Det är roligt med olika sorters hantverk, att få en liten inblick. Det mesta görs ju annars på stora fabriker i dag, inte lika kul.

Nu när jag inte jobbar hinner jag göra lite roliga utflykter, på torsdag ska jag till en antroposofisk farm och se hur det är där. Det ska bli jättespännande. Tar självklart med mig kameran.

Kram!

Musikanta: Ja, är det inte flamskvävnad det kallas? Jag kan ju ingenting om sånt där så jag vågade inte skriva det. Men det ordet poppar upp i skallen när jag ser vävarna. Jag skulle aldrig kunna göra någonting liknande!

Tack! Jo, vi har jättetrevligt i fotoklubben och här finns ju motiv runt varje knut så det nästan är svårt att inte bara hoppa ur bilen och ställa sig och fotografera var man än är.

Strandmamman: En semester i Kairo är alltid rätt! Här finns så mycket mer att se än pyramiderna! Fast det är klart, små barn kanske inte uppskattar det så mycket. Min sondotter tyckte åsnorna och poolen var bäst : )

Anna: Ja, väldigt vackra byggnader. Skulle gärna åka söderöver och se ursprungen.

Suzesan: Ja tänk att få bo i ett sånt hus med terrass på taket och roliga trappor lite här och där.

Kram!

ALLA: Ha en jätteskön helg!