GOTT NYTT ÅR!

Årets sista dag, och snart årets första dag. Vi firar den här kvällen hemma med våra katter och ska njuta av riktig lyxmat: Fläskkotletter direktimporterade i resväskan från Grekland, Thessaloniki närmare bestämt. Efter det blir det färska jordgubbar och så skålar vi i champagne vid 12-slaget.

Jag vill önska er alla, i alla länder över hela världen ETT RIKTIGT GOTT NYTT ÅR och jag hoppas att 2009 ska föra med sig många goda ting åt er alla!

Blandad kompott

Duvslag uppe på ett tak. Jag vet inte vad man har de där "basketkorgarna" till som hänger längs kanten, men det kanske är där duvorna landar? Eller lägger de ägg där?

Jag är hängig i dag, vet inte om det är någon av alla förkylningar som grasserar eller om jag bara har jobbat för mycket. Det går väl över så småningom. Fast det hjälper ju knappast att ha varit utan vatten hela dagen. Jag vet inte vad som hade hänt, men nu på kvällen fick vi äntligen tillbaks det och man kan spola på toan igen. Tänk vad beroende man är av alla olika sorters infrastrukturer.

Nu har det blivit så pass kallt här att vi har dragit igång AC:n fast på värme, och det hjälper rätt bra. Men vi har bara en på undervåningen och en på övervåningen igång, och inte hela dagarna utan vi sätter på dem när solen går ner för då blir det riktigt kyligt med en gång.

I går var det nyårsafton här i Egypten, eller rättare sagt runt om i den muslimska världen. Det blev nu år 1429 om jag har förstått saken rätt (vilket inte är säkert). Men det räknas i alla fall från det år då profeten Muhammed flydde från Mecka till Medina där han byggde upp det första muslimska samhället. Och det går inte bara att göra en enkel matematisk kalkyl med 2009-622 (vilket var det år enligt kristen tideräkning som utvandringen skedde) eftersom den muslimska tideräkningen baserar sig på månens kretslopp runt jorden, vilken är 29 dagar, 12 timmar och 44 minuter, och med en halv dags variation består en månad då av antingen 29 eller 3o dagar. Ja, jag överlåter de matematiska uträkningarna till någon annan som tycker sådant är roligt. Och den som vill veta mer kan läsa här.

Nu fick vi besök av en ingenjör som tittade och beräknade hur man sätter upp glasdörrar in till salongen. Vi har ju lite problem med en av kiss(e)katterna som ibland får för sig att sofforna är bättre att använda som kattlåda än kattlådorna. Vi tänkte lösa problemet genom att sätta upp glasdörrar så att katterna inte kommer in där när vi inte är med. Vi fick ett väldigt bra pris, bara drygt 2000 SEK totalt med arbete och allt! Det ska bli skönt att få ordning där inne igen och att det blir så att man bjuda hem folk igen!

Nu önskar jag er alla en skön fortsättning på tisdagen!

Jag gråter för folket i Gaza

Det här är inte en politisk blogg, men nu kan jag inte vara tyst längre.

Jag är inte antisemit, Israel får gärna finnas för min del. Det är säkert trevliga människor som bor där och det är säkert ett vackert land.

MEN Israel kan inte bara ta och ta från det palestinska folket på det sätt som hittills har skett. Israel bygger murar, beslagtar gårdar för att skapa nya bosättningar till det israeliska folket och DÖDAR URSKILLNINGSLÖST!

Två personer döda i Israel – drygt 320 personer döda i Gaza, däribland ett flertal BARN! 1400 personer är skadade i Gaza – antalet skadade i Israel är okänt, men om vi förutsätter att det är i samma proportioner och är lite generösa blir det 10 personer.

Nej, det är inte rätt av Hamas att kasta granater in i Israel. Men det är ännu mer fel av den oerhört rika och starka staten Israel att handskas med problemet genom att fullständigt utplåna det palestinska folket i Gaza, vilket verkar vara målet. Det GÅR INTE att undvika att döda och skada oskyldiga barn i ett så tättbefolkat område som Gaza är om man flygbombar området. Det går inte att undvika att döda och skada människor i Gaza som faktiskt inte stöder Hamas. Alla gör inte det. Det fattar minsta tvååring, och det är jag mer än övertygad om att den israeliska krigsmakten också fattar. Men det struntar den israeliska krigsmakten i, de använder några skruttiga granater som inte ens kan träffa sina mål som ursäkt för att sätta igång ett fullskaligt krig. På precis samma sätt som de i många år har gjort om en palestinsk treåring har kastat sten mot en israelisk soldat – då skjuter de israeliska soldaterna med automatvapen.

Ursäkta mig, men om jag hade varit palestinier hade jag också varit desperat. Om jag hade varit palestinier och inte hade haft möjlighet att försörja mina barn, ge mina barn medicin när de är sjuka och insett att det inte finns någon som helst framtid för mina barn – ja, jag vet inte vad jag hade gjort. Kanske jag också hade kastat en och annan granat mot dem som är orsaken?

Enda sättet att lösa den här konflikten är att Israel OMEDELBART upphör att bomba Gaza, att de ser till att skeppa in ordentliga mängder mat och medicin och filtar och kläder till Gaza, att de öppnar alla gränsövergångar och slutar hindra folk att ta sig ut från och in till Gaza, och att de lämnar tillbaka de bosättningar som ska lämnas tillbaka enligt avtal.

Det är vad jag tycker, och jag köper INTE att Israel måste försvara sig mot Hamas, det går inte att försvara sig genom våld, bara genom att se till att det palestinska folket får tillbaka möjligheten att försörja sig och att bygga upp sina liv.

För mina synders skull

Jag fick en present i dag. För mina synders skull. Eller vad ska man säga när man får en fontän med urnor, kvarnhjul och en kula som snurrar av vattnet och sprider neonljus à la stroboskop? Även om jag nu råkade slå sönder själva kulan det första jag gjorde, så det är bara ett starkt neonljus.

Och det är ju så vansinnigt gulligt tänkt! Jag fick den av damen som kommer och hjälper mig med städningen. (Ja, så lyxigt har jag det och det känns faktiskt nästan som en plikt i det här landet där många lever i svår fattigdom - att hjälpa till och ge i alla fall ett arbetstillfälle.) Så det är inte som om jag skulle kunna ställa undan den och plocka fram den när hon kommer, eftersom hon kommer rätt ofta. Nej, den får stå framme, i vardagsrummet. Och där får den stå tills det blir vår och vi kan ställa ut den i trädgården - var har man annars en fontän?

