måndag 20 oktober 2008

Ytterdörren är färdigmålad

Som jag skrev härom dagen har vi fått vår ytterdörr ommålad. Nu är det färdigt och det är uppstädat efter hantverkarna. Inne var det väl inte så farligt, mest dammigt och de var noga med att själva skrapa bort fläckar från golvet och täcka med plast, men ute ... Trots att jag hade gett dem en rätt rejäl askkopp fimpade de på terrassen. En stor färgfläck i samma färg som väggarna på huset låg bara utspilld - vi fattar inte ens vad den färgen gjorde här, för de målade ju inte väggarna. Och det verkar inte som om man har hört talas om vattenbaserad färg här inte - det stank av lösningsmedel i hela huset så det kändes som om man hade varit på kräftskiva trots att alla fönster stod på vid gavel för att vädra. Och då var det bara UTSIDAN av dörrarna som målades om!

Men fint blev det och de gjorde ett noggrant och bra jobb. Och det är ju huvudsaken.

Före.

Underarbetet blev noggrant utfört.

När dörrarna stod på vid gavel tyckte utekatten Hasse att han skulle passa på att gå in och äta lite, han har ju sett genom köksfönstret att det alltid står mat (torrfoder) framme till kattflickorna här i huset. Så han spankulerade in som om han ägde stället och gick rätt fram till maten. Jag tyckte han kunde få lite roligare mat så han fick en påse Chunky Sardines. Han gillade det.

Hasse äter i lugn och ro och utan konkurrens.

Efter.

I morgon ska jag slå mig lös och åka in till stan en sväng. Tyvärr är det i ett ganska tråkigt ärende, för vår turkiska kompis M ska flytta tillbaka till Istanbul efter drygt ett år här i Kairo. Så jag ska in och avskedsluncha med henne. Det är en av nackdelarna med att hoppa runt så här i världen, man lär känna en massa trevliga människor, men förr eller senare flyttar man och man saknar inte bara människor hemma i Sverige, utan människor lite här och där på vår (än så länge) gröna jord. Fördelen är att man alls fick möjlighet att lära känna alla de här trevliga människorna, vilket man inte hade gjort om man hade stannat hemma i Svea rike.



19 kommentarer:

KARLAVAGNEN sa...

Underbart, han nästlar sig in i ert liv. DUM är han INTE!

Jo, jag vet precis vad du menar om att lära känna en massa trevligt folk!

Emmama sa...

Det blev ju verkligen jättefint, ert hus ser maffigt ut - snyggt! Hoppas det blev en trevlig hejdålunch med kompisen och bra möjligheter att hålla kontakten också framöver! Kram.

Marianne sa...

Karlavagnen: Jo du, hans skalle är det inget fel på. Alla andra är jätterädda fastän jag ger dem mat och aldrig har ens höjt rösten mot någon - osmart. Hasse kommer och gullar han. Suck.

Har köpt Hermés parfym Un jardain au du Nil till henne. Har den själv också.

Emma: Jo, huset är rätt maffigt. Så här stort och lyxigt kommer vi nog aldrig att bo igen, så det är lika bra att passa på att njuta. LOVAR att göra ett hemma-hos-reportage någon vacker dag.

Lunchen blir nog bra, vi ska till en libanesisk krog på Intercontinental som ska vara bra. Hon fick bestämma vart vi skulle.

Kram!

Anonym sa...

Lurig katt. En sån som klarar sig i alla väder. Och så fin den blev er dörr.
Jag kan förstå att det känns vemodigt när trevliga människor flyttar eller att ni själva gör det.
Jag har ju inte lämnat Sverige men flera av mina bästa vänner har. Så nu får vi åka till Skottland, Italien, USA eller Frankrike för att träffas. Det blir inte så ofta men desto roligare när det händer. Och med vänner på avstånd är datorn ett suveränt sätt att hålla kontakten.

Kerstin sa...

Vilken härlig katt! :)
Så fin dörren blev och så pampig entré ni har till huset. Jättefint.
Ha det gott.

Anonym sa...

Vilken pampig entré ni har! WOW!

Hasse verkar ha gått efter MAGkänslan om han visste VAR maten fanns till och med.. :) Hoppas att maten smakade. ;)

Desiree sa...

Dörren blev riktigt snygg! Dina hantverkare har gjort ett gediget och välarbetat jobb.

Anonym sa...

Man måste ju passa på när tillfälle ges, det anser nog Hasse också :).

Dörren blev riktigt fin. Säger som några andra redan sagt, ni har en riktigt pampig entré.

Svensk chekchouka sa...

Vilken fin dörr- och vilken vacker trappa! Ni ser ut att bo jättefint tycker jag!
Kram

Annika sa...

Jag tycker ert hus ser superståtligt ut! Wow! Snyggt jobbat med dörren.
Tråkigt med avskedslunch, sånt gör alltid ont.
Kram!

Mia sa...

Håller med, en pampig entré! Dörren blev jättefin. Jag kan intyga att hantverkarna i Sverige inte är så noga med var de kastar saker och hur de håller ordning heller. I helgen plockade jag upp ca 40 spikar och skruvar från gräsmattan som snickaren slängt där under tiden de byggde ut vår hall. Även en hel del gamla snusprillor låg utspridda! Blä!

Tänkte hoppa på onsdagsreceptet från och med i morgon. Hur gör man (förutom att lägga ut receptet så klart!)?

Hoppas lunchen med vänninan blir bra även om avsked aldrig är roliga.

aurorabuddha sa...

Valdigt snyggt blev det! Vacker dorr. Sa vad jobbar du med hela tiden, det undrar jag? Jag tror inte du har berattat det?

