Min absoluta favoritplats utomhus finns inte längre. Eller, jo, visst gör den det, men inte i mitt liv. Vår balkong i Istanbul var den bästa plats utomhus som jag någonsin har haft. Den var inte särskilt stor, och jag har inte någon riktigt bra bild på den (konstigt nog), men den låg fem våningar över en liten gatukorsning med grönsakshandlare, kvarterskrog, frisör, kvartersbutik och taxistation. Det var inte ett förfärligt liv, men det var levande. Där kom också olika försäljare gående med sina vagnar och ropade ut sina varor: "Domateeeeees." "Simiiiiiit."
Vi hade utsikt över Marmarasjön och nere vid stranden låg miljonärsklubben "Büyük Klüp" eller "Stora klubben" där nästan alla förlovningsfester, bröllop och födelsedagar firades med enorma fyrverkerier. Vi satt på första parkett.
På somrarna hade vi fullt av blomkrukor med blandade gröna och blommande växter, det kom en ständig bris från Marmarasjön så det var alltid behagligt att sitta där utom ett par timmar under sena eftermiddagen när solen stod rakt in. Ljumma sommarkvällar hördes böneutroparen från den lokala moskén, han sjöng ibland så vackert att man nästan lyfte.
Där hade jag mitt kontor, där åt vi middag, och där satt vi och slöade.
Jag hoppas att de som bor i vår lägenhet nu älskar balkongen lika mycket som jag gjorde.
Mammakatten Lisa, eller Mamma Mums som vi kallade henne,
sitter på sin kudde på balkongen i Istanbul.
Vi satte nät runt balkongen eftersom räckena var rundade metallstänger och vi var rädda att katterna skulle halka på dem. Här är utsikten över husen runt omkring oss.
Katten Skrållan undersöker snön på balkongen i Istanbul. Jo, det kan
komma ganska ordentligt med snö där.
En annan av mina favoritplatser utomhus finns inte heller i mitt liv längre. Det var strandpromenaden längs norra delen av Marmarasjön, fem minuters promenad från vårt hus. Marmarasjön är ett innanhav och en del av vattenvägen från Svarta havet i norr via Bosporen och sedan vidare ut till Egeiska havet och Medelhavet via Dardanellerna. Marmarasjön ligger mitt i. Under den tid vi bodde i Istanbul förvandlades strandpromenaden från ett rätt trevligt ställe till ett fantastiskt promenadstråk. Man renoverade, sådde nya gräsmattor, planterade mängder med växter, gjorde löparbanor, satte upp gymredskap och byggde tre badstränder.
Strandpromenaden längs Marmarasjön.
Utsikt från strandpromenaden över Prinsöarna.
Att mitt hjärta tillhör Istanbul betyder inte att jag inte trivs här i Kairo. Jag trivs alldeles utmärkt, jag har bara inte rotat mig riktigt lika mycket än. Det kommer nog med tiden.
Här i Kairo bor vi lite utanför själva staden, närmare bestämt i Giza cirka tio minuters bilväg från de stora pyramiderna. Vi bor i ett litet "compound" som översatt från arabiska heter "Helgonens paradis" alldeles på gränsen till Sahara vid Alexandria Desert Road. När det är klart väder ser vi yttersta gränsen av Kairo, men vi ser inte pyramiderna hemifrån vårt.
I höstas var jag tvungen att sitta på balkongen utanför sovrummet hela dagarna för att komma åt Internet. Jag var tvungen att tjyva från någon ovetande granne eftersom vi inte kunde få eget (det har vi nu äntligen). Eftersom balkongen ligger på skuggsidan - vilket är toppen senare i sommar - var det faktiskt ganska kallt att sitta där. Jag satt insvept i tjocka tröjor och filt över benen. Det är inte bara nöje som gör att jag måste ha tillgång till Internet. Det behövs också för att kolla upp olika fakta under tiden som jag översätter, jag måste ju veta vad det är jag skriver om även om jag sedan bara skriver "Storkmargarin" eller liknande.
Balkongen utanför sovrummet.
Det är inte så hemtrevligt på balkongen än, det är nästa projekt efter att vi nu har fått färdigt gästrummen i källaren.
Utsikt från balkongen över vår lilla tårtbit till trädgård med områdets pool i bakgrunden.