Maken höll på att skratta ihjäl sig nu när han kom hem. Och håller med. Det är bara att uthärda och plocka undan den när vi får gäster. Även om det så här i klimatmedvetna tider känns lite märkligt att ha en pryl som står och drar ström helt i onödan.

Ljud

En blomma.

Vi sitter just nu med fördragna fönster och någorlunda släckta lampor, för det lät som om någon sköt med kulspruta en bit bort här. Nu har det tystnat, det kanske bara var bröllop (det är ju rätt vanligt att folk skjuter i luften i många länder vid bröllop), men det var ändå lite otäckt. Vi är ju så lyckligt lottade att vi inte är vana att höra ljudet av skjutvapen, en lyx man i dagens läge ska vara glad för.

Det som hörs nu är ett gäng katter som låter som om de försöker avgöra vem det är som är mest karl.

Annars är det oftast ganska lugnt här där vi bor, vi hör inte ens trafiken på Alexandria Desert Road om de inte tutar väldigt mycket.

Apropå det där med att tuta. Jag har alltid hört att alla tutar som galningar i trafiken i Kairo, att det tutas hela tiden överallt här i stan. Men så tycker jag inte att det är, nästan tvärtom med tanke på de förväntningar jag hade när jag kom hit första gången. Visst tutar man, och mer än i Sverige, men det är oftast små korta truddelutter för att tala om att "nu är du allt lite för nära" eller liknande. Och inte alls hela tiden och överallt.

Jul och Fredagstema Show and Tell: Nyårslöften

Våra trevliga grannars vackra gran.

GOD FORTSÄTTNING alla kära vänner och bekanta och okända runt hela jorden! Jag hoppas att ni har och har haft en minst lika skön julhelg som vi här i Kairo.

Vi firade jul tillsammans med våra trevliga grannar, med glögg och massor av god mat, bland annat en äkta svensk julskinka, knäck och den godaste saffranskaka jag någonsin har ätit.

Jag fick mitt nya objektiv till kameran, även om det inte var det jag helst skulle vilja ha, men det bestämde jag själv eftersom det var så hysteriskt dyrt att pengarna hade kunnat föda ett par familjer ett helt år (här i Kairo). Så jag tog ett lite billigare men ändå med de kriterier jag ville ha. Dessutom fick jag ett par supermysiga tofflor av min kära svärmor, snygga och varma och mjuka på en och samma gång. Perfekta. Mamma Mia på dvd som vi kanske ska se i kväll, och en bok jag knappt har kunnat slita mig ifrån: Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist. Har ni inte läst den, så gör det även om ni inte gillar vampyrer i vanliga fall. Måste se filmen sedan också!

Katterna fick en burk svenk Pussi med lax och forell, det blev de glada för.

Och i dag på annandagen är det fredag, och då är det dags för fredagstema. Som under hela december är det Mia som håller i trådarna, och i dag handlar det om nyårslöften.

Ärligt talat är jag väldigt usel på att avge nyårslöften, jag brukar inte göra det eftersom jag har så svårt att hålla dem. Ja, för det stora nyårslöftet brukar ju vara att sluta röka. Och det har jag då alltså inte slutat med. Än. Men att lova det på nyårsafton, och alltså sluta vid tolvslaget när man skålar i skumpa är kanske inte riktigt så där jättelämpligt, utan löftet brukar falla senast vid ettsnåret samma natt. Så nej, det ska jag inte lova i år heller.

Men i år ska jag faktiskt lova en sak: Jag SKA ha mer tid på mig för översättningen av en bok som den av Fay Weldon. För det behöver jag om det ska bli bra och om jag inte ska arbeta ihjäl mig och inte hinna ha något liv. För jag vill verkligen hinna uppleva livet och Kairo och Egypten, nu när jag faktiskt har det så bra att jag i grunden HAR tid med det.

Nu undrar jag bara vem det är som hittar på teman för januari? Jag får gå in hos Mia och se, hon vet nog.

I dag gör jag ingen lista över alla fredagsbloggare, jag måste se hur det går för Oscar och Eli och de andra i boken ...

HA EN RIKGIT GOD FORTSÄTTNING PÅ JULEN!

GOD JUL

more animals

Nu är rödkålen klar, köttbullarna är stekta, chokladbollarna ligger i kylen och kolan står och svalnar. Dessutom är Santa Klas på väg hem, han landar vid tre om allt går som det ska, och då har han kamerabatteri, nytt objektiv och en massa julmat med sig.

Köttbullarna var verkligen en baggis i år. I Istanbul föll det alltid på min lott att göra köttbullarna till julfesten och då gick det lätt åt en 3-400 köttbullar. I år blir vi bara fem personer, så det räcker säkert med 80 små bullar.

Kolan är jag däremot inte så säker på. Det var många år sedan jag försökte mig på att göra kola, och jag har ett svagt minne att det inte blev så där vidare lyckat. Kulprovet gick alldeles utmärkt, men när jag nu försökte skära upp kolorna vet jag inte riktigt. Det är fortfarande kletigt. Nå, det hela får stå en stund till.

I år ska jag nog kunna äta av rödkålen jag också. Den brukar bli väldigt god (säger alla) men det luktar så förfärligt när man kokar den att jag har svårt att äta av den. Men nu körde jag fläktarna på högsta fart så jag slapp oset, så jag är inte äcklad.

Med andra ord är vi snart rustade för jul även här i Egypten. Jag hoppas bara att det slutar blåsa så förfärligt, man skulle kunna tro att Khamseen (sandstormsperioden) hade börjat redan. Fast det är klart, när  man nu inte kan få snödrivor kanske det är trevligt med sanddyner i stället?

NU ÖNSKAR JAG ER ALLA ÖVER HELA VÄRLDEN EN RIKTIGT GOD JUL, VARE SIG NI FIRAR ELLER INTE DE KOMMANDE DAGARNA HOPPAS JAG ATT DET BLIR BRA DAGAR FÖR ALLA.

Laster

Vi har väl alla våra laster, det roliga med egyptiernas laster är att de inte stänger in dem i en täckt lastbil eller container, utan staplar dem helt synligt på flaket på sina lastbilar. Det är alltså underhållande på många sätt att vara ute och åka här i stan, kom jag på i dag när jag åkte upp till stormarknaden för att köpa rödkål med mera för att kunna laga till lite mat till julafton.

Och vad skönt det var att handla på förmiddagen mitt i veckan! Nästan inte en kotte i affären, så det gick relativt fort. Passade på att köpa lite julgransbelysning som Maken kan få pyssla med i morgon när han kommer hem.

Fotona är tagna genom bilrutan, så det är inte världens bästa kvalitet.

Kotransport. I bakgrunden ett av de stora turisthotellen vid pyramiderna.