Sa trakigt med avsked, nog ar val det det varsta som finns? Men det ar bra att ha vanner overallt, sa att man har nagon att 'halsa pa'! :o)

Petchie75 sa...

Jättefin dörr! Vad jobbigt med färgfläckar lite överallt... hoppas att de går att ta bort på något sätt.
Visst är det tråkigt när folk flyttar, men det har ju både du och jag också gjort - och jag har alltid så dåligt samvete gentemot de vänner man lämnar kvar.
Kram

Marianne sa...

Så fiiint det blev , det ser ju ut som ett riktigt palats ni bor i. Jag velade länge vilken ytterdörr vi skulle ha när vi byggde om vårt lilla hus. Förut hade vi en fullt duglig vinterisolerad teakdörr. MEN den såg så jäkla tråkig ut så jag valde en ny BLÅ dörr. Tyckte då att det passade till vårt lilla röda torp med vita knitar. Och jag gillar den fortfarande faktiskt.
Och så förstår jag Hasse, han vet att det finns godis i ett sånt fint hus, så det är bäst att passa på. Katter är smarta dom.
Kram från Marianne i Sverige

Marianne sa...

Kersti: Ja, vad skulle man ha gjort utan datorn! Visst skrev man trevliga pappersbrev förr i tiden, men datorn gör att man lättare håller vardagskontakt. Jag och en av mina bästa väninnor i Sverige mejlar varandra varje dag, ibland flera gånger om dagen utan att egentligen behöva säga mer än sådana där småkommentarer som man kanske gör när man sitter på bussen.

Kerstin: Jo, han är go Hasse. Han sitter ofta i köksfönstret och tittar på vad jag har för mig.

Laura: Han visste exakt vem han skulle titta med bedjande blick på första gången han såg mig : D

Desirée: Jo, de här killarna var väldigt duktiga. De får gärna komma tillbaka om det är någonting annat som behöver målas. Tidigare hade vi en målare här som vi inte gärna vill se igen ...

Truddelutt: Jo, han brukar titta på mig lite förnärmat för att han inte får komma in varje dag. Han tycker det är hans kattliga rättighet : )

Chekchouka: Jo, vi har haft tur i alla länder, vi har bott jättebra hela tiden. Men nu har vi nog nått taket på hur fint det kan vara : )

Kram!

Annika: Det visar sig att vi kommer att träffas en gång till innan hon åker. Nu ska hon ner till Luxor och Aswan, sedan nästa vecka ska hon och några av hennes kompisar från Turkiet ta en guidad tur i gamla koptiska och islamska Kairo, och då tänker jag hänga med. Det vill jag inte missa och jag har inte sett de delarna än.

Kram!

Mia: Fy så ansvarslöst av dina byggjobbare! Ni har ju småbarn! Tänk om de hade fått i sig en spik eller en gammal snus! När de är klara tycker jag du ska ge dem en avhyvling och ringa deras chef och ge honom en avhyvling också!

KUL att du hoppar på onsdagsreceptet! Det är jättelätt, det är bara att lägga ut det på din blogg. Vi måste nog ta och göra en lista över vilka som är med, som i fredagstemat, så att vi och andra intresserade hittar till alla. Men det kan Petra och jag fixa.

Just det, det är onsdag i morgon!

Kram!

Aurora: Ja, det är så man får se det, att man har fått förmånen att lära känna olika människor och att de sedan finns på en massa olika trevliga platser dit man kan åka och hälsa på.

Jag översätter böcker. Det tror jag att du redan visste. Exakt vilken bok jag jobbar med just nu kan jag inte tala om här på bloggen riktigt än. Lovar att göra det så snart jag får klartecken från "chefen", men jag kan säga så mycket som att det är en rätt stor engelsk författarinna. Så det är jätteroligt och helt annorlunda än deckarna jag har jobbat med innan. Mycket research och helt annorlunda i ton och språk.

Petra: Jo, "vi" (läs Klas) fick bort de värsta fläckarna.

Ja, och jag har ofta tänkt på dem som är bofasta när det är hopsamling till avskedspresenter till någon som flyttar, man borde ge dem en "stanna-kvar-present"! Usch ja, snart är det ju dags för er. När kommer ni hit och letar hus? Tror ett eller två är lediga här i området : )

Kram!

Marianne i Sverige: Ytterdörrar betyder nog mer än man tänker på till vardags. De kan som det mesta vara anonyma, välkomnande, förbjudande ... Kul att du valde så rätt när du valde!

Kram!

aurorabuddha sa...

Jomen, nog vet jag att du oversatter bocker! Jag fick en kansla av att du kanske hade fatt tag pa nagot annat spannande... fast det har later ju spannande nog! Engelsk forfattarinna? Hmmm...

Marianne sa...

Aurora: Jo, du kände rätt, det är lite extra det här. Väldigt mycket lite extra dessutom.

Kram!

Lullun sa...

Ja, visst är det tråkigt med vännerna (eller en själv) som flyttar. Det har varit mycket sånt för mig de senaste 8 åren också. Så tråkigt... :-( Men vad fint det blev efter målandet! Fast nej, särskilt överraskad blir man ju inte över att det inte var de mest hälsosamma färgerna som blev använda...

Marianne sa...

Lullun: Men nu blir det snart roligt för P som flyttade för ett tag sedan kommer hit på besök. För henne blir det kanske inte lika roligt, för det är en hemsk känsla att inte kunna gå hem till sig. Det var så jag kände när jag var i Istanbul i höstas, jag ville hem till mig, men det gick ju inte.

Ja det var en duktig målare. Jag kräver att det är han om det är mer som ska målas, inte den andra kludden.