tisdag 26 augusti 2008

Vattenpipa

Mitt ärende i går när jag gav mig in i kvarteren där det finns många metallhantverkstäder var att köpa en vattenpipa (shisha på arabiska) till H som skulle firas av på Kontoret och flytta hem till Sverige. Efter att ha gått runt i en tio affärer där de skulle ha allt från 20 - 500 pund för en komplett vattenpipa fastnade jag för en affär där de hade någorlunda utbud och där priset låg lite mittemellan. Jag valde en helt i rostfritt med blå "krage" eller vad jag ska kalla det. Men det är inte bara själva kroppen som ska väljas, det är slang, munstycke, koltång, piphuvud och mössa (så att inte kolet blåser bort i vinden). De blev nog lite trötta på mig, för jag var ju så petig med att det skulle vara stabilt, inte skavt, snygga sömmar ... Och så skulle jag ju ha en väska till, för hur ska man annars få med den på planet! 

"Nej, men det finns inte."
"Nej, inte någon av grannarna har en heller."
"Nej, det är helt omöjligt."
"Eller ja, den här då?"
"Nehej, den är för liten."
"Nej, tyvärr, det finns inte."
"Okej, då. Jag får väl böja mig ner under trappan och ta fram en."

Och så ska man ju förhandla om priset. Nu fick jag lite hjälp med det, så vi hamnade på 198 pund (knappt 250 SEK). När jag sträckte fram två hundralappar sa jag på skoj och med skratt i rösten:

"My last money. My children will starve."

Då skrattade han och så fick jag 20 pund tillbaka!





Jag missade visst att ta ett foto av en komplett vattenpipa. Det får bli längre fram.

PS. Jag kan tillägga att vattenpiporna tillverkas inte enbart för turisternas skull. Tvärtom. Här röker nästan alla vattenpipa (med vanlig eller smaksatt tobak) och det finns mängder med kaféer som serverar vattenpipa. Man har sitt eget munstycke med sig.

22 kommentarer:

aussiekicki sa...

Visst är det roligt att pruta!!??
Jag tyckte det var jobbigt tills vi var i Thailand, där är det ju en konstart med prutningen.
Jag har inte riktigt fattat hur det går till med en vattenpipa.
Kram!

sus sa...

Håller med kicki här ovanför; har heller inte riktigt fattat det där med vattenpipa. Får väl googla vid tillfälla. Och fint av försäljaren att inte låta dina barn få svälta *skratt*.

Pruta är en sjukdom hos mig. Prutar till och med på Konsum om jag tycker att jag inte gillar priset - och det brukar lyckas. Skam den som ger sig!

Kramen!

aurorabuddha sa...

Ah, sa vackert!

Jag sager som Kicki har ovan - det dar med vattenpipa har jag aldrig fattat... Varfor? Och hur gor man? Har du provat sjalv?

Marianne sa...

Kicki: Jag är på eller av när det gäller att pruta. Antingen är det jätteroligt och jag lyckas rätt bra, eller så kan jag inte alls. En humörsfråga skulle jag tro. Önskar jag hade förmåga alltid ...

Man fyller "magen" på vattenpipan med vatten. Sedan dras röken ner genom vattnet på något sätt. Jag antar att det är avsikten att röken ska renas, men jag har hört att det är mycket farligare än vanliga cigaretter. Tobaken ligger i ett piphuvud högst upp och man tänder genom att lägga på glödande kol. De flesta här i landet röker vanlig tobak, men en del föredrar olika smaker som äpple, kola, körsbär, mynta ... Sedan lär det finnas en hel del som röker hasch också, men jag har inte stött på det - eller så är det jag som inte ser sådant : )

Haha, fick mig att tänka på ett New York-besök. Dåvarande pojkvännen sa frustrerat "men gud vad många som försöker sälja droger!". Jag hade inte märkt ett dugg!

Varför man röker vattenpipa kan jag inte riktigt svara på, men jag antar att det började en gång i tiden när någon hittade på det hela och sedan har det blivit en tradition. Det finns de som "inte röker" men vattenpipa röker de!

Har själv aldrig provat och kommer nog inte att göra det heller.

Sus: Jag beskrev vattenpipan lite här ovanför i svaret till Kicki. Läs där. Önskar att prutning var en sjukdom hos mig också, tänk så mycket man kan spara. Men här är det Maken som har det i blodet. Jag lyckas bara ibland när jag är på rätt humör. Men visst var det tur att ungarna slipper svälta : )

Kram!

Aurorabuddha: Se i svaret här ovan till Kicki om vattenpipan. Jag svarade på dina frågor där också bara för att få en enhetlig sammanställning.

Vi ska väl ha en vattenpipa vi också vad det lider. Det hör väl nästan till när man har bott här? Men som sagt, jag blir inte så sugen att prova, trots att jag röker cigaretter.

Annika sa...