Tv-transport. Jag tycker också det är otäckt när barnen springer mitt i gatan så där.

Det är värre när de är ute på motorvägen ...

Övervakad cementtransport. Han ligger i alla fall ner ...

Shop til you drop

Ja det kan man verkligen säga att jag har gjort i dag! Jag orkade bara inte längre när jag gav upp vid fyrasnåret. CityStars är ett jättelikt shoppingcenter och de håller på att bygga ut så att det ska bli 250 butiker TILL. Jag höll nästan på att gå vilse, men som tur var noterade jag var jag gick in så att jag kunde gå ut på samma ställe.

Måste säga att HM inte kändes lika hemma som det gör när man kommer in på Ikea. Fick inte riktigt den där ahhh-upplevelsen. Men jag hittade en mysig hemmaklänning, stickad med storpolo som är mjuk och varm och go att gå och skrota med här hemma. Ja egentligen är den rätt snygg, men jag tänker ha den som skrotig hemmaklänning. I brist på varma strumpbyxor köpte jag också ett par leggings, men jag måste säga att jag inte riktigt begriper mig på det modet. Tjocka strumpbyxor i en fin färg är mycket snyggare, nu måste man ju ha ett par strumpor dessutom, som bryter av i stället för att ge en hel linje.

Hade tänkt köpa Playstation eller Wii eller liknande till Klas i julklapp, men då skulle det så klart vara med ett riktigt bra F1-spel. Det var där det fallerade, de hade inget F1-spel. Bara något med streetracing i LA, typ. Jaha, så det får han inte.

En riktigt, riktigt god lunch fick jag också på en italiensk restaurang (hoppade över food courten - dags att hitta på ett bra SVENSKT ord för det). Quesadilla (hur italienskt nu det är) som var så där god så jag njöt av varenda tugga.

Kameran hade jag inte med av två orsaker: Batteriet är med i Sverige för att få ett syskon, det börjar nämligen ta slut och håller knappt när man har laddat det. Och det är ingen idé att släpa på en stor kamera när man ändå inte kommer att få ta några bilder. Men det var lite synd på hemvägen när jag kunde ha fått riktiga toppenbilder av kameler och hästar på gatorna, och när en stor lastbil stod för gatukorsningen där vi skulle svänga av för att komma hem. Han hade stoppats av polisen som står mitt i gatan här, men ingen kom på idén att det kunde vara smart att flytta eländet så att bilarna kunde komma fram ...

Det där med att polisen stoppar bilar förresten, normalt brukar ju poliserna vinka in bilar till vägkanten när de ska kontrolleras eller bötfällas eller vad det kan vara. Inte här inte. Här går polisen ut mitt i vägen och stoppar bilen mitt i körfältet. Även på motorvägen. Så då blir det stopp för alla andra medan de klarar av vad de ska med just den föraren.

Mot nya äventyr ...

... i shoppingcentret! Det ska bli helt underbart att slösa bort en hel dag på totalt mindless shopping. Eller nja, lite vettiga julklappar har jag förstås tänkt köpa, äta en god lunch så jag slipper laga middag till mig själv, och så behöver förrådet av undisar och liknande fyllas på. Men i övrigt ska inte en enda intellektuell tanke komma i närheten av min lilla skalle, inte ett enda grekiskt drama eller någon som helst djuplodande insikt i människans psyke. Inte en vettig tanke ska med andra ord få formuleras i min lilla skalle under hela dagen!

Jo då Klas, oroa dig inte, om det är för dyrt ska jag inse det : D

Ha en underbar fjärde advent allihop!

Shaky

Den där kabeln som någon idiot klippte av i Medelhavet så att hela Egypten blev utan Internet, fungerar ibland, ibland inte, verkar det som. Just nu fungerar den. Men jag har försökt komma in och läsa en hel del bloggar som jag inte kommer in på, och jag har varit inne på en del som jag har kunnat läsa efter mycket om och men men inte kunnat kommentera på. Grrrr! Morr!

Hörde ett rykte som sa att det skulle ta ända fram till nyår innan allt är pålitligt igen. Det borde bli samhällstjänst i fem år för El Idioto som var så klumpig!

Jaha, men just nu verkar det i alla fall funka, ska försöka svara på kommentarer och läsa några bloggar medan det går.

Annars har det varit en gråmulen dag här i dag, men det har inte regnat.

Fredagstema Show and Tell: Jultraditioner

Fotot är hämtat från FreeFoto.

Det här skrev jag i går, fredag, innan någon för-ad italienare KLIPPTE AV KABELN UTANFÖR ITALIEN SÅ ATT HELA EGYPTEN BLEV UTAN INTERNET! Nu fungerar det igen (al-hamdulillah - inshallah - bäst att tacka makterna) och nu hoppas jag att det ska fortsätta fungera så att jag kan göra det jag tänkte: Surfa runt och läsa ikapp mig hos er alla!

I dag är det fredag och dags för fredagstema, så även för mig, äntligen! Jag skickade sista kapitlet av Fay Weldons bok En styvmors dagbok till förläggaren i går, så nu återstår "bara" ändringar runt redaktörens åsikter och sedan korrekturläsning. Men det är inte lika tungt som arbetet med att forma texten. Dagen ska jag ägna åt att läsa ikapp mig hos alla er bloggare, jag har ju inte läst hos någon på sista tiden! Ja, vi får se hur långt jag kommer, det är ju en hel del att läsa ikapp. Dem av er jag inte hinner i dag får jag läsa i morgon.

Nog om det, fredagstema var det. December månads fredagsteman kommer från Mia, och i dag är det dags för ämnet jultraditioner.

En av de roligaste traditionerna med julen tycker jag egentligen är julmarknaderna och julskyltningen som var varje år i Helsingborg när jag bodde där. Det ska vara snö och mörkt, och så går man ner på stan och tittar på hur butikerna har skyltat för året, dricker glögg, träffar vänner och bekanta och strosar runt. Samma sak med NK:s julskyltning i Stockholm, det är alltid lika roligt att se den varje år. I år missar jag den.

En annan sak jag älskar är julklapparna. Att fundera ut en riktigt bra present till respektive person, leta upp den, slå in den i ett vackert paket och sedan lägga den tillsammans med alla andra paket under granen i en vacker hög. På söndag ska jag julshoppa så det står härliga till.

