Slit och släp

Shuaya, shuaya, som man säger här i Egypten. Sakta men säkert, skulle man kunna översätta det till. För det är så det är här i huset. Maken är genomförkyld och orkar inte ta tag på det sätt som skulle behövas, så jag har pysslat så gott det går. Städat, med andra ord. Nu har jag skurat alla golv och trappor en gång i alla fall, så nu känns det inte som om man bor på ett sopberg längre. Men innan det är klart ska det knäskuras så att det säkert blir pinrent. Innan dess är jag inte nöjd.

Maken fick ihop de viktigaste garderoberna i går i alla fall, så jag har kunnat hänga in alla sådana kläder som vi använder - om det nu är någon idé eftersom flyttfirman bara hade tryckt ner allt i kartongerna, så allt är så skrynkligt så ALLT måste strykas. Suck. Men man får vad man betalar för, så är det, och om vi hade velat ha experter hade vi fått betala betydligt mer. Nå, det blir en senare fråga.

Sovrummet är också klart, så när som på dekorationer, så klart. Men där inne är det i alla fall pinrent, och det är skönt.

I morgon kommer Maken att få hjälp med att sätta ihop fler garderober, så då får jag undan alla kläder. Rummet som ska fungera som förråd för köket ska också bli klart i morgon. Köket har ju så lite skåp och lådor att nästan ingenting får plats, så vi blir tvungna att ha frys och skafferi och "verktyg" där inne. Och när det är färdigt kommer jag att få undan mängder av kartonger här uppe.

I dag började Offerhelgen i den muslimska världen, vilket betyder att det har slaktats hej vilt här i landet. Grannarna några hus bort har slaktat två kor (Maken såg två kor stå bundna där i går), men vi såg ingenting och kände ingen blodlukt, så det var skönt. Jag hörde bara när de styckade köttet, och det kan man ju leva med. På gamla stället slaktade de utanför moskén, det vill säga mitt emot vårt hus, och blodstanken hängde kvar hela dagen. Inte trevligt även om man inte är vegetarian.

Ha en skön helg allihop, här ska det fortsättas med slitet och släpet!