Uteplatsen i trädgården. Inte heller den så ombonad än, men det kommer. Katten Hasse - som INTE är vår katt - har slagit sig ner i korgstolen. Han tittar på mig och undrar när jag ska komma ner och mata honom.
13 kommentarer:
Hmm, låter som om du får bli min balkong konsult.
Vad trevligt det var att se dina uteplatser från många olika ställen!
Visste inte att det kunde snöa i Istanbul. Det var ju tom riktigt mkt snö!
Och jag tycker så mkt om er uteplats och er tårtbit till trädgård som vetter mot poolen!
Jättekul att se!!
Karlavagnen: Krukväxter och något mjukt. Du kommer att få jättefint i din nya, det är jag övertygad om.
Annika: Jo, det kan komma ordentligt med snö i Istanbul. Det roligaste var väl en gång när någon hade byggt en snögubbe och satt i en kaféstol utanför ett fik. Med hatt, halsduk och kaffekopp! Uteplatsen är fin. Funderar på att ställa blommande krukväxter längs ena häcken så att det blir lite gladare. Har två lyktor som ska hängas upp och på balkongen måste något radikalt göras.
Härligt inlägg, lite saknad men utan bitterhet, dessutom nya uteplatser, nya utmaningar att ta tag i. Lycka till!
Tack Simone! Jo, det är mycket nytt att ta tag i här, men shuaya-shuaya som man säger här, sakta-sakta. Jag går in och tittar hos dig i morgon, nu är det dags att stänga den här butiken för dagen!
Jag förstår att du saknar Istanbul - man kan sakna ett ställe även om man tycker om ett annat ;-) Er gamla balkong låter väldigt mysig, synd att du inte hade några foton på den. Jag gillar när det är liv och rörelse i området där jag bor.
Lycka till med "ombonandet" av balkong och uteplats på det nya stället, det blir säkert jättefint (jag gillar korgstolarna på uteplatsen - Ikea?).
Ja, jag har börjat dra upp lite planer nu, men det blir nog inte mycket gjort förrän jag kommer hem från Stockholm i slutet av april, åker nästa fredag.
Ikea : )
Vilka härliga platser! Kan verkligen förstå att du saknar Istanbul. Men som du skriver, så rotar du dig förhoppningsvis lika bra i Egypten om ett tag. 10 minuter till pyramiderna låter ju smått exotiskt. För mig som inte varit där låter Giza & pyramiderna fortfarande smått äventyrligt och "Indiana Jones", men jag förstår att det väl är rejält mycket mer turistigt med souvenirförsäljare och taxichauförer som ropar osv, än det jag helst vill företälla mig... ;-)
Lullun: Idealet är nog att ta sig till pyramiderna vid soluppgången, innan alla turister och kamelförare är på plats. Hmm, ska föreslå att vi faktiskt gör det. Problemet kan vara att man inte kommer in, jag vet inte. Men det kan nog vara värt ett försök. De var i alla fall inte riktigt så påstridiga som jag trodde att de skulle vara. De accepterade min lilla avvärjande gest som jag har lärt mig att man använder här. Så vi fick gå ifred ganska mycket.
I morgon ska jag med på en tur till Saqqara, men jag vet inte om vi kommer till själva pyramiden som ligger där eller om det bara är mattväverier och liknande. Ska bli kul i alla fall.
Fint! Och en hungrig katt på köpet också :)
Nettan: Ja, han ingår i hyran ...
Tur att du inte var tvungen att sitta på balkongen och nalla grannens internet när det var 1 dm snö på balkongen! :)
Anna: Hehe, i Istanbul funkade saker och ting lite snabbare och på ett sätt man är mer van vid, om man säger så. Här fick vi inte Internet till en början därför att det "inte fanns någon ledig linje". Ända tills de ringde och ville ha betalt för Internet och jag sa att "ja men vi har ju inte det för det finns ingen ledig linje". Då visade det sig att de som bodde här före oss inte hade betalat räkningen, och vi hade en linje HELA TIDEN bara det att räkningen måste betalas först ... Så hade det inte varit i Istanbul, där hade de sagt det från början. Men det är ju tur att det inte snöar här : )
Skicka en kommentar