Julmaten älskar jag också. Det viktigaste för mig på julbordet är sillen, skinkan, rödkålen eller brunkålen (beroende på i vilken del av Sverige man befinner sig), jansson och sist men inte minst risgrynsgröten. Och jag tycker att det är ganska roligt att laga all den där maten. För helst ska allt vara hemlagat. Jag tycker INTE om färdigkokt skinka, frysta köttbullar från affären, rödkål på burk och allt vad man kan fuska med. Jag har full förståelse för stressade människor som bara inte hinner göra allt själva, men då tycker jag det är bättre att ha bara lite men gott på julbordet. Vi får väl se vad jag lyckas åstadkomma den här julen.

En fördel här i Egypten är att nypotatisens tid är nu, så det blir nypotatis på julbordet. Jordgubbsmos av färska jordgubbar till ris à la Maltan blir det också. Och en absolut toppengrej här är att det är väldigt få människor som är ute och julhandlar, så det är inte knökfullt med folk som har panik för att de inte hittar någon bra julklapp till moster Elsa eller kusinens lille Pelle.

Julottan hör inte till mina traditioner, även om jag minns slädfärder i mörkret genom snön till kyrkan i Edane i Värmland. Det är alldeles för tidigt för min del. Så det är inte någonting jag kommer att sakna i år.

Tomten, ja har man inte småbarn hemma kommer inte Tomten, utan man får dela ut julklapparna alldeles själv. Lite synd, men det kanske beror på att det inte är någon som går ut och köper tidningen? För det måste vara i kiosken Tomten bor? Jag kanske ska skicka Maken till kiosken i år, så kanske Tomten kommer?

Oj, oj, oj, nu har jag dålig koll på om det är några nya fredagsbloggare, men jag lägger in den lista jag hade sist och så får ni hojta till om det är något namn som saknas! Likadant om du har hoppat av, så kan jag ta bort det namnet.

Här hittar du fler fredagsbloggare: Annika, Desirée, Lullun, Saltis, Aurorabuddha, Anne, Petra, Millan, Victoria, Anki, Cecilia, Nilla, Simone, Anna, Susanne, Lia, Leopardia, Anne-Marie, Marina, Ingabritt, MKB, Marie, Strandmamman, Barbamorsan, Ulrika, Jemayá, Nina, Kicki, Sparkling, Emma, Musikanta, Mia, Lena, Petra C, och Mais oui.

Onsdagsrecept: Kikärtsbiffar

Jippi, jippi jey! Jag kommer ihåg att det är onsdag och dags för onsdagsrecept! Inte illa va?

Jag skrev att jag gjorde kikärtsbiffar den dagen de slaktade en ko här utanför den lilla moskén tvärs över gatan, och Musikanta bad om receptet. Det delar jag så gärna med mig av, även om det inte blir något fotografi i dag. Kamerabatteriet är på semester i Sverige för att få nya kompisar från fotoaffären, så jag kan helt enkelt inte ta några foton just nu (och jag har inga kikärtsbiffar att fotografera heller).

Kikärtsbiffar

1 burk färdigkokta kikärtor
1 ägg
1 msk vetemjöl (eller annat bindemedel)
½ morot, finriven
½ lök, hackad
1 handfull persilja, hackad
2 vitlöksklyftor, hackade
1 tsk sambal oelek eller någon annan krydda man tycker om
salt och pepper

Skölj kikärtorna och låt dem rinna av. Mixa dem sedan med en stavmixer.

Blanda alla ingredienser till en smet.

Stek som biffar i smör några minuter per sida, eller fritera dem lätt i olja.

Bussolycka och allmänt pladder

Jag är inte inblandad i den stora bussolyckan som har varit i dag söder om Kairo. Jag och Maken mår bra.

Tyvärr sker många bilolyckor varje dag, och att se bilar med bucklor är inte ovanligt. Här är man stolt över att inte ha varit med om en olycka på 4-5 år. När jag hör det tänker jag alltid att själv har jag aldrig varit med om någon. Men jag säger det inte högt. Det låter så förmätet.

Maken åker till Sverige på tisdag, så jag har fullt upp med att fundera ut vad vi behöver till julbordet. Det blir då i begränsad tappning eftersom det inte går att boka extra kilon med Austrian Airlines - skäms på sig - så det är de vanliga 20 kg som gäller. Vinterkläder som grund och det blir inte mycket spelrum.

Jag jobbar på - hoppas vara tillbaka i bloggvärlden "på riktigt" till till helgen eller strax därefter. Inshallah, som vi säger här - om Gud vill.

Glad Lucia!

Fotot är hämtat hos Fotoakuten.

Jag hoppas att ni alla får en riktigt trevlig Lucia. Själva ska vi till svenska ambassaden i kväll och fira. Och jag lussade självklart för Maken i morse, även om jag inte sjunger lika vackert som de gör på tv.

Vill också dela med mig av ett tips om en artikel jag fick av Mette (TACK!) till er som tycker att kattbilderna (i bland annat förra inlägget) är roliga och som tycker om katter och humor i största allmänhet. Läs en artikel om LOLCATS och lite om katterna i historien, bland annat här i Egypten.

HA EN RIKTIGT BRA LUCIA ALLIHOP, SJUNG FÖR FULLA MUGGAR OCH ÄT MASSOR AV GODA LUSSEBULLAR OCH PEPPARKAKOR!

Så här känner jag mig just nu

more animals

Flickorna från Riyadh

Jag vill gärna tipsa om en bok: Flickorna från Riyadh, eller på engelska Girls of Riyadh av Rajaa Alsanea. Boken handlar om vänskapen mellan fyra saudiska unga flickor, deras drömmar om livet och kärleken, hur den krassa verkligheten i ett strängt religiöst och patriarkaliskt samhälle styr deras vardag, och ovanliga sätt att lösa vardagliga problem som i den delen av världen kan vara oöverstigliga.

Boken har jämförts med Sex and the City, en jämförelse jag inte kan bedöma om den är bra eller ej eftersom jag inte har sett SATC. Men det är en varm och innerlig bok, en bok som visar att det finns mycket värme hos människorna i det för oss totalt slutna samhälle som Saudi-Arabien utgör. Jag rekommenderar verkligen den här boken, även till dig som inte är så förtjust i chicklit (det är inte jag heller, been there, done that).

Läs en intervju med Rajaa Alsanea, en ung saudisk flicka som skrev en bok i och om ett samhälle där det inte alls är en självklarhet för en kvinna att göra sin röst hörd - tvärtom.

Bilderna är helt fräckt hämtade från respektive förlags hemsidor, Norstedts i Sverige och Penguine i USA. De får ju gratisreklam för sina produkter.

Eid Al-Adha, Kurban Bayram, Offerhelgen

Jag passar på att skriva det här nu direkt på morgonen, annars blir det inte gjort, för när jag har suttit 10-12 timmar med översättningen finns inga ord kvar i min lilla skalle.

