Mr Mahmoud skär upp kalkonen vid Iftar.
När jag berättade om Iftarmåltiden på Kontoret lovade jag att vid ett senare tillfälle berätta om mr Mahmoud som är stjärnkock par excellence.
När Kontoret öppnades här i Egypten för cirka sex år sedan anställdes mr Mahmoud som städare och springpojke. Men det var lite problematiskt med lunchen, för här finns ingen som helst restaurang och det blev lite väl mycket McD och annat skräp, så man bad mr Mahmoud om han kanske kunde ordna några smörgåsar och annat smått.
På den tiden hade han förmodligen knappt satt foten i ett kök, för här i landet är de flesta mer traditionella med kvinnor som lagar maten och män som äter den. Men jo då, visst kunde han ordna lite smörgåsar och liknande. Och det gjorde han. Men sedan tyckte han själv att det blev lite trist i längden, så han började experimentera så smått vid spisen.
Det hela växte och växte och i dag finns en annan kille som städar och springer ärenden, och mr Mahmoud är anställd som kock. Han lagar riktigt avancerade rätter och tycker det är roligt att hitta på nya recept och nya kombinationer, så det är en blandning av traditionell egyptisk mat och nya påhitt. Allt är väldigt gott.
Själv har jag ju inte ätit där så ofta, det var mest några gånger i början när vi flyttade hit och inte hade mycket i köket att laga mat med.
Han blev väldigt glad när han förärades riktiga kockkläder med hatt och allt!
16 kommentarer:
Så kul! Vilken bra employer som gav honom chansen!
Verkligen just så man önskar att det skulle vara för alla! Att om man har en talang ska man få möjligheten att utveckla denna! Härligt!
:-)
Kram!
Karlavagnen: Ja, efter att han visade framfötterna på ett sådant sätt blev det nog en naturlig följd. Och så var det ju en bra chef så klart.
Saltis: Ja, tänk om alla fick den möjligheten. Roligt i alla fall när någon som kommer ur "enklare" förhållanden får möjligheten och tar den. Det är roligare än när någon som jag får den.
Vilken rar historia! I bet you att han kunde fa sin egen show har pa food tv. Och vilken ovanlig arbetsgivare som lagger marke till talanger pa det har viset. (Jag tror jag har bevis for det sjalv?)
Härligt att hitta en sådan dold talang! han ser ut att gilla det han gör! Kul.
Kram!
En verklig solskenshistoria. Den blev jag glad av!
Låter som en toppenlösning för både er och för honom. Känns som om han verkligen fick chansen att hitta rätt och utvecka en talang och ett intresse han redan hade. Det är roligt med sådana solskenshistorier. Alla blev riktigt nöjda och glada.
Aurora: Hehe, jag tror han är lite för mycket oslipad diamant för någon tv-kanal, men vem vet. Och visst är det så att det där företaget är rätt bra på att utveckla talanger de hittar! Det finns ju rätt bra utrymmen för sånt.
Annika: Ja, ska man laga god mat varje dag hela dagarna så måste man nog gilla det. Han verkar trivas och är alltid glad och trevlig.
Kram!
Matilda: BRA att du blev glad! Måste hitta fler glada historier!
Desirée: Jag tror inte att han hade matintresse tidigare, inte mer än att äta den. Tror det är rätt ovanligt att män ställer sig i köket där hemma om de inte är kockar till yrket. Nu får nog hans fru snällt lämna plats till honom däremot, och jag vet inte vad hon tycker om det : D
Vilken härlig historia! Kul att han fick chansen och tog den. Sedan hoppas jag ju även kvinnorna får sig en bit mat då och då, så de inte bara behöver laga den. ;-)
(Är det förresten så i Egypten, att kvinnorna och männen äter var för sig, eller tillsammans? I många kulturer äter ju kvinnorna i köket efter att de serverat männen i matsalen.)
Lullun: Jag vet faktiskt inte. I modernare familjer äter de säkert tillsammans, men hur det är i mer traditionella familjer har jag ingen aning om. Vet inte riktigt hur jag ska ta reda på det heller, man vill ju inte såra folk genom att ställa klumpiga frågor. Jag kommer säkerligen inte bli hembjuden till någon som fortfarande delar det väldigt hårt, det tror jag inte.
Ser riktigt gott ut mummmmms!
Verkligen en riktig solskenshistoria, den värmde hjärtat att höra. Vilken upplevelse det måste ha varit för honom som person, vilken utveckling och förvåning att upptäcka att det är så roligt med matlagning och att ha talang för det. Jag antar att hade någon sagt till honom för 6 år sedan att du kommer en dag att börja laga mat, bli grymt duktig på det och jobba med det. Då hade han säkert skrattat rått och sagt att du är tokig som säger det, det kan ju aldrig ha ens föresvävat honom (med tanke på det du skrev om kultur och traditioner där man inte vistas i kök) att jobba med sånt här.
Isabelle: Jo, det var gott, lite i mäktigaste laget bara när det knappt fanns några grönsaker på bordet. Jag snodde dekorationen av apelsin för att kunna få i mig allt kött : ) Men det var deras sätt att fira Iftar, normalt är det mycket grönsaker.
Anne: Ja, det är så bra för det ger ju andra ett bevis på att man kan lyckas om man är intresserad och anstränger sig. Det är säkert mest så att jag har mina kulturella glasögon på mig, men man får lätt intryck av att de flesta annars nöjer sig med att göra så lite som möjligt. Att sitta och titta rakt fram och dagdrömma verkar man inte ha så mycket emot. I värmen kanske det inte är så konstigt, men ändå.
Vilken härlig historia!! Den gjorde mig glad! Kram
Kicki: BRA! jag gillar att göra andra glada!
Skicka en kommentar