Blå moskén i Istanbul, eller Sultanahmed camii som den heter på turkiska.
Alldeles nyss blev jag lite förvirrad. Det lät som om de skulle dra igång världens rocklåt inne i lilla moskén. Men det var det inte, det var en ny böneutropare som hade ett lite rockigt stuk på sitt Allahu Akbar.
Annars tycker jag att böneutroparna, eller muezzin, sjöng lite bättre i Istanbul än de gör här, som jag har skrivit om någon gång tidigare. Där hade de en sinnligare känsla i sin sång.
Fotot är av Blå moskén i Istanbul, eller Sultanahmed camii som den heter på turkiska. Moskén byggdes av sultan Ahmet I (1617-1618). Det sägs faktiskt att sultanen var så ivrig att få moskén färdig att han handgripligen hjälpte till att gräva och bygga för att det skulle gå fortare. I dag ligger han begravd i sitt mausoleum i moskéns trädgård. Smeknamnet Blå moskén kommer av det blå kaklet från Iznik som täcker väggarna på insidan av moskén.
14 kommentarer:
Har varit på väg till Istanbul några gånger, senast förra hösten. Men nästa gång tider och pris stämmer så drar vi!
Vilken häftigt bild. Jag har aldrig hört en böneutropare. Tänk att det kan vara skillnad på utropen, spännande
Vacker, stor och pampig moské. Fick du chansen att gå in där? Får man gå in och besöka moskéer som kvinna? Låter så exotiskt med just böneutropare. Är det så att du hör dessa fem gånger om dagen där du bor nu? Hur länge brukar de hålla på att sjunga? Coolt foto.
Sus: Jag rekommenderar mer än bara varmt! Och jag tror att jag själv ska dra dit i höst, eller senast till våren. Vi kanske kan ses där? Å, jag måste till Tisdagsmarknaden och fynda lite, sitta i solen på Bagdadavenyn och fika, trängas på min matgata, ta en drink på takterassen på restaurang Mikla ... Just det, jag har bestämt att vi ska fira vår 10-åriga bröllopsdag där nästa år, det vet inte Klas än : )
Kersti: Det är en enorm skillnad mellan olika böneutropare. Det är som med sångare, vissa är bättre än andra. Men i det här fallet anställs de inte beroende på att de kan hålla en ton, utan på att de är gudfruktiga, så en del kan inte bättre än jag skulle kunna! När det är en duktig böneutropare är det himmelskt, det är så att man nästan lyfter. Jättevackert.
Desirée: En av Istanbuls pampigaste moskéer och den som är mest besökt av turister. Den har egentligen sex minareter, vilket är väldigt ovanligt. Jag vet inte riktigt hur det är med kvinnor och moskéer här i Egypten, men i Turkiet är det inga problem. Man måste så klart vara anständigt klädd, dvs inte för korta kjolar/shorts och inte bara axlar. Men det är ju det samma i kyrkor. Och så måste man täcka håret med en sjal. I just den här moskén är det så många turister att de har överseende med det mesta. Det finns en speciell tursitingång där man dessutom får låna sjal om man ingen har. Man får däremot inte gå in under bönen om man inte är troende muslim. En del moskéer är väldigt vackra inuti, som den här, en del vanliga kvartersmoskéer kan vara rätt trista med bord i plast mm.
Här där vi bor nu hör jag alla böneutrop, utom det på morgonen, tack och lov, för det är redan vid fyra, halv fem. Men i just den här moskén använder de inte högtalare på utsidan som de annars gör i de flesta fall, så här är det inte så påträngande. Det är lite olika hur länge de håller på. Vid lunchbönen på fredagar är det som allra längst, för det är den viktigaste bönen. Det är den "enda" gången det är en längre predikan i samband med bön också, man kan jämföra med svensk högmässa. Jag skriver "enda" inom citationstecken, för jag är inte riktigt säker på den saken. Ibland sjunger de bara en gång i kanske ett par minuter, ibland upp till en fem minuter, och sedan igen efter en paus. Jag har inte riktig koll om jag ska vara ärlig.
De gånger jag varit i länder med böneutrop (Israel - Jerusalem, Jordanien och Marocko) har jag tyckt att det varit väldigt exotiskt och ganska mysigt med utropen! I Jerusalem bodde jag i tre veckor precis bredvid en moské, men jag stördes inte alls av det på morgonen.
Ditt foto på moskén är verkligen häftigt, gillar perspektivet!!
Petra: Jag störs inte alls, tycker också att det är ganska mysigt. Men om vi hade vaknat varje morgon vid 4 av någon som vrålade i örat på oss - för det är så nära vi bor - då hade det nog inte varit lika mysigt. Det är ju okej när det är en begränsad tid, att vakna så varje morgon, men inte permanent.
Det är rätt mysigt också tycker jag när någon av gubbsen sitter här utanför och reciterar Koranen. Det är inte ofta, men det har hänt ett par gånger. Det sker ju också i en sjungande form. Väldigt rogivande. Ska se om jag kan hitta fotot på killen som sitter i Topkapi-palatsets heliga rum och reciterar ...
Jag bodde precis vid en stor lördagsmarknad under tio år. Utan att vara disrespectful så vet jag att man vänjer sig vid vissa ljud och då menar jag inte att på något sätt likna en böneutropare vid en marknadsknalle.
Vilken vacker moske!!
Jag kan tänka mig att du tycker det är ganska mysigt med utropen, det skulle jag nog också tycka, tror jag.
Kram!
En rock-konsert i moskén skulle ju vara roligt!
Karlavagnen: Haha, jag vet vad du menar med att marknadsförsäljare har röstresurser, men det är som en älvviskning jämfört med en böneutropare med skorrande högtalare på full volym : D
Annika: Den är väldigt vacker, ska se om jag kan jaga upp någon bild från insidan som är enormt vacker. Jo, böneutrop på lagom volym är mysigt. Hehe, ibland när man var inne i de moskétätaste områdena i Istanbul och det var dags var det inte riktigt så mysigt. Fyra böneutropare inom femtio meters avstånd och alla försöker överrösta varandra med skorrande högtalare. Då försvinner det himlasträvande, sinnliga!
Kram!
Matilda: Ja, men det blir nog inte i min lilla moské inom min livstid ...
Vilken jättehärlig bild!!!
Och haha jag skrattade när du beskrev den rockigare varianten av böneutrop! :-)
Kram!
En rockig bönutropare, den var ny! *hihi* Fint foto och ja Istanbul sår fortfarande okryssad på min lista över "avklarade" ställen. Får se till att komma mig iväg. Go sultan Ahmet också; en sultan med muskler! ;-)
Saltis: Tack! Kram!
Lullun: Tack! Du MÅSTE åka dit! Vi kanske kan ses där, för jag måste också snart!
Nyss hemkommen efter en vecka i Istanbul, bodde i den "gamla delen" helt nära Blå moskén och Aya Sofya. En helt fantastisk stad! Skulle kunna skriva en avhandling om denna stad! Så roligt att se allt som man läst om i de böcker du översätter.
Att stå på den moderna sidan av staden i skymningen och se över till Eminönu/Sultanhamet och se alla dessa upplysta moskéer.....jag blir lyrisk!
Skicka en kommentar