Skoputsarlådor vid färjeläget i Kadıköy, Istanbul.
Om man klickar på bilden blir den större. Bakom mittstolpen i staketet kan man ana Blå moskén, till höger om det ännu en byggnad med minareter och det är Aya Sofya, eller Hagia Sofia som man skriver på grekiska, och längst till höger en lägre lång byggnad med ett litet torn, det är Topkapipalatset. Tornet kallas Sanningens torn. Hela det området är kärnan i gamla Konstantinopel.
I kväll har vi varit hemma hos vår kompis K och ätit middag. Jättegott var det med rostbiff som hon hade gjort ungefär som tjälknöl med dressing och örter, klyftpotatis, tzatziki och sallad. urgod äppelkaka till dessert.
Det blev en del prat om de olika länderna vi har bott i och hur det var på de olika ställena. Så vi jämförde Egypten med Turkiet, Bulgarien och Italien. Men inte med Sverige. Alls. Vi har nog alla varit ute för länge för att riktigt veta hur det är att bo i Sverige i dag.
Vi har i alla fall haft en riktigt trevlig kväll.
I morgon är det sista lediga dagen för den här långledigheten som började med ledig dag för att förbereda och sedan fira Eid el-Fitr (festen efter fastan), sedan vanlig lördag följt av klämdag i dag söndag och i morgon, måndag, är det Arméns dag den 6 oktober. Det finns till och med en förort här till Kairo som heter 6th of October City, inte långt härifrån där vi bor.
Själva ska vi jobba ungefär som vanligt.
12 kommentarer:
Visst är det så, att Sverige och jämförelserna med Sverige liksom "försvagas" med åren. har man dessutom bott i flera olika länder under åren i utlandet, blir det nog än mer så tror jag. Kul ni fick en trevlig kväll och lustigt namn på en förort! :-)
Japp, jag kan också känna igen mig i det att man jämför med andra länder än Sverige! O och jag jämför ju gärna PR med Bryssel - inte med Spanien eller Sverige, även om jag brukar påminna O om Spanien när han klagar för mycket på puertoricanernas "mañana mañana-attityd" ;-)´
Datum är populära utomlands som gatunamn, O bodde på Rue 11 novembre i Bryssel och jag har bott nära Rue 31 decembre i Geneve...
Kram
Ingen komentar om jämförelserna då jag bara turistat... men det verkade verkligen vara en middag som jag skulle bjudit på en fredagkväll, typisk svensk;-) jo även tzatzikin:-)
Lullun: Det är nog som Petra skriver, att det är poppis i många länder att döpa platser efter minnesvärda datum. Här finns också 10:e Ramadan, 26:e Juli-leden och mer som jag inte har koll på.
Man blir nog lite medveten om också att när man jämför med Sverige så jämför man med hur det var för tio år sedan och att det inte är så säkert att det är så längre.
Petra: Hahaha, vad roligt, att du får påminna O om att han EGENTLIGEN har manana-attityd själv : ) Vi pratade förresten om det där vilket språk man pratar med varandra när man kommer från olika länder, och att det inte alltid är så självklart att det är engelska. Får man fråga vad ni pratar med varandra? Är det franska eller engelska?
Kram!
Simone: Ja, det var jättegott. Ska be henne om receptet på hur hon gjorde med rostbiffen. Hon nämnde att hon ställde in den i ugnen direkt ur frysen, det låter som en praktiskt lösning tycker jag, för det är inte alltid jag är så väl förberedd ...
Eftersom jag bara bott i USA så blir det ju så att man jämför Sverige. Det kan inte bli på annat sätt. Ibland skulle jag önska att jag bott på lite fler ställen runt klotet så att jag verkligen skulle kunna jämföra flera länder.
Låter som om den mat ni år var verkligt urgod! Mums!!
KRAMAR!!
Vi pratar engelska och ibland spanska... men jag blir lite småsur när jag tycker att O pratar bebisspanska med mig, men han tycker att det är så gulligt när jag pratar spanska, grr... ;-)
Oh vad spännande att jämföra era erfarenheter från så många länder. Och lustigt att det inte blev alls ngt jämfört med Sverige. men jag gissar som du säger, att om man bott utomlands tillräckligt länge så kan man inte jämföra med sitt "ursprungsland" eftersom man inte längre har riktig koll på hur det är att leva där längre.
Låter som ni haft en väldigt trevlig och mysig kväll med era vänner!
kramar!
Jag skulle gärna höra mer om jämförelsen just Turkiet och Egypten, du som levt i de två länderna. Hur upplever du det som kvinna? Är det lättare att vara kvinna i Turkiet eller Egypten.