Djurtransport.

I dag börjar den andra av de två största högtiderna inom islam: Eid al-Adha, eller Kurban Bayram på turkiska. Offerhelgen på svenska, om man översätter från turkiska (jag kan inte översätta från arabiska – än). Högtiden infaller alltid den tionde dagen i den tolfte månaden, räknat med den islamska kalendern som följer månens cykler och som alltså förskjuts cirka elva dagar varje år jämfört med den västerländska kalendern.

Vad är det då man firar? Man firar profeten Abrahams offer till Gud (1:a Mosebok, 22:1-14). Gud sa till Abraham att offra sin son Isak genom att ta ut sonen i öknen och göra honom till brännoffer. Men i sista stund innan Abraham skulle slakta sonen ropade Gud till honom att skona pojken, eftersom Abraham nu hade bevisat att han fruktade Gud och inte hade vägrat honom sin ende son med hustrun Sara. När Abraham såg upp fick han syn på en bagge att offra till Gud i stället för sonen.

Abraham räknas som yttersta stamfar till folken i Mellanöstern. Isak blev israeliternas stamfar medan Abrahams son med tjänsteflickan Hagar, Ismael, blev stamfar till araberna.

Hur firar man? Man firar genom att slakta ett djur (ko, får, get, kamel …) till Abrahams och Guds ära. Köttet delas sedan ut till fattiga som själva inte har möjlighet att slakta ett djur så att även de kan delta i festligheterna. Och så tillagar man naturligtvis en festmåltid till familjen.

Jag vaknade halv sju i morse av ett underligt ljud som jag inte är van vid. Det var inte kallelsen till bön, det var inte en åsna som skriade, det var inte katterna som hade fått kattfnatt – det var en ko som råmade. Den stod bunden bakom moskén här tvärsöver gatan och väntade på att bönen och predikan skulle bli färdig för att sedan gå sitt öde till mötes. Den lät inte särskilt orolig, det lät mest som om den undrade var den befann sig. Inga ångestskrin med andra ord. Det hela gick ganska fort, när jag hade druckit kaffe och duschat bara en timme senare var det hela över och nu håller de på att stycka köttet.

Så blodet flyter just nu på gårdsplanen bakom den lilla moskén, och jag inbillar mig säkert bara, men jag tycker att det luktar blod ända hit. Ömtålig, modern stadsbo från Väst som jag är känner jag mig lite tudelad inför de här ritualerna. Det är ju faktiskt inte värre än när julgrisen slaktades på gårdarna runt om i Sverige för bara ett halvt sekel sedan. Inte bara julgrisen förresten, man måste ha slaktat mer än så på den svenska landsbygden. Men det känns lätt omysigt när blodet flyter och man vet vad de håller på med. Skenhelig skulle jag vilja kalla mig själv, för jag är ju inte vegetarian och alla de goda biffar jag äter kommer ju faktiskt från djur som har slaktats. Och jag tror ärligt talat att den här kon led mindre inför och under slakten än de flesta djur som skickas i överfulla och mörka transporter, från land till land, och sedan leds in i slakterifabrikerna där hemma i Väst.

Jag vet inte hur det ser ut runt om i Kairo i dag, men jag kan tänka mig att det är som det var i Istanbul för knappt tio år sedan: Blodet flyter från balkonger, på gatorna, i garagen … I dag har man förbjudit allmän slakt i städerna i Turkiet, där måste man utföra slakten på särskilda, härför avsedda områden. Så tror jag inte att det är här.

Men jag har inte för avsikt att ta reda på hur det är i stan i dag. Förra året höll vi oss också hemma för att skona våra känsliga, västerländska sinnen. Jag tror dessutom att det blir kikärtsbiffar till middag.

Utsikten från arbetsrummet i dag: Slakt och styckning av offerdjuret, en ko.

Fyller år

Det här är en lånetårta, det är Daniels tårta från i somras när han fyllde 12.

I dag är det min tur att fylla år. Inte för att det är så mycket att fira längre, man blir ju bara äldre och äldre. Men kaffe på sängen fick jag i morse, och röda rosor. Middag har jag också fått önska och då blev det förstås sushi. Vi åkte till shoppingcentret (nej, restaurangen ligger ju inte på något direkt romantiskt ställe) på eftermiddagen och åt en tidig middag. Sedan gick vi och shoppade lite så Maken har nu fått en uppsättning nya kläder. Hahaha, nä, jag köpte ingenting. Men jag ska få ett nytt objektiv i födelsedagspresent (går inte att köpa här) så jag SPARAR min shopping så att jag får det där objektivet jag vill ha, för nu har jag hittat ett superobjektiv 28-300 mm med stabilisator och ultraljudsautofokus och damm- och fuktsäker. Svärfadern tycker ABSOLUT att jag ska ha det objektivet, det låter ju bra : )

En sak är i alla fall säker, och det är att det är väldigt bra att bo i Egypten när man fyller i december, för då kan man få färska jordgubbar på sin födelsedag - det kan man inte få i Sverige. Så nu ska jag gå ner och rensa årets första jordgubbar och sedan ska vi få jordgubbar med grädde.

Och så gav jag mig själv ledigt i dag. Inte för att jag har tid med det, men det gjorde jag i alla fall.

Daniel cyklar

Som stolt farmor kan jag ju inte låta bli utan måste bara dela med mig av den här filmen som Daniel skickade länken till. Det är Daniel som cyklar - eller flyger är kanske mer rätt benämning eftersom han flyger över gupp och ramper. Själv får jag lite lätt svindel och skulle aldrig våga cykla så där. Daniel är världens duktigaste, tycker jag.

Här har det varit en riktigt fin dag, 31°C och solsken. Synd bara att jag inte har haft tid att vara ute och njuta. Nåväl, det kommer fler soliga dagar, det är jag rätt övertygad om.

Och nu börjar långledighet för de flesta här i Egypten, för på söndag börjar Offerhelgen, eller Eid Al-Atha som det heter här, Kurban Bayram i Turkiet. Så nu är alla lediga i 9 dagar. Mer om Offerhelgen på söndag.

Framförhållning ...

Osäker på vilken byggnad det här är, men det är i alla fall på Citadellet i Kairo.

... är inte Makens starkaste sida ibland. Halv sex ringde han och undrade om maten räckte till en besökare från Rumänien också. Det blev alltså inte någon snabb och enkel ugnspannkaka med äpple och bacon, utan jag fick tina köttfärs, göra sallad, göra köttfärssås och koka spagetti. Det var det mest avancerade jag hade möjlighet till. Det var en trevlig kille i alla fall, så det blev en trevlig middag även om man önskade att man hade kunnat bjuda på någonting roligare.