Jag skulle nog inte kunna pruta. Visserligen har jag aldrig fått ngn träning i det, och jag antar att det är just träning man måste ha i prutning för att lyckas.
Det där med vattenpipa fattar jag inte heller, men nu har du ju förklarat bra, och om jag vore du skulle jag prova :-)
Kram!!!

Marianne sa...

Annika: Jag kan som sagt bara pruta när jag är på rätt humör, annars går det inte alls. Jo, om det är någon sak man kanske kan tänka sig, som en kjol jag såg en gång och tyckte att ok, om jag får den för 25:- men annars inte. För jag var mer än tveksam. Och när de ville ha 40 så gick jag och då fick jag den för 25. Eller när man bara börjar prata och det blir ett roligt samtal och man skrattar sig fram, som i går.

Vi får väl se om jag provar vattenpipa en vacker dag. I så fall får jag väl ha kameran med mig : )

Kram!

Desiree sa...

Jättefina vattenpipor. Klart man vill ha en sådan med sig hem då man flyttar hemåt. Vilken bra avskedspresent. Exotiskt och vackert att ta med sig hem till Svedala.

Suzesan sa...

Hoppas din dag är bra. Så fina de är. Hahaha tur att dina barn slipper svälta:)
Men jag tror det blir starkare och mer smak när de drar röken genom vattnet. Jag vet också att det är populärt att röka hasch i såna. Roligt inlägg och roliga svar.Pruta bör man annars dör man(de lurar "skjortan av dig" annars för de har ett pris som det är tänkt att pruta på.)Jag prutar alltid.. även här hemma om möjlighet finns. I like!
Kram
Susanne

Marianne sa...

Desirée: Ja, lite roligt när man kan blanda in sådana exotiska pryttlar bland Ikea-möblerna. Vi har inte bara Ikea så klart, men som hos alla andra svenskar blir det ju ändå rätt mycket därifrån. Och då är det skoj att blanda upp lite. Ska passa på att köpa lite mer keramik också, den är ganska grovyxad, och det är det som blir charmigt.

Suzesan: Aha, det är för att göra det starkare? Jag som trodde det var för att göra det renare. Där ser man!

Visst måste man pruta på sådana ställen, speciellt när man är utlänning, för då blir det en chans att tjäna lite extra. Och det gör de säkerligen i alla fall, även om man tycker att man har prutat duktigt. Å andra sidan är summan av större värde för dem än för mig, oftast, och då kan det ju vara värt det. Jag menar, en tia extra kan kanske betyda att det blir kött till barnen en gång den månaden ...

Kram!

Petra H sa...

Jag är sååå dålig på att pruta! Jag köpte två vattenpipor i Akko, Israel av en palestinier - min franske chef prutade åt mig, hi hi! Min bror har faktiskt använt sin på somrarna, han röker inte vanliga cigaretter men tycker att vattenpipa är kul.
Första gången jag kom i kontakt med vattenpipa var med en egyptisk kompis i Geneve, han rökte shisha, jag drack mint-te - perfekt tyckte jag att jag inte stank av cigaretter utan av äppletobak istället!

Petra H sa...

FÖrresten, jag har aldrig rökt cigaretter, inte ens tagit ett bloss - men vattenpipa testade jag på på ett franskt-algeriskt bröllop, lite kul!

lilla jag sa...

Vilka fina vattenpipor! Jag tycker det kan vara riktigt gott. :) Här i min stad finns det faktiskt flera "vattenpipe-barer", men man behöver som tur är inte ha med sig sitt eget munstycke utan får ett där. Köpte en gång en liten vattenpipa i Turkiet, men jag fick den aldrig att funka tyvärr. Men söt var den! :)
Kram,
Lilla jag

Marianne sa...

Ha,ha, du skulle platsa hos oss på försäljningssidan. Jag tror du skulle kunna sälja allt möjligt :o)

Vattenpiporna är ju så snygga, ett helt hantverk i sig själva, eller är de gjorda i typ Kina eller Taiwan som mycket annat. Inget illa menat men man blir så jäkla misstänksam för allt nu för tiden.

Jättefina bilder du tagit. Man riktigt känner atmosfären där mellan alla stånd.

Marianne sa...

Petra: Ja, jag skötte ju inte huvudförhandlingarna, det var chauffören så snäll och gjorde, det var bara den där sista slutförhandlingen jag klarade av : ) Annars brukar han inte gå med, han föredrar att sitta på ett fik och vänta.

Det är roligt, egyptier kan inte vara utan sin shisha! Det är som jag, jag kan inte vara utan mitt Bregott! Hostade du inte nästan ihjäl dig när du testade vattenpipa? BRA att du inte röker. En vacker dag ska jag sluta, men den har inte kommit än : (

Lilla jag: Hej, jag har inte hunnit in hos dig på evigheter, håller fortfarande på att läsa ikapp mig efter sommaren. Så du röker vattenpipa då och då? Här har de flesta med sig egna munstycken i olika trevliga material, men om man inget har får man ett i plast.

