Marianne A-Ö

Jag har antagit utmaningen från Lullun. Inte helt lätt, men jag har som hon försökt skriva det jag har kommit på först. Och nu härmar jag Lullun i allt - jag utmanar alla och ingen. Du som känner för det gör en egen lista och du som inte känner för det slipper. Hojta gärna till om du skriver en lista så att jag kan komma och läsa den.

Arbetsmyra som har blivit lat med åren.

Bloggar gillar jag. Det känns som om jag har fått nya kompisar runt om i världen - även om vi förmodligen aldrig kommer att träffas.

Champagne är gott. Men det ska vara en god, torr sak, absolut inte rysk eller Gula änkan.

Dricker mycket kaffe. Faktum är att jag behöver en kopp just precis nu. Nu har jag en.

Eckonomi kan jag inte ens stava till. : D

Farmor. Till två helt fantastiskt underbara begåvade och vackra barnbarn.

Godisgris. Men det ska vara rätt sort. Det finns bra och dåligt lösgodis. Och det är inte gott med sprit i godis, kakor och efterrätter. Jag har väldigt barnslig smak när det kommer till sötsaker.

Har börjat Höra lite illa. Hör bara det jag vill nu för tiden.

Istanbul är min favoritstad i världen.

Jättemycket. Eller ingenting alls. Sällan sval och neutral.

Katter. Tre stycken små kattjejer som jag är hönsmamma åt.

Läser mycket böcker. I en salig blandning. Det enda jag inte är så förtjust i är SF, Fantasy, Chicklit och Grabblit (mitt namn på äventyrsromaner om he-men i typ Afrikas djungler).

Mat är godast när någon annan har lagat den. Gärna min kompis C. Men jag gör mina tappra försök.

Nyfiken. Men jag brukar nog oftast vara ganska finkänslig och låta folk berätta det de vill berätta, lite rädd för att jag ska tränga mig på privata sfärer som andra kanske inte vill dela med sig av.

Ormar och annat småkryp gillar jag inte och är för ett totalt förbud mot sådana "husdjur". De är inte tamdjur utan vilda och ska vistas i vildmarken där jag inte är.

Padang är den stad på Sumatra i Indonesien där min pappa kom ifrån. Jag är alltså halvindones.

Qvinna var poppis att skriva på 60-talet. Jo, det minns jag, det glada 60-talet. Så gammal är jag.

Röker. Prince. Röda Prince.

Storstadsjänta. Ut i fingertopparna. Jag tycker om att vara på landet också, det är bara inte min naturliga växtplats.

Tisdagsmarknaden i Kadiköy, Istanbul, är favorit när det gäller shopping. Där kan man köpa allt från de finaste, finaste tomater man kan tänka sig till "märkes"-kläder och sopkvastar för en hyfsad peng.

Ullstrumporna går jag väl på i ibland. Men jag brukar mena väl.

Värme tycker jag om. Mycket skönare än kalla vintrar. 

Wärmland. Jag har många anknytningar till Wärmland, främst genom mamma som var från Arvika, men även genom svärfar som är från Karlstad. Det är min barndoms landskap.

X-box och andra spelkonsoler har jag ingen som helst koll på. Ett tag spelade jag en del datorspel som man kunde ladda ner, men nu har jag tröttnat på det. För tillfället i alla fall.

Yrket har väl förändrats en del genom åren, men under största delen av mitt liv har det ändå varit knutet till sjukvård och medicin på ett eller annat sätt. Sjuksköterska, försäkringsbolag, läkemedelsföretag. Nu är det bara en eller annan term som dyker upp i samband med översättningarna.

Zzz. Alltid lika skönt att gå och lägga sig när det är dags, och alltid lika roligt att vakna på morgonen, även om jag inte är riktigt talbar förrän efter några koppar kaffe.

Återvinning är mitt senaste lilla projekt. Dvs sopsortering så att livet ska bli lite drägligare för dem som sedan ska sortera igenom soporna för att återvinna dem.

Ärlig. Kan faktiskt inte ljuga för det syns på mig direkt. Så jag försöker inte ens längre. Vilket medför att jag inte kan hitta på någonting jag inte kan berätta om. Det kan ju tyckas tråkigt, men det är rätt skönt.

Önskar att Stockholm, Helsingborg, Istanbul och Kairo kunde ligga alldeles bredvid varandra så att det bara var att ta bussen emellan.