Gissa vem som fick ta hand om disken?

Hasse

Hasse

Jag är glad i dag, för utekatten Hasse som har varit försvunnen i flera dagar kom tillbaka i eftermiddags. Jag trodde att han hade flugit till katthimlen, men han hade nog bara varit ute på vift för att se till så att det blir fler katter här i världen. Hasse är en riktigt trevlig katt, och den enda av utekatterna som inte är livrädd, honom får man klappa. Han vill gärna ligga i knät också om man sitter ute i trädgården. De andra tror fortfarande att jag ska äta upp dem, trots att jag pratar med ljus bebisröst och ger dem mat.

Första advent och blogg-award

I Kairo kan man fortfarande bada. Jag rekommenderar dock inte Nilen som badplats.

Så är det redan första advent. Adventsstjärnorna lyser upp snön runt stugan, julklapparna börjar samlas på det hemliga stället som barnen inte känner till, och glöggen sprider sin värmande doft i huset.

Nja, riktigt så julromantiskt har vi det inte här. Drivor har vi visserligen, men de består av sand i stället för snö, och någon enstaka adventsstjärna lyser säkert upp en del fönster här i Kairo, men i en tjugomiljonersstad är de inte lätta att upptäcka. Vi har i alla fall trakterats med glögg! Vi var på adventskaffe hos våra trevliga grannar i går kväll och fick både glögg, skinka, Janssons och Ahlgrens bilar! En trevlig kväll med trevliga människor och god mat!

Jag har fått två stycken utmärkelser! Jag tackar både Victoria och Truddelutt! Jätteroligt att få en utmärkelse, för att inte tala om två, även om jag tycker att jag missköter både min egen blogg och alla andras just nu när all min tid går åt till att gneta med orden i översättningen jag jobbar med. Jag LÄNGTAR tills jag åter igen har tid att läsa hos er alla och skriva mer här. Nu ska jag i alla fall in på sista varvet av boken, så om en dryg månad eller två är jag nog tillbaka hos er och lite bättre här.

Reglerna:
1. De som mottagit awarden ska lägga upp en bild på den.
2. Länka till den bloggen du fick den ifrån
3. Ge den vidare till sju andra bloggare & länka till deras sidor.
4. Lämna ett meddelande i deras bloggar, så de vet att de fått awarden

Jättesvårt att välja bara sju stycken att skicka vidare till, det finns ju så många bra bloggar! Jag ger den medvetet inte till vissa den här gången, dels för att jag redan har gett dem och dels för att de redan har fått just den här av Victoria eller Truddelutt. Jag ska välja några andra:

Här är sju av alla bloggar jag tycker så mycket om att läsa för att de är roliga, tänkvärda, ger nya inblickar i livet och vardagen runt om vår jord, fantastiska fotografier och allmän hemtrevnad.

Emma

Karlavagnen

Fotografia

Kicki

Nina

Bert

Ingabritt

Fredagstema Show and Tell: Julklappsbestyr

Foto från FreeFoto.com

Dags för fredagstema igen, trots att jag fortfarande inte har gjort något inlägg om smycken som var temat förra veckan. Det här är sista veckan jag bestämmer tema, i december kommer Mia att hålla i tyglarna vilket jag ser fram emot!

Julklappsbestyr ja, inte lätt när man sitter så här på avstånd med ett postverk man inte riktigt litar på. Men jag ska börja med att ge er en liten minijulklapp: Fotot i det här inlägget kommer från FreeFoto.com, ännu en sajt där man kan leta fotografier och helt lagligt använda sig av för att till exempel lägga ut i sin blogg. Allt som krävs är att man länkar till sajten.

Julklappar ja. Barnen där hemma i Sverige måste självklart få julklappar. Vi ska ge oss ut någon dag här och se om vi hittar någonting som kan vara roligt att få från Egypten och som Maken sedan får ta med till Sverige och skicka från Världsmetropolen i Småland om ett par veckor. Men som den huvudsakliga julklappen har vi bestämt att vi ger pengar i år till alla barn. Daniel vill bara ha saker till cykeln, någonting som är totalt omöjligt för mig att köpa även om jag hade stått i en expert-cykel-affär: Jag lovar att jag hade köpt helt galet i alla fall. Mathilda är lite lättare att handla till, men det blir konstigt att ge paket till henne och kuvert till Daniel, så det får bli pengar till båda så att de sedan kan gå och handla någonting de vill ha.

Så tråkigt blir det i år.

Annars gillar jag att köpa ett vackert, enfärgat papper och vackra tygband för att sedan slå in alla paket så att de blir så där gammeldags vackra och enhetliga. Det blir så vackert under granen.

Till Maken är det alltid lika svårt att köpa julklappar, för han har så himla mycket åsikter om skjortor och tröjor och hur det ska vara och inte vara. Vilket ju är bra, men det blir inte lätt att handla då kan jag tala om.

Själv önskar jag mig diverse objektiv till kameran.

Fler fredagsbloggare hittar du här:

Annika, Desirée, Lullun, Saltis, Aurorabuddha, Anne, Petra, Millan, Victoria, Anki, Cecilia, Nilla, Simone, Anna, Susanne, Lia, Leopardia, Anne-Marie, Marina, Ingabritt, MKB, Marie, Strandmamman, Barbamorsan, Ulrika, Jemayá, Nina, Kicki, Sparkling, Emma, Musikanta, Mia, Lena, Petra C och Mais oui.

Kommentarer och fredagstema

Vill bara tala om att jag inte alltid får mejl som talar om att någon har kommenterat, det verkar vara något fel hos Blogger. Så om någon har kommenterat och jag inte har svarat, så beror det på att jag inte har hittat kommentaren, inte att jag har struntat i den. Försöker emellanåt gå bakåt i inläggen, men jag orkar inte riktigt leta längre än de som är på förstasidan. Så vet ni vad det beror på.

Jag återkommer med fredagstema, men jag vill fråga redan nu:

VEM TAR ÖVER OCH BESTÄMMER TEMAN FÖR DECEMBER?

Uppdatering: Toppen, Mia tar över och fixar teman för december!

Utmanad - 8

Jag har blivit utmanad av Anna Fair and True, och en liten lista är ju alltid roligt.

Regler
1. Skriv ut reglerna på din blogg.
2. Svara på de sex 8-listorna.
3. Tala om för dem du vill utmana att de är utmanade på deras bloggar.

OBS! Ingen inbördes ordning i någon av listorna.