Så synd att den från Turkiet inte fungerar! Men där är vattenpipekulturen inte riktigt lika levande som här, där är nog de flesta för turister. Jag har bara sett ett fåtal barer där de serverar vattenpipa (nargile på turkiska) till lokalbefolkningen (alltså utanför turiststråken) i Istanbul.

Kram!

Marianne i Sverige: Haha, jaså? Vad har du blivit såld på? Ska du börja röka vattenpipa? Eller på Kairo kanske, hoppas det senare så att du kommer hit!

Nej, de här vattenpiporna görs här i Kairo. De hör ju till livets absoluta nödvändigheter här, så det kan man inte fuska med : ) Hela den stadsdelen är full av hantverkstäder av olika slag, jag försökte få en bild av ett par smeder som stod och hamrade på järn, men precis när jag vågade mig fram tog de paus. Ska försöka igen nästa gång.

Kersti sa...

Jag förstår nu att det är en hel vetenskap att köpa en vattenpipa. jag tror inte min man visste det när han köpte en åt mig i Marocco för många år sedan. Vi fick aldrig någon riktig kläm på hur man bar sig åt när vi skulle använda den. Våra ungdomarna lånade den men den fungerade inget vidare sa de, jag tror den läckte mellan slang och kropp om man säger så. Men den är fin att titta på. Att röka vattenpipa är lite på modet bland ungdomar här i stan. De jag känner röker smaksatt tobak, äpple tror jag är en favorit.

Anne sa...

Jag får känslan att du är rätt bra på att pruta, det bara känns så. Själv är jag inte det, känner mig extremt osäker i de situationerna också. Det underlättar ju inte att de märker man är obekväm. Det är väl någorlunda ok nån gång, typ bilinköp och andra stora, mera sällan grejer. Men att pruta ofta, för småsaker och ofta i vardagen. Det skulle vara jobbigt, å andra sidan så ger väl träning färdighet och man växer säkert för varje gång man tycker man lyckats med prutningen.
Jag visste inte heller hur en vattenpipa egentligen funkar eller vad det är, så intressant svarskommentar du skrev här tidigare.

BiRDiE sa...

De är vackra... skulle ha ett håvete att välja EN, o mjag skulle köpa *s*

Marianne sa...

Kersti: Det måste sitta en tätande packning av gummi mellan kroppen och slangen, den ska man få med om man köper en komplett vattenpipa. Det är fördelen när man handlar dem här, att man själv bygger upp den med utgångspunkt från kroppen, så att man får med allt. I Grand Bazaar i Istanbul säljs de kompletta, och då tänker man inte på sådana saker lika lätt, utan utgår från att allt är som det ska.

Jo, jag har hört att det har blivit modernt i Sverige att röka vattenpipa, och det är därifrån jag har hört att det är farligare än cigaretter. Vad som är sant eller inte vet jag inte, men det är klart att det alltid är farligt att röka.

En fin dekoration är det i alla fall!

Anne: Jag slipper som tur är pruta i vardagen, som du säger. Det mesta jag handlar är i vanliga affärer, och där är det fastpris som i resten av världen. Det är bara när man är på marknader och verkstäder av den här typen mm som man prutar. Och jag är generellt sett inte bra på det, speciellt inte när det gäller stora inköp. Det överlåter jag med glädje till Klas som däremot är stenhård när det gäller priser. Men han har ju träning från jobbet!

Birdie: Jag valde en som inte var för krusidullig eftersom den ska passa in i deras hem. Själva formen i sig är ju tillräckligt dekorativ, så det är bra om det inte blir för kitschigt. Jag tror jag kommer att köpa en liknande till oss en vacker dag.

Lullun sa...

*hihi* Den låg under trappan du, så typiskt. Sånt man bara kan skratta åt efteråt (liksom det med 20:an). Men visst kan det vara jobbigt ibland, detta evinnerliga trugande. Hoppas att han blir nöjd med sin pipa hur som helst. :-)

Och kollade lite snabbt på dina svar ovan; ja jag är lika "naiv" som du när det gäller droger och sånt. Men nu har jag faktiskt blivit lite mer uppmärksam, men det är ju för att jag ändå kommit in i detta samhället mer (fast i Sverige är jag totalblind..) och hash-handeln (som är den enda olagliga drogen här i princip) är ju dessutom ganska öppen och vanlig tyvär.

Marianne sa...

Lullun: Ja, ibland fattar man inte hur de tänker, faktiskt. Men kul blir det. Jag hoppas också han är nöjd med pipan, men jag tror det. Annars får han väl komma hit och köpa sig en ny.

Trist att alla möjliga droger har letat sig till Grönland. Man tycker att det borde finnas en fristad någonstans på vår stora jord. Nå, hasch är väl den mildaste, trots allt.

Anna, Fair and True sa...

Häftiga foton det blev på vattepiporna! Jag har faktiskt aldrig provat även om det var ganska populärt när jag pluggade i Oxford

Marianne sa...

Anna: Tack. Jag har faktiskt inte heller provat. Vet inte, ser inte så gott ut. Snyggt, men inte gott.