Prinsessan och kungariket

Vilken bild passar bättre att visa i dag, än när jag hälsar på kronprinsessan Victoria. Det var den 14 juni 2005 på Sveriges generalkonsulat* i Istanbul. Till vänster om kronprinsessan står dåvarande generalkonsuln Ingmar Karlsson, och till höger om henne står Thomas Östros. Som ordförande för SWEA Istanbul blev jag senare framropad och fick mig en liten pratstund med kronprinsessan. (Ja, jag var blond där ett tag, min frisör tyckte att jag skulle vara det.)

I dag ska jag sitta klistrad vid tv:n och titta på alla vackra klänningar, alla gnistrande smycken, alla fantastiska håruppsättningar, alla söta barn, uppsträckta soldater, stiliga hästar - och så klart suga i mig all romantik när Daniel får prinsessan och kungariket. Jag har redan sagt till Maken att i dag är det jag som har makten över fjärrkontrollen. Här ska inte bytas några kanaler, inte.

I går kväll såg vi konserten i Konserthuset, allt var faktiskt riktigt bra och bäst var konserthuschefen Stefan Forsberg som höll en lysande presentation och var reseledare hela kvällen. Barnen från Adolf Fredriks musikklasser var bäst bland artisterna, och självklart kunde jag inte låta bli att önska att de hade gift sig nästa år i stället, för då kanske min sondotter Mathilda hade varit med bland barnen. Hon börjar ju inte i Adolf Fredrik förrän till hösten i år. Roxette var självklart roligt att se, och det var roligt att se alla kungligheter stå i bänkarna och digga. Det lär visst bli mer Roxette i kväll till festen på slottet.

Måste ta tillfället i akt att skryta med att jag faktiskt har träffat kronprinsessans föräldrar också, kungen och drottning Silvia. Första gången var i Bulgarien när de var där på statsbesök. Jag jobbade som konversationslärare på Skandinavistiklinjen på universitetet i Sofia, och kungen och drottningen hade önskat att få träffa studenterna. Så vi satte ihop en utställning om Bulgariens och Sveriges relationer genom tiderna och en av flickorna (som borde ha blivit operasångerska) sjöng Sveriges och Bulgariens nationalsånger. Tyvärr var journalisterna och fotograferna alldeles för påträngande och universitetet hade bjudit in "kulturpersonligheter" som trängde sig före studenterna, så kungaparet fick knappt chansen att träffa dem de ville. Men efter en presskonferens i aulan, när kungaparet gick ut själva och alla andra fick vänta där i aulan, passade vi på att rada upp studenterna i stora entrén och då stannade kungaparet och pratade med studenterna**. Slutet gott allting gott.

Dessutom fick vi hälsa på kungaparet på en mottagning i svenska residenset i Sofia, och då fick jag mig en pratstund med drottningen. När de var på statsbesök i Turkiet fick jag hälsa än en gång på kungaparet vid en mottagning på Sveriges generalkonsulat.

NU ÖNSKAR JAG ALL LYCKA TILL KRONPRINSESSAN VICTORIA OCH DANIEL!

*Svenska ambassaden ligger i Ankara som är huvudstad i Turkiet. Det var Mustafa Kemal Atatürk som 1923 flyttade huvudstaden från Istanbul för att markera slutet på den osmanska eran med enväldiga sultaner och början på Republiken Turkiet.

**Studenterna pluggade alltså svenska, och jag kan tala om att de var DUKTIGA! Så det blev inga som helst språkförbistringar.