8 favoritprogram på tv
1. Antikrundan är alltid kul att se.
2. Friends.
3. Taxi. Hur många kommer ihåg den gamla serien med bland annat Danny deVito?
4. Saturday Night Live på den tiden John Belucchi o co var med.
5. Growing Pains - kommer ni ihåg den med Michael Fox?
6. ER – springprogrammet som Maken säger, bara för att de springer så mycket när de ska rädda liv.
7. Landgång, det ser så lätt ut när German lagar mat och han verkar vara en trevlig prick.
8. Nakna kocken – också en sån där som får det att se så lätt ut.

8 saker jag gjorde i går
1. Korrekturläste det sista av Förstenad av Barbara Nadel.
2. Matade utekatterna, ja och innekatterna också.
3. Blev väckt av att katten Stina lade sin kind mot min och kurrade. Love.
4. Fick besök av Josef från Kontoret som har gått i pension. En trevlig överraskning.
5. Jobbade med översättningen av En styvmors dagbok av Fay Weldon.
6. Åt Kyckling i grön curry.
7. Tittade på nyheterna.
8. Skrev bara ett kort inlägg på bloggen.

8 saker jag ser fram emot
1. Gå på adventskaffe hos våra trevliga grannar på lördag.
2. Möte med fotoklubben på måndag kväll.
3. Boksalongen i Stockholm i början av april 2009.
4. Träffa barnbarnen.
5. Gå till frissan en vacker dag och klippa av den här rishögen som växer på min skalle.
6. En födelsedagsmiddag på sushi-restaurangen.
7. Nya objektiv till kameran (lägg märke till pluralen).
8. Åka till kamelmarknaden i januari med fotoklubben.

8 Favoritrestauranger
1. Zanzibar på asiatiska sidan av Istanbul.
2. Mori sushi i Kairo.
3. Mikla på taket av ett höghus i centrala Istanbul.
4. GoMongo i Suadiye i Istanbul.
5. Beano’s café i Kairo efter att ha storhandlat.
6. Trädgårdsserveringen på Marriott i Kairo, en oas.
7. Kolombo – vår lilla kvarterskrog i Istanbul.
8. Hemma hos min kompis Chris. Godast mat i världen, för att inte tala om att det är trevlig att prata med kocken.

8 saker på min önskelista
1. Mitt egendesignade drömhus med utsikt över vattnet någonstans i Sverige, helst på Svartsjölandet eller i Helsingborg.
2. Bloggträff med alla mina bloggvänner – fast inte alla på en gång, en eller några i taget så man hinner prata.
3. Nya objektiv till kameran. Flera stycken.
4. Mer ledig tid, nu har jag ingen.
5. Lite snygga kläder hade varit bra.
6. Att katten Hasse i trädgården blir adopterad av någon snäll människa.
7. En egen kock som lagar mat varje dag.
8. Tjockt hår.

8 personer som jag utmanar – jag gör som vanligt, utmanar alla som vill och ingen som inte vill. Och glöm inte att tala om för mig att du har gjort listan så att jag kan komma och titta.

Lite surr om ingenting

Graffiti

Har väl inte så mycket att berätta om dagen, men jag kan ge ett bra tips mot röd näsa när man måste snyta sig ofta: Elizabeth Ardens Eight Hour Cream. Det hjälper jättebra så att det slipper svida varje gång man snyter sig och så att man inte ser ut som om man tullar lite för mycket på de flytande godsakerna.

Här är dagarna milda och sköna med mycket sol och cirka 27°C, men så fort solen går ner blir det kyligt. Även om det fortfarande är 24°C känns det kyligt, och inomhus blir det på något sätt aldrig riktigt uppvärmt. Till och med så att Maken tog på sig en collegetröja när han gick och la sig i går kväll. Då är det skönt att ha en liten kurrande katt i knäet som värmer.

Men oj! Nu kom jag på att det är onsdag! Onsdagsrecept! Det hade jag helt glömt! Tusan också. Om jag kommer på någonting bra ska jag dela med mig, annars får jag försöka tänka ut någonting till nästa onsdag ...

Only in Egypt

Uppfinningsrikedom är den bästa tillgång människan har. Även om det ser lite farligt ut ibland ... Ska tillägga att skillnaden mellan p och b inte är så himla självklar.

I love Egypt!

Min manliga sida

Man pratar ju om att män ska bejaka sin kvinnliga sida, så då måste väl vi kvinnor få bejaka vår manliga sida? Min manliga sida är att jag blir väldigt gnällig när jag är sjuk. Det blir hemskt synd om mig och jag måste absolut passas upp med te, få frågan om hur hög feber jag har och så måste jag få vräka mig i soffan framför tv:n.

Nu har jag bejakat min manliga sida i flera dagar och jag är så trött på det! Nu vill jag bli frisk! Men Maken får nog koka te några dagar till känns det som. Har i alla fall lyckats jobba lite i dag, tror jag. Vi får väl se vad jag tycker om den saken när jag läser igenom kapitlen igen.

Orkar inte i dag

Maken har smittat mig, så nu sitter jag här och är febrig och förkyld. Så jag är hemskt ledsen, men jag orkar inte göra fredagstema i dag. Jag ska gå och lägga mig i stället.

Du som vill kika på fredagsbloggar hittar listan på deltagare längst ner i det här inlägget.

Ha en skön helg allihop!

Jobbat

Vad ska hon göra med disken?

När man går iväg och har trevligt en stund på förmiddagen får man jobba dubbelt så mycket på eftermiddagen. Men nu orkar jag inte mer, ögonen går i kors.

Maken är inte lika dödssjuk som han har varit de senaste dagarna, nu orkar han till och med ligga i soffan och titta på tv. Det var ju skönt. Ska nog koka en kopp te till honom i alla fall så att han känner sig lite ompysslad.

Nä, jag har inga ord kvar i mig efter att ha jobbat hela dagen. Det är helt tomt i skallen och fingrarna. Ska i alla fall svara på kommentarer innan jag ropar på John Blund.

Bananer

Bara en snabb bild för att visa bananblomman med sin frukt. Så här växer alltså bananer! Det hade jag ingen aning om tidigare. Jag visste väl att det var på en bananpalm, och att de växer i klasar, men jag visste inte att de har en så stor vacker blomma och att de växer UPPÅT. Jag trodde de hängde med ändarna nedåt.

Nu ska jag göra mig klar för att gå på frukost hos min trevliga granne. Hon har hittat en finsk tjej som bor i vårt område, som också bloggar och fotograferar. Jätteskoj! Så henne ska jag få träffa om en liten stund.

Ha en riktigt bra torsdag allihop!