Vilket harligt foto! Inget daligt stalle att putsa skorna pa om man nu vill gora det! :-)
Roligt med middag med vannar ocksa och speciellt da att ha nagra andra att diskutera hur det ar att bo i olika lander. Jag har ju nu bara bott i england och sverige men redan nu kanner jag att jag nastan inte vet hur det ar att leva vanligt liv i Sverige... jag har ju aldrig levt vuxenliv dar. Det later valdigt spannande att ha bott i sa manga olika lander som dessutom verkar sa olika!! Vilka erfarenheter ni masta ha fatt under aren!
Kram
Annika: Nej, så blir det ju. Vi jämför ju mest med Turkiet eftersom det var där vi bodde sist. Men Bulgarien dyker upp lite eftersom Egypten så att säga krångelmässigt och ekonomiskt står närmare Bulgarien som det var när vi kom dit.
Maten var jättegod. Och en trevlig kväll, men det är det alltid tillsammans med henne.
Stora kramar!
Petra: Hahaha, bebisspanska och gulligt! Jag hade också blivit tokig, fast så hade jag bergis blivit tokig om det var för avancerad spanska också!
Kram!
Saltis: Som Annika säger, man fortsätter nog att jämföra med Sverige om man inte flyttar runt som vi gör, även om tiden går och allt förändras. Men det verkar nästan som om man fortsätter att jämföra, vad det än är man jämför med. Det är väl det där med referenspunkter och man inser inte att man har fått nya förrän det förändras.
Vi hade en jättemysig kväll.
KRAM!
Anne: Det är mycket lättare att vara kvinna i Istanbul. Jag törs inte uttala mig om resten av landet, för landsbygd och småstäder är ju aldrig som den största staden i ett land. I Istanbul kunde man gå klädd som man ville, det kan man inte här, trots att vi inte talar om särskilt avancerade stilar. I Istanbul gick jag alltid med ärmlösa blusar på somrarna, här känner jag att jag måste ha en liten ärm, om än bara som täcker axlarna. Där kunde man gå i shorts och linne på strandpromenaden (många som motionspromenerade där) men här måste man täcka knäna.
Där behövde man aldrig undra om man skulle hälsa på en man genom att ta honom i hand, här utgår jag ifrån att jag inte ska göra det.
Här blir jag alltid väldigt artigt bemött. Om en man ringer på dörren går han sedan alltid ut och ställer sig utanför grinden och väntar. Ett tecken på respekt och att han anser mig vara en "dygdig" kvinna. Positivt alltså, men i början var det väldigt konstigt innan jag förstod vad det handlade om. Det är många sådana småsaker här som är svåra att bemöta innan man förstår innebörden. Jag ställer en fråga till försäljaren och han svarar genom att titta på Klas? Jag blev nästan tokig i början innan jag förstod att det inte var så att han ignorerade mig, utan markerade att han inte hade "fula avsikter".
I Istanbul var det mer så som vi är vana vid. Mer jämställt. Kvinnorna tog plats och skämdes inte för sig. På ytan i alla fall, men började man gräva så fanns många traditionella värderingar och beteenden kvar, som hos de flesta människor.
I Istanbul är man också religiös på ett sätt som mer liknar det svenska, man är muslim, men man håller inte på att be och gå till moskén och så ... Jo, en del gör ju det, som i Sverige går en del till kyrkan varje söndag. Men jämförelsen är rätt bra, det är rätt likt. Många araber anser ju också att turkarna inte är "riktiga" muslimer eftersom de är mer sekulära.
Oj, det här blev långt.
Millan: Istanbul är en riktig sagostad. Palats, moskéer, antika lämningar som man nästan snubblar över. Och så utsikten över alla vattenvägar med just de här sagolika silhuetterna. Tusen och en natt i kvadrat!
Det blir nog en enorm skillnad när man inte har levt vuxenliv i Sverige, som du skriver. Att inte egentligen ha upplevt arbetsförhållanden, sjukskrivningsförhållanden och allt vad det är. Då blir det svårt att jämföra, vilket kanske är rätt bra för då är det kanske lättare att bara acceptera hur det är i ens nya land.
Visst är vi privilegierade som har fått uppleva så många länder! Det är en sån där skatt som gör att man känner sig rik i livet.
Kram!
Hej, jätte intressant att höra andras erfarenheter av mitt älskade Kairo!!!
Själv bodde jag där under många år. Spännande också att höra ett kvinnligt perspektiv!
Hamnade på den här tråden för att jag håller på att skriver en reseguide till Kairo
http://egyptenguiden.wordpress.com/
Du kan även nå mig via min nystartade Facebook grupp "Resor till Egypten" som är tänkt att bli en samlingsplats för alla som har eller ska åka till Egypten.
Kunde vara kul att höra om u har något som du tycker borde finnas med mm.
Johannes
Johannes: Hej och välkommen hit! Så du har bott här i många år? Jag ska gå in och kika på din blogg lite senare, håller just nu på att läsa i kapp mig hos mina "gamla" bloggvänner för jag har inte hunnit på ett bra tag. Men jag lovar att titta in under dagen!
Skicka en kommentar