Onsdagsrecept: Fläskfilégryta med banan - samt en växt

Tack Petra för påminnelsen om att det är onsdag i dag! Jag har ju en viss förmåga att blanda ihop dagarna som ni kanske har märkt ibland. Men i dag har jag faktiskt vetat om det hela dagen och funderat på vilket recept jag ska lägga ut. Ibland är jag duktig också : D

Men först tänkte jag visa en växt som jag hittade under fotopromenaden på ön Qurseya i går. Jag vet för en gångs skull vad det är för växt, men jag hade aldrig sett det här vare sig IRL eller på foto tidigare. Vet ni vad det är? Som ledtråd kan jag ju säga att resultatet hamnar i fruktkorgen, en i moderna tider vanlig frukt även uppe i kalla Norden.

De här fotona är inte tagna med makroobjektiv, knoppen

(eller vad man ska kalla det) är jättestor. Som en liten melon ungefär.

Här med ett kronblad.

Kronblad som har fallit till marken.

Eftersom maken är genomförkyld hade jag någonting att skylla på för att kunna beställa hem lite sushi till middag - jag tänkte att wasabin skulle hjälpa till att rensa lite. Men han hade för ont i huvudet när han kom hem och gick raka vägen till sängen och la sig. Hoppas han kan få i sig lite om en stund.

Så jag har inte lagat mitt eget onsdagsrecept i dag. Det är stört omöjligt eftersom jag inte får tag i någon fläskfilé. Det här är i alla fall en av mina favoriträtter ända sedan jag var liten. Alltid när mamma frågade vad jag önskade mig till middag svarade jag antingen lövbiff med vitlökssmör eller fläskfilé med bananer.

Fläskfilé med banan och curry (4 port)

400 g fläskfilé
smör

1 tsk torkad salvia
2 bananer
1 tsk curry
3 dl vispgrädde

salt och peppar

Gör så här:

Skär filén i ca 2 cm tjocka skivor.
Platta ut dem lite med handen och bryn skivorna i smör i en stekpanna. Krydda med salt, peppar och salvia.
Skär bananerna i skivor.
Lägg dem i pannan.
Strö över curry och häll i grädde.
Rör om.
Låt koka i 2-3 minuter.
Servera med kokt ris, sallad och gärna lite mango chutney.

Om man vill flerdubbla receptet lägger man brynt kött och bananskivor i en ugnssäker form, häller över currygrädde och värmer i ugn vid ca 225°C i ca 15 min.

Fler onsdagsrecept hittar du hos: Petra, Desirée, Millan, Anki, Jenny och Mia. Säg till om du också har lusta att vara med på onsdagsreceptet så vi får in dig på listan! Öppet för alla!

Fotopromenad på ön Qurseya

Qurseya (jag är inte helt hundra på namnet och stavningen) är en liten ö i Nilen, väldigt nära den västra stranden mot Giza. Dit åkte jag i dag med Fotoklubben, ett litet gäng fotointresserade från olika länder som jag har kommit med i. Jätteroligt, och precis vad jag har önskat mig. Att det är trevliga människor gör ju knappast saken sämre!

Roligt på ön var att människorna gärna ville bli fotograferade. Vanliga turister kommer knappast dit, så de hade väl inte hunnit tröttna.

Jag kan inte visa alla bilder på en gång, då storknar ni, men häng med på en liten tur: 

För att komma till ön måste man åka färja. Världens kortaste färjetur skulle jag tro.

Jag står alltså på ön när jag tar det här fotot, så ni ser att det är nog bara är en tio meter att åka.

Det kostar 25 piaster (cirka 30 öre). Färjan har inga direkta turtider, utan åker när det är folk som vill åka. Mycket praktiskt.

En glad färjkarl.

Jag såg inga bilar på ön, det kanske finns, men när vägarna inte är bredare än så här är det

mer praktiskt att använda åsna. Ni ser den brusande storstaden i bakgrunden.

Stora delar av ön används till jordbruk. Det är alltså mitt inne i centrala Kairo.

Marken är åtråvärd, men markspekulanterna har ännu inte lyckats lägga beslag på

den jord som har gått i arv i århundraden - kanske årtusenden. 

Lägg märke till fåglarna som följer efter mannen som plogar. De följde honom tätt i

hälarna fram och tillbaka, farm och tillbaka ... Jag antar att de hoppades på lite mat.

Traditionellt jordbruk med skyskrapor som bakgrund.

Här brukar man jorden med hjälp av sin egen styrka. Hårt arbete.

Trött, men glad.

En get med sin killing.

Yes, gäss.

En väldigt rar hästapålle som gärna blev omklappad. Jag måste ha luktat häst när jag

kom hem, för katterna har nosat på mig hela eftermiddagen.

Ankungar. Den här rara damen ville bjuda mig och Anja på te, men killarna hade redan

gått vidare, så vi fick tacka nej. Det påminner mig om att jag måste ringa

arabiskaläraren, så att jag kan prata lite mer med människor i framtiden.

Äntligen! Äntligen lyckades jag få en ordentlig bild på en sådan här pippi.

Jag tror det är en ibis? De finns överallt, främst i soptunnor.

Barn finns också överallt. De här barnen blev jätteglada och nyfikna när de fick se

utlänningar med kameror, så de kom springande direkt.

De stora pojkarna får stå framför lillasyster som är lite blyg.

Ett annat litet barn som var mer intresserad av vattnet i burken än utlänningarna.

I den här vackra villan bor en mycket trevlig man som bjöd på te i slutet av promenaden.

I väntan på färjan för att åka tillbaka till fastlandet.

Spännande morgondag

Inte för att jag egentligen har tid, men i morgon ska jag ändå ut och roa mig på förmiddagen. På svenskfikat fick jag nämligen både tips om och introduktion till en fotoklubb här i stan, inte någon stor och formell utan en liten trevlig. Så dem ska jag ut med i morgon.

Det är en liten grupp fotointresserade av olika nationaliteter (misstänker att de flesta är väldigt proffsiga) och i morgon ska vi till en av öarna i Nilen. Inte de stora välbesökta, utan en annan som ska vara ett paradis för fotografer. Gamla piratnästen, kameler, vackra byggnader och sand ...

Så i kväll ska jag dyka i säng tidigt för att orka stappla upp i ottan.

GULD

Ska bara be att få skryta lite så här på morgonkvisten. Det är nämligen så att min sondotter Mathilda 8 år tog GULD i gymnastik under tävlingarna i helgen. Inte nog med det, medan domarna räknade ihop poängen hade de tävling i handstående, och då tog hon SILVER.

Mathilda.

Jag är en MYCKET STOLT farmor till en VÄLDIGT DUKTIG MATHILDA!

Hoppas få lite foton från tävlingen så småningom.